Trafikdödad katt
Ibland blir jag redigt fundersam när jag tar del av inlägg i sociala medier. Så blev det häromdagen när jag läste ett inlägg.
Kattägaren hade hittat sin katt trafikdödad under veckan som gått. "Katten var bara ett år gammal och betydde allt för mig".
Kattägaren beskriver att hen har svårt att förstå det som hänt.
Katten var chippad - ändå hörde ingen av sig och ingen försökte hjälpa katten.
Jag tänker att trafikdöd dessvärre är något som man får räkna med om man väljer att låta katten gå fritt ute. Katter har inget som helst trafikvett, och en ettårig katt är därtill ung och oerfaren vilket gör den ytterligare sårbar när det gäller utelivets svårigheter och faror.
Att privatpersoner inte har en chipläsare i fickan, eller åker med varje död katt till en veterinärmottagning omgående - ja, det är nog det vanligaste…?
Kanske ringer någon till polisen (i bästa fall), som sedan kan svänga förbi och hämta kissens kropp + kolla chip - om de har tid och vägarna förbi. Det händer dock att polisen säger att kattens kropp kan läggas i en buske, eller läggas i en sopcontainer för brännbart avfall (…), har jag fått berättat för mig…
Nej, sin katt får man nog dessvärre hålla koll på själv, och det är nog inte helt ovanligt att det är kattägaren själv som hittar sin trafikdödade katt, tänker jag, detta sedan kattägaren börjat leta.
Att ingen försökt hjälpa katten är inte heller särskilt konstigt. Bilar är stora och har en våldsam kraft jämfört med en liten mjuk kattkropp. Kort sagt: blir en katt påkörd är sannolikheten stor att katten avlider omgående. Då finns det inte mycket man kan göra för att hjälpa katten.
Katten hittades på kvällen. Kanske var det redan mörkt när katten blev påkörd - och kanske märkte/förstod bilisten inte ens riktigt vad som hände? Jag tror också att många bilister blir väldigt stressade om de kör på ett husdjur, och glömmer att tänka - de "flyr".
Därefter funderar jag kring området där katten bodde. Jag tror dessvärre inte att katter har en jättehög status i det området.
Sedan förstår jag förstås kattägarens sorg och behovet av att få veta hur olyckan gick till. Kanske finns det en undran om katten dog direkt eller om katten fick lida länge (utan att någon kom till kattens undsättning). Kanske finns där också egna skuldkänslor att hantera.
Men i min hjärna tuggar samtidigt den krassa verkligheten på: kattägaren visste att det fanns trafik i området och valde att släppa ut sin oerfarna ungkatt på egen tass. Då händer dessvärre sådant här. Det är kattägarens ansvar att skydda katten - inte bilisternas ansvar primärt.
Att få höra att "katten dog omgående" ger kanske en minskad känsla av skuld. Medan beskedet att "katten led i timmar innan den avled" förstås inte hjälper någon alls. Mer än möjligen kattägarens kommande katter om kattägarens erfarenhet gör att framtida katter kommer att hållas som innekatter…
Det är ledsamt att många kattägare inte verkar förstå att katter saknar trafikvett. Katter håller sig inte där man vill tro att de ska hålla sig. Och katter har inte nio liv, bara ett. Det dödas dagligen katter på våra vägar. Inte minst i tätbebyggda bostadsområden, som där den här katten levde.
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
Så otroligt ledsamt.
Jag har skrivit det förut tror jag. Vi hade en granne som "avverkade" en katt om året innan de insåg att vi bodde vid en stor trafikled😠
Om nu katten betydde allt så får man väl leva därefter. Den enda det är synd om är katten.
/Maria
#0: Jag förstår att skuldbeläggande ligger nära till hands när en utekatt hittas död eller skadad, men för mig är det uppenbart att skulden är ägarens. Att ägaren själv uppmärksammar händelsen genom att kasta skuld på andra är både absurt och meningslöst. Om ägaren istället hade insett sin egen skuld hade händelsen kunnat spara framtida katters liv.
