Ok, Destiny, en familj om året. Det måste vara en stor djurvän som bor där och ett mysigt pannrum

Du har nog en magnetisk dragningskraft på dräktiga kattmammor! :) Förstår att du blev häpen!

Åh en till som du får ta hand om..

Oj!!! Vilken överraskning..en pingstklapp omgiven av ulliga mjuka pälsar:-)

Ja jäklar i hoppet! Ursäkta språket men detta trodde jag inte skulle hända! Jag har bott i detta huset sedan 1982 och tills i fjol var det hankatter som stannat här, ungefär en vart femte år. Och nu två år i rad en liten familj. Jag som redan har fullt hus! Men jag måste ju försöka få in dom, något annat finns ju inte.

Jag var ute och kröp i buskarna där mamman hållit till idag och hon är väldigt lik mammakatten jag tog in fjol i ansiktet. Inte riktigt likadana ögon men bra likt.

Jag har sett tre ungar, en liten padda, en svarting och en jag tror kallas bruntabby. Jag är inte så bra på färger. Är inte säker på än om där är tre eller fyra ungar. En unge såg gråtigré ut i ansiktet men det kan ju vara den som ser bruntabby ut.

Det har stått en igloo där som hankatterna ibland sovit i, den upptäckte jag ungarna både kissat och bajsat i. Nu har dom fått en annan igloo och jag har möblerat om där dom håller till och ställt en toalåda och fler matskålar där. Jag tror jag låter dom vara ifred idag och ser imorgon om jag kan lura ut hur jag ska få in dom. Och var jag ska sätta dom!

Ojdå, en familj till! Jag tror katthonorna vet vad de gör !

Oj! En familj till

Snälla någon ta in dem för jag gissar den förra familjen inte har flyttat vilket betyder att underbara o godhjärtade destiny har full hus redan.

Hoppas du får dem fast destiny o att någon kan hjälpa dig genom att ta hand om dem.

Ser fram imot raporterna om hur det går.

Rätta stället att tassa in på, duttiga tissar

Oj, jag kommer ihåg förra årets dramatik! Det blir spännande att höra hur det går med den nya familjen. Och vi längtar efter bilder så småningom, eller hur?

Jag tänkte göra som jag gjorde i fjol, ta ungarna när mamma är ute, sätta ungarna i en transportbur och en fälla framför. Släppa in mamma och be en bön att hon går i fällan.

Idag har ungarna hållit sig osynliga. Mamma däremot har varit inne desto mer. Hon ligger så lugnt så jag är ganska säker på att ungarna sover precis utanför ingångshållet.  Finns en stor hemmasnickrad låda där som det är förhoppningen att den ska minska draget in, i den lådan sover antagligen ungarna.

Fick ett kort på mamma. Inte så bra tyvärr men hon är ganska lik mammakatten jag tog in i fjol. Kan vara ett syskon till henne kanske.

Här syns deras bostad i två plan. På nedre plan en toa i varje hörna , maten i mitten. Tyvärr för nära toalådan men det är ganska litet utrymme. All skit syns bättre på kort än i verkligheten, undrar om det är en hankatt som pinkat på väggen. Antagligen. Jag har inte ens sett det på väggen därnere förut, stod grejer för som jag röjde i en hast nu när familjen flyttade in.

En del av mig dog i natt. Det var den värsta natten jag varit med om någonsin. Igår kunde jag inte gråta, idag sprutar tårarna. Alla tre bebisarna var inne i pannrummet och lekte igårkväll. Mamma var uppe i huset men gick ut när jag kom in i pannrummet. Jag passade på att stänga luckan så hon inte skulle kunna komma in igen. Och tänkte att jag skulle fånga bebisarna.

Jag använder pannrummet som förvaringsplats. Det står en massa grejer där. Jag fick börja med att plocka ut en del grejer i rummet intill så jag kunde röra mig där. Och ändå var det trångt och gott om gömställen för små bebisar. Nu efteråt fattar jag inte hur jag kunde vara så dum. Det var ju nästan omöjligt att få tag på dom. Dom flyttade sig snabbt och hittade ett nytt ställe att trycka på. Men jag fick tag på lilla svartingen och fick in ungen i en transportbur. Sen försökte jag en stund få tag på en av dom andra.

