www.akutgruppen.com  Här kan du få goda råd.

Jag skulle börja med ett mindre utrymme. Stör dem inte för mycket till att börja med. Se till att de har mat, vatten och låda.

Steg 2 blir att titta till dem ofta, prata lugnt, försök inte röra dem. Var i rummet, sitt och läs, finns där så de vänjer sig vid dig. De ser snart att du inte är farlig och ungarna lär ju bli nyfikna. Ha med extra gott till dem och lägg en bit ifrån dig.

Visa att de kan komma nära utan att du gör nåt. Grundregeln som vi går efter är att: Finnas där men inte ta kontakt. Inte förrän de själv visar att de inte är rädda för dig längre. Det kan ta tid men belöningen är enorm!!

Vi håller också på med en familj Skyggisar här i norr….kattungarna tog bara några dagar så slutade de vara rädda. Mamman var halvtam så henne lär det gå fort med. Pappan är JÄTTERÄDD men jag har lyckats få stå brevid honom utan att han rusat iväg så det finns hopp.

Evangeline

Du gör en stor och viktig insats för dessa skygga katter som nu får chansen till ett nytt liv.

Tid, tålamod, fjäsk med godsaker och milt röstläge är bra metoder precis som Evangeline skriver. Kattungarna kommer troligen snart att bli tama. Tiden för Mamman beror lite på hur mycket mänsklig kontakt hon haft tidigare.

Lycka till med kissarna och skriv och berätta om hur det går.

//Lena

Instämmer totalt med Evangeline och Lenas svar…..skulle ha svarat dig med liknande svar…..

Lycka till…..och som Lena skrev….berätta hur det går…..

Fideli….

Jag hade vuxna kolonikatter i min bod förut.En av dom blev väldigt intresserad av tofstillverkning-med långa trådar som skulle dras igenom.Jag bara satt i fåtöljen och hon smög närmare för att se bättre.Det var också spännande när jag satt och nystade fram och tillbaks med ett garnnystan.Sedan blev det jagning av grässtrån.I början var Fresia så skräcklagen när hon visste att jag såg henne att hon i panik rusade runt i den lilla boden till ett annat gömställe.En dag stack Fresia fram huvudet från sitt gömställe och kom fram och ville vara med.När jag sov i boden på en madrass på gplvet så vaknade jag flera gånger på natten och då brukade Elsa och Fresia sitta och titta på mig som om dom undrade när ska hon leka?Jag brukade ha en del långa grässtrån inne så det var bara att ta ett så var leken i full gång.Jag brukade också sitta och äta i boden.Det blinkades väldigt mycket och när katten blinkar tillbaks har man kontakt- det är en härlig känsla fastän det bara är början.Mina egna tamkatter fick finna sig i att om de ville gosa så fick de följa med in i boden och sitta i fåtöljen med mig så att katterna i boden skulle se att de var några katter som tyckte jag var ofarlig.Det var många vi var tillsammans i boden.

Ska man sammanfatta så är det tid,tålamod,kärlek, godsaker och vanlig lek

Mycket bra tips! Det är så enormt häftigt när man ser att det går framåt, det allra minsta framsteg är verkligen LYCKA!

Och majvi, dina erfarenheter med kolonimissarna är härligt att läsa om! Det påminner mycket om hur jag kämpade för Trulsan förra året. Tyvärr tvyvärr fick jag aldrig chansen att lära känna Trulsan på riktigt… Men vi hade många fina och lärorika stunder tillsammans i min lilla boda! Vid några tillfällen lyckades jag faktiskt få kontakt med henne, bara genom att sitta alldeles knäpptyst och tänka, sända bilder till henne. Hon kom upp och la sig i andra änden av soffan, med ryggen MOT mig. Vilket förtroende!

För en hemlösing är MATEN mycket viktig, och bara genom att du visar tydligt att du ställer fram maten, att din hand dröjer kvar vid matskålen, lite längre stund för varje gång, kan kattmamma vänja sig vid att en hand är vänlig. Något annat som vi ägnade oss åt, Trulsan och jag, var "klappa i luften"… Hon låg i andra soffhörnet , jag satt ca 1½ meter ifrån, blundade och förde handen mjukt mjukt i luften åt hennes håll, som om jag strök henne över ryggen. Många gånger när jag tjuvtittade, såg jag hennes guldögon sluta sig som att hon njöt av att bli "klappad".

Det är oerhört givande att få möta skygga katter på detta sättet. Man lär sig otroligt mycket, man får nya insikter om hur det är att vara katt!!!

Kom bara på, att om kattmamman har varit ute länge och är extremt hungrig, tänk på att ge små portioner och mer ofta! En hungrig kattmamma slutar inte äta förrän det är tomt på fatet, hetsätning är väldigt vanligt eftersom det gäller att passa på att äta när det finns mat!

Lycka till och skriv gärna lite dagbok här, som vi kan få läsa!!

Kram

Cammo

Jag fick hem en oerhört skygg dam för ca ett år sedan till mitt stall. Hon är nu ute och springer med sin nya kompis och kommer och går lite som hon vill. Men det tog lång tid att bygga upp ett förtroende. I början räckte det att man rörde handen det minsta så sprang hon och gömde sig. Sakta men säkert gick det frammåt. I dag är hon hur kelig som helst. Tyvärr bara med oss, då andra kommer till stallet vill hon inte bli klappad av dom. Men om hon sett någon flera gånger kan hon snabbt springa förbi dem och på det sättet ta sig in eller ut ur stallet om hon vill det.
Så mitt råd är nog samma som de andra. Tålamod, oändligt massa tålamod och så kärlek. Finns inget som fungerar så bra som kärlek, biter på allt i längden. ;-)

När vi fått upp Sessan från garaget satte vi buren med lånsidan mot elementet ett tag så att hon fick lugna ner och värma  sig. Eftersom vi redan hade Sotis så fick hon flytta in i Dotterns rum.men efter några dagar släppte vi ihop dem. jag tog haddukar och gned katterna med varsin och la dem vid matplatsen. det har gått bra

Jag håller med om det där med tålamod och kärlek. Vi gör detsamma med vår lilla skyggis, fortfarande kan hon inte lyftas eller hanteras på något vis, men hon är väldigt kelen och kontaktsökande och så är hon nyfike av sig.

katter som har fått dåligt med mat tillgodogör sig näringsämnena i maten när de väl får den bättre än andra katter.det betyder att man ska vara försiktig med feta godsaker för annars kan det hända att missarna blir betydligt rundare om magen än man har tänkt sig- fast dom är kastrerade.

Säger som alla gjort. Litet rum till att börja med. Täck gärna för de vanliga gömställen som under säng/soffa(byrå och annat. Men ställ ut andra av dig godkända gömställen.

Ha alltid med dig små godsaker, skinka, leverpastej och annat. Börja med att slänga godsakerna nära dem. Sedan närmre dig och slutligen vid dig. Allt för att de ska veta att från händer kommer det bra saker. Ungarna kan du leka med, kanske en vippa. Mamma kommer förmodligen att hålla sig i bakgrunden. Kanske ända till att ungarna flyttar. Men muta henne också, för fullt. Givetvis med ett öga på magen och dess form.

Dagen när du kan beröra henne är troligen när hon ligger på sin tryggaste plats. Ge en godsak och ta över henne. Inte med handen mot ansikte eller över huvud. Det tas som ett angrepp på kattspråk. Men smek snabbt. Sedan så fortsätter du med längre stunder vart efter att hon börjar acceptera det hela.

Lycka till med familjen!

Vanessa