TACK!

För en helt otroligt fin, gripande och vacker berättelse…kinderna är blöta och ja sitter o ryser…kommer att gå tillbaka o läsa flera gånger om..

Underbar och gripande berättelse.

Jag blir bara mållös… Tack du snälla människa som delar med dig!

Åh så en sån gripande berättelse

ni fick aldrig veta vad din älskade vän dog av?

Modig att berätta så mycket om dig.

Jag är inte religiös men tror på att alla har sin uppgift här på jorden. Och din katt hade en uppgift!

Många tröstekramar till dig. Och vad skönt att du fick träffa din vän.

vilken underbar berättlese, så fint skrivet, att det berör på djupet, har själv just nu 3 katter, varav 2 är "vanliga" hittekatter, utsatta för världens kyla, och avlivningshotade då, ute i det fria, och så min perser Beata, misshandlad, vanvårdad, vilket gör mig ännu mer ilsken,

lycka till med nya kissen, varje katt har sin uppgift här i detta livet,

Maggan47

vilken    underbar   berättelse   om ditt   liv och din hittekatt, vi är  många här    som förstår    hur    du känner,,du kan väl sätta in en   bild   på   din hittekatt..

Här är han, vännen som inte finns längre. En stor, maffig katt på nästan 8 kg - fast han hade lite mage, ska väl erkännas. Men grova bogar, breda käkar och tassar som satte avtryck stora som rävspår när han sprang i snön. Alla andra katter känns larvigt små i jämförelse …

Jag brydde mig inte om någon obduktion, så jag vet inte säkert vad han dog av. Bara veckan innan hade veterinären kollat blodsocker, lever- och njurvärden (det gör de alltid på äldre katter) och allt var perfekt, hjärtat lät bra, enda problemet var såret på ögat. Veterinären trodde kanske blodpropp, men jag vet som sagt inte.

Jag har fått hem askan och släppt ut honom där han tyckte om att ligga. Han brukade flytta sig längs infarten, efter sol och skugga beroende på hur varmt det var. Där fanns en hel rad små legor i mossa och gräs.

Åh han påminner om våran bastanta here vi hade. En riktig mysropp som man kunde borra in ansiktet i och använda som huvudkudde.  Han dog också snabbt men var då runt 18 år, kroppen lade av och allt hände under en dag när jag var i skolan. Han var saknad länge men hade haft ett gott liv. det är nu säkert 15 år sedan men det känns som igår.

Men så vacker han var…

Tack för att jag fick läsa din historia..

Jag vet precis hur det är att orka fortsätta för katternas skull..

Tac även här för din historia. Så vakcert skrivet.