Efter en stund försvann lilla paddan in bakom pannan. Det var det värsta som kunde hända. Jag hade kollat på pannan innan och på den ena sidan var springan så smal så jag tänkte där kan inte ens dom här små komma in, på andra sidan tänkte jag att där kunde dom komma in men komma ut igen. Jag hade ficklampa med mig och lös in från båda hållen. Ingen padda. Då först kom jag ihåg att bakom pannan på den smala sidan slog dom upp ett luftningshål. Och det hade paddan hittat. Hon satt inne i huset!

Jag släppte ut svartingen och lämnade pannrummet. Tänkte att om det blev tyst kom kanske paddan ut igen. Jag hade inte en chans att själv få ut henne. Inte en chans att nå henne på något sätt.

Detta har varit min värsta natt någonsin tror jag. Jag vågade inte gå ner i pannrummet på hela natten fast jag var vaken många gånger. Jag vet inte hur många gånger jag sett framför mig att kattungen blev kvar därinne.

Imorse var jag ju tvungen att gå dit. Och paddan satt uppe i igloon tillsammans med tabbyn. Den lättnad jag kände går inte att beskriva. Tårarna sprutar fortfarande så jag ser nästan inte att skriva. Nästa gång jag tittade till dom var lilla svartingen där också. Alla tre är välbehållna.

Idag regnar det och dom kommer antagligen att hålla sig mer inomhus men jag tror inte jag klarar av att göra ett nytt försök idag. Nästa gång ska jag göra som jag tänkte från början, vänta tills alla tre ungarna är uppe i huset och mamman är ute. När jag har koll på var alla tre är ska jag i alla fall försöka blockera så dom inte kan komma bakom pannan mer. Detta vill jag inte vara med om. Någonsin.

Usch förstår att du belv rädd! Ok då puttar vi för hem åt dessa så det ryker

Får jag bara in dom så får dom bo här så länge. Och när dom förhoppningsvis blivit tama har Naquita lovat lägga ut dom på sin sida.

Jag har redan många katter men jag och katterna bor ensamma i en villa på ca 130 + 100 kvm, uterum och rastgård. Mina egna katter får avstå ett rum en tid.

vilken dramnatik, förstår att du blev knasig, och vilken mammakatt som visste var hon skulle komma och föda sina ungar,

Maggan47

Ryktet har spritt sig att destiny har stans bästa katt hotel.

Skönt kks hjälper dig hitta hemtill dem efter infångandet.

Ser fram imot forsättningen i denna nervpinade tråd.

Jag förstår att vilsna kissar söker sig till dig destiny.

Bättre och kärvänligare hem kan ingen kisse få och du borde ha fått bli månadens medlem varje månad under minst ett år.

/Bumbis

Håller med Bumbis fast ni två hade fått dela den plattsen.

Tack för alla snälla ord.

Kan berätta att nu är hela familjen inne. Som vanligt när det är skyggisar inblandade gick det inte helt smärtfritt  men till slut så!

Först fick jag in ungarna. Dom börjar bli stora så det blev en del jagande innan jag fick tag på dom. I förrgår när jag kom in i pannrummet var mammakatten inte där. Däremot satt det en svart hankatt och såg fundersam ut på golvet. Jag blev livrädd att han skulle försöka göra ungarna illa.

Hankatten blev rädd för mig och stack och jag började leta ungar. Till slut fick jag syn på alla tre som snabbt som ögat flyttade sig till ett nytt gömställe när jag upptäckt dom. Jag hade stängt igen ingången när hankatten stack iväg så dom kunde inte smita ut. Det var bara att börja flytta undan bråten och försöka få tag på dom. Efter ett par svettiga timmar hade jag alla tre. Jag blev bara biten en gång! Upp på badrummet med dom och där gjorde jag i ordning med mat och kattlåda. Kattlåda hade dom i pannrummet också och den klarade dom galant.

Mamman höll sig osynlig. Och ju längre tiden gick desto oroligare blev jag att något hänt henne. Men efter några timmar dök hon upp. Ungarna hade inte lämnat transportburen så jag bar iväg den och placerade den bakom en kattfälla. Det var meningen att ungarna skulle vara lockbete. Mamman gick ut och in med sin friare i hasorna. Hon kollade ungarna flera gånger men gå i fällan ville hon inte. Till slut hade ungarna suttit där så länge jag vågade inte ha dom utan mat och vatten längre och jag bar upp dom på badrummet igen.

