Hittekatter iFokus

Hittekatter

Etiketterbortsprungna-upphittade-katterdjurskyddsfrågorkastrering-idmärkning-vaccination
Läst 130 ggr
Uppkatten
4

Infångad och avlivad

Man har fångat en katt i fälla. En vacker röd katt. Den förs till veterinären för att se om katten är ID-märkt.

Katten är rädd, stressad och försöker försvara sig. Inte så konstigt kanske. Det kan vara otäckt att bli fångad, otäckt att befinna sig bland nya människor, otäckt att åka bil och otäckt att komma till veterinären.

Det är oklart om några åtgärder har vidtagits för att minska kattens stress.

Det hela slutar med att katten avlivas där hos veterinären en kort stund senare, och att den som fångat katten får uppsöka läkare för vård och antibiotika.

Infångaren försvarar avlivningen med att katten var ”vild” och ”aggressiv”, och att det inte fanns någon stans att göra av den.

Det här är ett ”skolboksexempel” på hur illa det kan gå när någon får tillgång till en fälla utan att veta hur rädda katter kan reagera, och där det helt saknas en plan för vad man ska göra med katten när den väl har gått i fällan.

JA – katter KAN bli så här rädda och stressade, utan att t ex vara utefödda eller ”vilda”.

Det KAN vara så att en familj miste sin kattkompis och familjemedlem där och då, när veterinären stack sprutan i katten.

Och katten, ja, den miste i sin tur resten av sitt liv…

”Den slapp i alla fall lida”, sa en del. Å andra sidan så förlorade katten inte bara ”ett möjligt lidande” utan den förlorade precis allt annat också…

Jag har mött katter som bokstavligt talat har kastat sig mellan väggarna i rummet på katthemmet sedan de har släppts ut ur fällan, i en ren stressreaktion (och då lämnar man katten ifred i rummet med gömställen etc och undviker att ö h t vara i närheten innan kattens stress har dämpats). Det här är katter som tids nog har visat sig vara riktiga gosetroll och som fått fantastiska för-alltid-hem en tid senare.

En katt jag mötte bet fingertoppen av sin infångare därför att stressen blev för svår och fingertoppen råkade stickas in i fällan… Dessbättre förstod infångaren att det var hen som ”klantat sig” och lade aldrig ”ansvaret” på katten. Katten hade därtill en skada som stressade den. Tids nog visade sig också den katten vara en gosegris, som adopterades av sitt jourhem och blev ”familjens minsting”.

Ytterligare en katt skrämde en av katthemmets besökare rejält genom att spotta, fräsa och yla i fällan när den kom in till katthemmet. Besökaren var där för att bli volontär, men jag tror kanske att hen backade, för jag såg aldrig personen där mer…

”Den där kan ni ju inte adoptera ut, det är ju en vildkatt!”, sa den blivande volontären upprört, och tittade med uppspärrade ögon på den genomblöta katten i fällan, dess såriga ansikte och hörde dess arga vokalisering. Jag förklarade lugnt att det var en tamkatt i botten, och att det här var en stressreaktion, samtidigt som jag täckte över fällan bättre för att lugna katten (ja, och kanske volontären också…).

”Hur kan du tro det?!”, utbrast volontären. Jag satte mig ner bredvid henne och berättade att katter som aldrig har levt ihop med människor väldigt sällan jamar på det här sättet. Jamar gör katter vanligtvis i förhållande till sina kattungar, och i samspelet med oss människor. Hon verkade inte övertygad.

Katten flyttades över till ett erfaret jourhem, och fram trädde så småningom en både vacker och trevlig katt som alldeles uppenbart hade levt ihop med människor tidigare. Även den katten adopterades så småningom av sitt jourhem och fick bli kvar där för gott.

Ja, jag skulle kunna rada upp en hel rad med sådana här exempel. Och ja, visst är det synd om katterna när de är så här stressade. Det kan göra riktigt ont i en att se. Men vet man hur man kan bidra till att lindra stress, och har kunskap om/erfarenhet av att stressen brukar börja klinga av rätt snart, så tänker i alla fall jag att en kortare period av stress ändå kan vara ”godtagbar” om resultatet blir att katten får ett gott fortsatt kattliv under många år framöver.

Men vad jag vill ha sagt är att:

1) Man kan aldrig avgöra om katten är van vid människor sedan tidigare eller inte när katten sitter i fällan eller under de närmaste timmarna där efter. Vanligtvis dämpas stressen efter några timmar, och man brukar se en påtaglig förbättring inom ett par dygn. Man får dock räkna med att det kan ta omkring 14 dagar innan katten har ”landat” helt i den nya miljön (och börjar visa "sitt rätta jag"), och för en del katter tar det ytterligare lite längre tid (trots att det är en socialiserad/ägd katt i grunden). Det är viktigt att katten bemöts på ett klokt och erfaret sätt sedan den fångats in, med betoning på stressreduktion.

2) Fånga aldrig en katt i fälla utan att ha en plan för katten. Man kan INTE förutsätta att katthemmet ska kunna ta emot katten akut när man väl står där med katten i fällan. Katthem har ett maxantal för hur många katter de får ta in – överskrider man det antalet katter kan katthemmet förlora sitt tillstånd. Prata med katthemmet i god tid om du behöver hjälp, och hör efter om katthemmet kan bistå med plats vid behov. Är det en skygg och rädd katt – vänd dig till ett No Kill-katthem med erfarenhet av rädda katter. De har också vanligtvis ett redan upparbetat samarbete med veterinärer som är vana att hantera rädda katter.

3) Låna aldrig ut en fälla till någon utan att du har förvissat dig om att det finns en vettig och hållbar plan för katten.

4) Om du själv beslutar dig för att ta dig an katten: Ge katten tid! Lär dig om stress hos katter och om stressreduktion. Prata t ex med ett No Kill-katthem och få tips och råd. Det är viktigt att katten bemöts på ett bra sätt, utifrån hur katten "mår och fungerar" just där och då. Tro inte att katten kommer att bli "gosig" bara av att få komma in. Ofta behövs tid, tålamod och kunskap för att "rehabilitera" katten (och massor av varlig omtanke och rutiner).

5) Och inte minst: vidtag förebyggande åtgärder så att din egen katt aldrig råkar ut för att bli infångad och därefter avlivad hos veterinären därför att den är rädd och skrämd (kanske efter att ha kommit vilse och levt ute en tid). Ha din katt ID-märkt och ägarregistrerad så att den som ”hittar” katten också lätt kan hitta dig. Det är ofta kattens enda ”livlina” tillbaka hem…

Din katt är helt beroende av dig i det avseendet.

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

  • Redigerat 2020-11-13 18:09 av Uppkatten
Magi-cat
4
#1

Så fruktansvärt!!! 😢

Tack för att du skriver om detta, Uppkatten!


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Uppkatten
5
#2

Kan tillägga att de flesta katter som kommer till katthemmet visar att de är stressade ffa genom att gömma sig, genom sitt kroppsspråk (t ex "flygplansöron"), genom att fräsa lite försiktigt eller genom minskad aptit.

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

Magrat
4
#3

Åh tack för att du skriver det här. Det gör så ont att läsa, men det är så förbaskat viktigt.!

Bloody but unbowed I stand tall at the oar And I'll climb their scaffold once they bring me back to shore I'm master of my fate, I am captain of my soul And I'll ride this boat, all the way, to hell