Det som stör med sådana inlägg är också hur mycket tid, kunskap och engagemang sådana ägare kräver av allmänheten medan de själva sitter hemma i godan ro eller befinner sig någon helt annanstans. Ägaren har bara öppnat dörren (eller installerat en kattlucka för att t.o.m. slippa göra det). Bilisten, upphittaren och vittnen förväntas för det första veta exakt vad de ska göra och även ha tid/lust att lägga den tiden och engagemanget på en katt som redan är död. Katten kanske bor långt ifrån olycksplatsen och kanske t.o.m. springer iväg en bit innan den dör. Inte alla som ens vet att katter kan vara id-märkta och därför helt enkelt låter kroppen ligga kvar med tanke att ägaren själv (eller någon som känner igen den) ska hitta den.
I diskussioner om utekatt/innekatt brukar sådana ägare hävda att "det är värt" risken, men när risken blir verklighet glöms det bort. Då är olyckan något de aldrig hade kunnat tro skulle hända.
Sajtvärd Katter iFokus
- Redigerat 2026-05-21 11:59 av OberonsMatte
Minns en trafikdödad katt som jag själv chipkollade. Ägarens spontana reaktion när jag ringde var: "men åt det hållet skulle han ju inte gå!"
Hon trodde kanske att kisse snällt skulle stanna på gården, leka i skogen intill, eller gå ner mot naturreservatet. Men kisse gick på upptäcksfärd mot den hårt trafikerade vägen, och där slutade hans liv. Han hann ta sig uppför en liten kulle vid sidan av vägen, där en hundägare fann kroppen och kunde "larma" över sociala medier.
Jag ringde kattägaren och tog sedan med kattens kropp till kvartersveterinären där kattägarens familj skulle få ta farväl under kvällen.
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
#3: Ja, det är inte ovanligt att skulden i princip läggs på katten! Att det var katten som gjorde fel eller inte förstod bättre.
En del kommentarer tycker även att det är läge att hylla(!) ägaren för att katten fick ett så "underbart och härligt" liv. Att livet knappt hann börja innan det avslutades och att slutet kan ha varit otroligt plågsamt verkar inte ha någon betydelse.
Sajtvärd Katter iFokus
Jag läste det inlägget. Läste också alla kommentarer. Att en del verkligen tycker det är bättre att en katt får 1 år i "frihet" än ett helt liv i säkerhet. Jag älskar när katter får gå fritt. Där det inte finns vägar!! Ute på landet i hagar, i skog. Folk försvarsr katters naturliga beteenden men bilar och vägar ingår inte i det. Den enda det är synd om är katten.
#5 Det aktuella FB-inlägget finns i en mindre lokal grupp och har bara fått 2 kommentarer så här långt, varav en lyder "skicka PM till mig". Men dessvärre är ju det här något som händer i ett, och på många håll i landet.
Jag gillar när katter kan gå fritt, men då måste man verkligen bo där det är så säkert för kisse som möjligt.
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
- Redigerat 2026-05-21 16:23 av Uppkatten
#5: Ja, det behöver inte ens finnas någon motsättning mellan frihet och säkerhet. Om man verkligen bryr sig kan man se till att vara närvarande när man låter katten uppleva fri utevistelse. Då har man stor chans att agera i tid om katten närmar sig faror.
Det är även en utbredd missuppfattning att kastrerade, fullvuxna katter måste ha fri tillgång till utevistelse dygnet-runt och röra sig inom stora områden för att må bra. Om katten är ung och mentalt omogen behöver ägaren vara med och sätta gränser för ett lämpligt revir (även när gränserna är osynliga) , men det kräver tid och ork att göra det.
Sajtvärd Katter iFokus
#6 Exakt det du skrev har en person skrivit i en Gottsunda grupp.
#7 Jag har utegård. Hade jag haft möjlighet hade jag gärna hägnat in hela trädgården.
- Redigerat 2026-05-21 17:43 av UlrikaD
#8 Kan ju vara så att en och samma person skrivit i flera grupper. Jag läste det inte i någon Gottsundagrupp utan i en kattgrupp. 🙂
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
- Redigerat 2026-05-22 06:20 av Uppkatten
Starta ny diskussion