Igår tvekade jag länge om jag skulle bära ner ungarna igen eller om jag skulle försöka med något annat som kunde locka henne. Tonfisk kanske! Som tur var hade jag ett par burkar hemma och det funkade. Det tog inte lång stund så satt hon i fällan och nu är hon återförenad med sina ungar. Tonfisk var mer lockande än hennes egna ungar.

Med all sannolikhet är hon dräktig igen så nästa problem är att snart få iväg henne för kastrering.

Redan igår när ungarna fick tillbaka sin mamma blev dom modigare och tryggare och började leka. Jag har mest låtit dom vara ifred så dom skulle få lugna sig sen jag fick in mamman men idag måste jag in i duschen som finns längst in i badrummet där dom har sina lådor. Lådorna måste ju rensas.

Hela familjen är jättesöt. Mamman är väldigt lik mammakatten jag tog in i fjol. Viltfärgad hon också, inte riktigt likadana ögon men nästan. Ska ta kort på dom vid tillfälle.

Bra jobbat IGEN Destiny!

Tänkte på hankatten också, den troliga pappakatten, han ingår säkert också i familjen och behöver hjälp. Lät rörande när du beskrev hur han satt på golvet och såg "fundersam" ut.

Jag tror inte att han skulle göra ungarna illa, då hade det troligtvis redan skett vid detta lag. Kan mycket väl ha varit tvärtom istället: att han skyddad de små liven. Pappa Skydds- och Pannrumsvakt. Det viktiga är att få ur honom hormonerna och könsdriften genom att få honom kastrerad. Det finns troligtvis fler hankatter än den svarta dessutom (kanske fler än en som är pappan). Blir lätt att fler och fler honor söker sig till pannrummet (förutom det uppenbara att pannrummet tillhör en värmande kattängel) när de känner doftmarkeringar av fertila hanar som går där. Dofterna sprider sig som en LÖPELD till honkatternas syjuntor ; )

Låter lite som att du fått in ett möjligt syskon till fjolårets mammakatt eftersom de är så lika. Härligt! Kramar!

Tack för att du ställer upp för familjen. Om du kan kastrera hankatten så kan jag bidra med pengar. Tycker så synd om den oxå.

#20 Kan ju vara så som du skriver, att han skulle skydda ungarna. Men han har hållit sig undan den här veckan när mamman och ungarna flyttat in i pannrummet. Har bara sett till honom en gång den gångna veckan. Han har kommit här till och från sen i vintras eller så, jag har hållit ögonen öppna efter honom. En annan hankatt har också kommit här oregelbundet. Har inte sett till honom alls den gågna veckan.

Det är inte utan att jag har lite dåligt samvete för att jag kanske splittrat en familj. Hankatten var inne ikväll och såg så ensam ut.

#21 Jättesnällt att du vill bidraga till kastreringen men den ekonomiska biten klarar jag. Tack ändå.

Jag satt hos katterna en stund idag. Mamman låg i transportburen och fräste då och då. Jag har ett litet badrum men själva duschhörnan är relativt stor och både transportbur  och kisslådor får lätt plats där. Jag satte ett kompostgaller mellan mamman och mig så var det inga problem att ta upp i lådorna.

Dom har klösträd, bäddar och en massa leksaker så dom ska ha något att göra. Prasseltunneln älskar dom redan. Jag tänkte kastrera mamman så snart det går, sen ska dom få flytta in på ett vanligt rum. Samtidigt vet jag inte om ungarna fortfarande diar, det gör dom förmodligen, borde jag kanske vänta någon eller några veckor med kastreringen?

Underbart du lyckades igen destiny.

Bra jobbat.

Vi håller på att lära känna varandra mamman och jag. Hon är inte alls lika fräsig som mamman jag tog in i fjol. Men fräsig ändå! Hon t o m lekte lite försiktigt med vippan idag.

Hon har alla gånger varit en tam katt. Nu är min teori att denna mamman är mamma till mammakatten jag tog in i fjol. Och eftersom mammakatten jag tog in i fjol antagligen inte haft lika mycket kontakt med människor är hon skyggare än den här katten. Teorier… men katterna är så lika!

Jag kan leka med vippan!

Vilka små tuffingar.

Älskar paddan som sticker fram bakom transporten

Välldigt lik förra årets mamma katt är hon din nya mamma kise.

Hur går det med förra årets busar? saknar raporterna om den tuffe som visar hela familjen att det är väldigt kul ute i stora världen.

Underbart med din källare som är en språngbräda in i värmen till mat och kel.

Eloge till dig och din källare.

#26 Ska uppdaterna tråden om buset vid tillfälle. Dom mår bra och  frodas och växer i alla fall.  Mamma Sabina, Kerstin och Smulan har växt till sig liksom Dennis så klart. Dennis är betydligt större än sin lilla nätta mamma vid detta laget. Och Dennis hittar på lika mycket bus som alltid.

I morse gav det nya buset mig en ny chock! Badrummet är inte stort och det finns inte så jättemånga ställen att gömma sig på men svartingen var puts väck! Jag vände på dynor, letade i klösträden, öppnade skåpet med städgrejer och toarullar - ingen svarting någonstans! Toalocket har jag tejpat så där behövde jag inte leta. Tur jag har en toa till annars hade jag fått sätta mig bakom en buske i trädgården.

När jag hade letat överallt två gånger och var ganska uppgiven vände jag blicken mot badrumslampan. Och dra på trissor, den attans kattungen hade lyckats ta sig upp och satt på lampan! Det var nära kattjäkeln åkte på ett kok stryk! Skrämma matte så! Även om man alltid kommer ner! var jag ändå lite orolig för hur katten skulle komma ner. H*n är ju trots allt ganska liten. Men det gick. H*n småramlade mellan dom olika rören på handdukstorken men ner kom h*n.

Svartingen visar att  h*n kan själv.

Mamman och den som ev. är en tabby. Mamma vill helst inte vara med på bild.

Tabbyn

Tabbyn och paddan

Mamma

Nätdörren gjorde jag till förra familjen. Den fick jag plocka fram igen. Hade dom inte haft den hade dom inte fått luft! Där är två fönster med låsbara haspar men som dom här ungarna klättrar och klämmer sig in överallt vågar jag inte öppna ens en liten springa.

En ny Dennis, kul verkar vara ett släkt drag

Den här mamman verkar inte lika hungrig som den förra som gjorde allt för att äta upp dig.

Vilken bra dörr o vad skönt den finns så du slipper kokt katt.

Ser fram imot bilder o raporter i en ny tråd om Dennis o co.

Det går framåt med buset… om än sakta… Tillbringar så klart lite tid med familjen varje dag. Mamma gillar kokt skinka. Efter några skivor slutar hon nästan fräsa.

Ungarna tränar jag vipplekar med. Dom är ganska modiga nu, i alla fall paddan och tabbyn.  Jag brukar lägga mig ner på golvet och leka med dom och dom två vågar t o m springa över och runt benen på mig nu. Svartingen är lite fegare, drar sig gärna tillbaka på badrumslampan. Jag är otroligt imponerad av tekniken h*n använder sig av när h*n klättrar upp och ner. Det går som bara den fast det finns ju absolut inget att hålla sig fast i på dom blanka rören.

Jag har fått tid för mammans kastrering i början av nästa vecka. Önska mig lycka till! Jag har ingen större vana av att få in skygga katter i en transportbur. Och det utan att få med någon unge! Just nu tycker jag bara det är bra att en unge gillar att sitta på badrumslampan. En unge mindre att hålla ur vägen när jag ska få in mamman i bur. Hon har ju buren hos sig på badrummet hela tiden och sitter i den då och då men det är ju inte säkert hon vill sitta i den just när jag vill!

Förhoppningsvis får jag med henne och när hon kommer hem igen tänkte jag familjen ska få flytta in på ett vanligt rum.

Lycka till vet du fixar det.

Skinka o ditt lugn o saken är klar.

Inponerande liten apa du har fått in fladermus katt kanske? Ny ras?

Kul de små redan busar runt dina ben.

Snart kan du kanske få pussa deras små goa magar.

Det går nog bra ska du se. Klarade jag av att få in skyggis i bur så klarar alla det!

Jisses så söta de är, jag tror jag smäller av.

Svartingen på lampan har en sån underbar blick, lite osäker och rädd, men såååå otroligt charmig.

Mamman är verkligen lik den förra mamma som flyttade in.

Du är enastående Destiny!

Förra familjen

Lägger in en länk till tråden om förra familjen. Det finns bilder på familjen i början av tråden och visst är mammorna lika varandra.

Tack. Jag gör inte mer än alla andra här på hittekatter skulle gjort/gör. Tar hand om dom som själv söker upp mig. Här är som sagt fullt hus och fler stödisar kan jag inte ta in men ta hand om dom som själv flyttar in här måste jag ju göra.

Det säger väl en del om hur många hemlösa katter det finns när det dyker upp en mamma med ungar här två år i rad.

När jag kom in till familjen tidigare idag låg två ungar uppe på badrumsskåpet. Tabbyn och svartingen. Jag petade ner tabbyn, jag måste ju ha i alla fall två ungar att leka vipplekar med.

Jag började med att ge mamma kokt skinka. Hon nästan tog en bit ur handen på mig. Det var såå nära. Men så bestämde hon sig för att dräma till mig med tassen i stället och då drog jag snabbt tillbaka handen och kastade skinkbiten framför henne.

När ungarna var trötta på vippan gick dom in till mamma för att snutta lite på henne. Och började spinna så det dånade. Det hörde svartingen och ett litet huvud tittade över kanten på skåpet. Hmmm tänkte svartingen, hur farlig är den där människan egentligen. Det gäller ju att rädda sin matplats! Efter lite velande hit och dit klättrade h*n ner. När dom ätit färdigt kom dom tillbaka för lite mer vipplek. Även svartingen. Dom klev fram och tillbaka framför mig där jag låg på golvet och svängde vippan. Det behövs inte så mycket för att man ska bli glad. Dom är söta som socker hela familjen. Jag smälter fullständigt när ungarna sätter sig framför mig och bara tittar på mig med sina runda ögon.

#40 något har du som gör att kissarna dras till dig. De känner att du är deras vän.

Jag vet att du är svår att ge allmosor och vill hjälpa på egen hand, men vill du ha fler bäddar? Jag har även en rabatt från Agria på 100 kronor på en säck på Royal Canin. Får jag skicka det till dig?

/Bumbis

Bumbis, du är så väldigt omtänksam, och Essut också, men jag klarar mig. Verkligen jättesnällt av er båda två men det finns dom här som gör så mycket mer för hemlösa katter som verkligen förtjänar hjälp för att klara av sitt arbete.

Behöver du inte rabattkupongen själv har jag nytta av den. Bebisarna äter RC babycat. Så den tar jag tacksamt emot.

Jag har så klart kvar bäddarna jag redan fått och dom är väl använda kan jag säga. Alla katterna bara älskar bumbisbäddarna. Familjen har fått en på badrummet och det såg så roligt ut när jag kom upp där förut ikväll. En bebis låg på bumbisbädden, en på kudden jag brukar ha när jag ligger där, en låg i en bädd jag köpt på ÖB. Alla låg utsträckta och gjorde sig så långa och stora som möjligt för att dom skulle få ha sin bädd ifred. Det såg ut så i alla fall. Mammsen låg inte hos bebisarna just då, hon fick inte plats!

Jag hade skinka med mig ikväll också. Jag tror mamma förväntar sig några skivor skinka varje gång jag visar mig där. Hon är fortfarande fräsig då och då men fräser inte alls lika mycket som för bara någon dag sedan. När jag kommer in på badrummet brukar hon rusa in i duschhörnan. Där står en transportbur längst in, sen ligger en prasseltunnel och precis innanför dörren står två kisslådor.

I början hade jag ett kompostgaller mellan mamma och mig när jag tog upp i lådorna men sedan några dagar vågar jag ta upp utan att ha gallret mellan oss. Hon sitter på andra sidan prasseltunneln och följer noga vad jag gör, fräser ibland men verkar inte vara på helspänn ändå. Hon blundar då och då när jag är där och kan ibland börja tvätta sig.

Dumt nog lade jag ett täcke över hela duschhörnan. Någon bebis har kissat på det några gånger. Eftersom mamma alltid sitter på andra halvan av täcket kan jag inte ta bort det. Nu är det förhoppningsvis bara några dagar kvar för dom på badrummet så det får vara som det är dom här dagarna. Men annars är dom duktiga med lådan allesammans.

#42 jag snor ihop ett par bäddar till, vet att de blir lite "buckliga" efter några tvättar. Kattfamiljen får ett paket förhoppningsvis under nästa vecka.  Bifogar även RC-checken.

Skicka slängspussar till duktiga mamman och bebbarna så länge!

/Bumbis

#43 Du är alldeles för snäll! Tack så jättemycket.

Självklart får familjen slängpussar. Längtar tills dom börjar uppskatta kramar och kel.

När jag kom in till familjen i morse kom mamma som skjuten ur en kanon och mötte mig. Så bråttom brukar hon inte ha att träffa mig men jag förstod snart varför.

Hon var ensam inne i duschhörnan och blev orolig för ungarna när jag kom in. Svartingen och tabbyn låg på badrumsskåpet och paddan i vasken. Paddan försvann ner till mamma och då blev hon nöjd och gick in i duschhörnan igen. Finns en unge där tänkte hon nog, finns nog dom andra också någonstans.

Jag petade lite på tabbyn så kom h*n också ner. H*n lade sig i vasken och jag lekte lite med vippan med kattungen. Sen höll jag ett finger precis ovanför kanten på vasken så h*n bara såg längst ute på pekfingret. Kattens min var obetalbar. Dom runda ögonen drog ihop sig och bara iakttog. Till slut tog h*n mod till sig och slog med tassen på mitt finger. Satte sig och väntade med tassen fortfarande höjd. Inget hände med fingret! Då slog h*n flera gånger i följd. Så höll vi på så. Till slut var fingret inte så farligt längre och jag fick peta lite på kattungen.  Ett steg i sänder…

Mamma gick och lade sig i transportburen. Och alla tre ungarna var någon annanstans än hos mamma. Var nära jag tog chansen och  stängde in henne så hade hon fått sitta så tills på måndag. Så klart gjorde jag inte det men vi tränade lite burstängning. Jag puttade till dörren med vippan så den stängdes ett antal gånger. Hon bara tittade på och sa inget. Till slut lade hon sig ner för att sova en stund. Hoppas hoppas hon går in i buren själv när vi ska till vetten. Och att hon tar det lika lugnt när jag stänger burdörren.

Jag tycker att mammakatt och resten av familjen verkar jätteduktiga! Det kommer säkert att gå bra med lilla mammakatt när hon ska till vetten!

Vilka kolingar du har fått in den här gången.

Kommer ihåg förra gngen när mamma katt ville ha dig till middag.

Denna familjen är ju jätte ducktiga.

Snacka om att katterna vet precis vart de ska vända sig  Så härlig läsning!

Jag har också rabatter på RC från Agria om du (eller någon annan) vill ha. Varken våra eller någon jag känners katter äter det så de ligger bara och skräpar.

Så duktig du är destiny, på att socialisera kattungarna!    

Idag har mammakatten blivit kastrerad. Det gick över förväntan att få in henne i transportburen. Jag fick henne också id-märkt x 2 och vaccinerad. Får antagligen inte med henne för andra sprutan men vi får börja om när hon går med på det.

Jag hade inte döpt henne men hon blev hastigt och lustigt döpt till Saga. Kunde ju inte låta henne bli inskriven som Vildkatta!

När Saga och jag kom hem satte jag buren på ett rum. Hon satt kvar en stund men sen gick hon ut och gick och gömde sig bakom en fåtölj jag lagt en filt över. Och nu har jag satt in ungarna till henne. Saga håller sig gömd men det tog inte lång stund innan ungarna började undersöka rummet. Var gång jag går upp för att kolla familjen är det knäpptyst där men jag hinner nästan inte mycket mer än ner på första våningen så är dom igång. Dom tycker det är skitkul att ha mer plats att busa på.

Dom fick med sig dynor, prasseltunnel, leksaker mm så dom ska känna sig hemma. Vilket dom verkar göra.

Saga hade sex foster i magen. Dom var bara små sa vetten men känslorna är ändå delade beträffande detta här. Det är första gången jag är med om sånt här.

Vad skönt allt gick bra.

Inte kul att kastrera när de är dräcktiga men hon har ju fullt upp med de små hon redan har o 6 st nya direkt uch vad jobbigt för henne.

Önskar man kunde se de små busarna utforska sitt nya rum.

Hm web cam kanske

Undrar var du hittar Lakrits trollet på för höjder nästa gång du skriver o berättar.

Vad duktig mammakatt var! Vad skönt att kastreringen är gjord även om hon hade nya foster vilket är väldigt sorgligt, men tänk vad jobbigt för mamman om hon skulle ha behövt föda alla sex direkt efter de ungarna hon redan har.

Vilken himla tur att hon inte hann att föda dom ute i alla fall!!!
Tack Destiny för att du tog in hela familjen i rättan tid!

vilket bra namn Saga har, är ju en saga att hon hittade dig, och säger som andra, tänk på stackars mammakatt, ungar nu, och sedan nya i magen, räcker med dom hon har, så är det ju med katter ute, hinner inte få dom första avvanda, innan nästa kull kommer, så för mammakatt Sagas skull var det bra

Maggan47

Vad skönt för Saga, att slippa föda så många ungar så tätt. Fortsatt lycka till med din familj

ja du ska inte ha dåligt samvete. Tänk så här, hade hon varit ute, hade hon antagligen inte  ens fått ha  de hon har i livet och hon kanske inte ens hade klarat de 6 nya.

Jag vet att det var bäst som skedde. Mitt sunda förnuft säger att det var bäst som skedde men sorgligt är det. Inte minst att katter kan bli dräktiga när bebisarna inte är större än vad dessa var när mamma började ränna efter karlar igen. Naturen är grym.

Hon hade väl stött bort dom här tre när dom nya föddes antar jag. Dom hade ju inte klarat sig själv om inte mamma varit så smart som hon var så hon lämnade dom vid matstället hon hittat. Och sex nya ungar så tätt inpå denna födseln, det måste ta otroligt mycket på hennes kropp. Så visst var det bäst som skedde det tycker jag nog ändå. Även om jag grät en skvätt.

Mamma håller sig mest under sängen på deras nya rum. Jag misstänkte att hon skulle göra det till att börja med så jag satte ett par av deras gamla bäddar där. Jag lyser på henne med ficklampa någon gång för att försöka se så det ser bra ut med henne. Och det gör det vad jag kan se. Hon börjar vara framme lite nu så hon är nog snart som vanligt igen.

Ungarna busar för fullt men dom gör det mest när jag bara hör dom. Jag försöker smyga upp på andra våningen ibland för att titta på dom men då drar dom sig tillbaka. Det är nätdörr till detta rummet också. Jag har gjort som jag gjorde till badrumsdörren, ställt en skiva som täcker nedre halvan av dörren så dom ska få vara ifred från resten av gänget. Så småningom tar jag så klart bort skivan men just nu behöver dom vara ifred.

Kolla vad familjen fått av snälla Bumbis. 4 bumbisbäddar och ett gäng leksaker. Tack så jättemycket Bumbis, jag kan lova att det är uppskattade presenter. Som många andra och även jag redan konstaterat, det är något magiskt med bumbisbäddarna, bättre present kunde katterna inte få.

Och det var ett rabattkort på mat med i paketet  som matte redan löst in.

Annars mår familjen bra. Mamma har hela veckan hållit sig under sängen  men idag var hon framme när jag kikade in till dom. När hon låg under sängen och jag lös på henne med ficklampa sa hon inget, inte ett fräs kom det från henne. Det gjorde mig ju lite orolig även om hon såg ut att må bra. Idag när hon var framme var allt som vanligt , hon tittade på mig, fräste surt och försvann under sängen igen.

När dom var på badrummet höll tabbyn på att bli ganska tam. H*n kunde ligga i handfatet och jag killade på lilla maggen så hela katten kiknade av skratt. Ungefär så i alla fall! H*n började gilla att jag höll på med henne. Nu kallar jag kattungen för hon tills motsatsen är bevisad , har fått för mig att alla tre ungarna är honor! Men i alla fall så är hon betydligt räddare för mig nu igen. Och det var ju väntat. Jag brukar ligga på sängen och leka med dom med vipporna och det gillar alla tre ungarna i alla fall.

Å vad fina. Bumbis, jag vill köpa ett par..hur gör jag?

Den här är min sa Astrid!

Så härligt att höra om framstegen! Och visst är vi tvåbeningar dumma som tror att ett framsteg är något fel 

#57 vad roligt att du och dina småttingar gillade bäddarna! De kanske är lite varma för säsongen men hoppas det går bra ändå.

Vad gulligt du beskrev kissen i handfatet, jag kan riktigt se h*n skratta med hela kroppen.

#58 pm:a mig och berätta vad du gör för hittekatterna….

Vet inte hur man pm:ar någon, ny här.

#62 jag pm:ar dig så ser du att du får ett meddelande högst upp i högra hörnet att du fått ett nytt meddelande.  Sedan klickar du bara på det meddelande så kan du läsa.

/Bumbis

Underbara Bumbisbäddar till de små vad snäll du är Bumbis.

Har svarten hittat  nya höga höjder änu?

Skönt mamma kise börjar bli sig själv igen.

Lilla tabbyn kommer nog snart igen för att få magen kittlad igen.

Svartingen har inte möjliget att försvinna så högt upp nu som hon hade när hon var på badrummet. Tack och lov får jag väl säga! För det är inte så lätt att få kontakt med en katt som kryper ihop ovanpå ett badrumsskåp och fräser för fullt! Inte för att det är så mycket lättare när gänget försvinner in under sängen till mamma! Men dom börjar i alla fall vara framme mer och mer även om jag är hos dom.

Dom har ett par klösträd på rummet men det högsta är ett mellanstort så det är inte så jättehögt men dom gillar att ligga där ändå.

Astrid i #59 är min första stödis. Hon flyttade hit för ett antal år sedan tillsammans med två av sina ungar som hon hade fött i ett växthus hos ett par i Malmö. En unge hade redan flyttat när familjen kom hit. Dom två andra bodde inte här mer än ett par veckor sen flyttade dom till samma hem.

#65 undrade just vem i gänget som var Astrid. Hon är jättesöt och vilket gulligt namn!  Hur många år uppskattar du att hon är? Hon ser ut som en ungkatt fortfarande.

#66 Dom som hon fick ungarna hos trodde hon kan vara född 98-99 så hon är rena ungdomen. Hon uppför sig som en ungkatt i alla fall, busar och håller igång. Och hon vet vad hon heter. Det kvittar med vilket tonfall jag säger Astrid så svarar hon.

#67 vad gulligt!

Jag har glömt att fråga, har du sett pappakatt något mer?

#68 Nu har jag inte sett honom på några dagar men han kommer säkert hit igen. Han är inte så tam mot mig än så jag kan klappa honom och sätta halsband på honom. Han kan ju bo någonstans i närheten ingen aning.

Åren efter vi flyttat hit mer eller mindre bosatte det sig en hankatt här. En snäll röd katt som kom här i ca 5 år eller så. Jag satte halsband på honom och någon skrev i det "Ge fan i vår katt". Ringa kunde dom inte! Och den stackars katten hade vid något tillfälle sån hemsk öronskabb så han kliade sönder öronen fullständigt. Slutade med att jag tog honom till vetten och höll honom instängd så länge så jag kunde medicinera honom. Jag kunde inte se katten lida så som han gjorde med ägare som fullständigt sket i honom. Men efter det blev jag väl lite bränd kan man säga! Jag vill ju inte plocka in katter som har ett hem redan så jag får se vad som händer.

#69 Lite komiskt faktiskt, men sorgligt också, att vissa inte bryr sig mer än så, tur att du fanns för honom! Nu till det komiska i det hela som dök upp i mitt huvud när jag läste; du skulle ha skrivit tillbaka "Katten har öronskabb - BEHANDLA!" Kanske hade haft effekt och katten hade fått ett yrke "rapportkatt". Han hade säkert varit glad om han dessutom hade fått ett fint halsband med hylsa, om rapporthundarna har så kan väl rapportkatten ha

#69 knäppt folk finns det gott om….

Sitter och tittar på gamla kort. Här är ett på Sune och Baileys i årets trädgårdsfamilj. Hela familjen mår bra, mamma Saga, Torsten, Sune och Baileys. Saga är en mycket snäll katt och numera en kelen katt också. Torsten, tabbyn, är redan en jättestor katt. Han kommer att sluta som ett lejon!

Torsten och Sune

Det är kul att titta på gamla foton.

För en själv är det i alla fall väldigt roligt.

Jag tittar alltid i Kattfototrådar för jag älskar se på kissekorten.

Skulle bara önska att alla la dom direkt i inlägget för det tar ju sååååååån tid att backa och vänta hela tiden.

Jättesöta missar var det i alla fall, för jag kan ju inte låta bli att kolla dom .

Nalle

#76 Jag tror att man måste skaffa iFokus plus för att kunna lägga in bilderna direkt i inlägget och alla har inte det.