https://www.sverigesradio.se/artikel/far-man-ta-hunden-med-i-graven

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/olika-besked-om-aska-av-husdjur-far-tas-med-i-graven/437244

#0: Min moster gick bort 2016 och det var jag som blev ansvarig att ordna begravningen. Moster hade både berättat för mig och skrivit i Vita Arkivet att hon ville begravas med askan efter sin älskade katt.
Begravningsentreprenören skrattade åt det önskemålet.
"Herregud, så gör man inte i modern tid."
Jag skrattade inte och jag hoppas moster hemsökte tanten.

När jag skrev om USA:s äldsta djurkyrkogård, Hartsdale Pet Cemetery, på min blogg så tyckte jag det var så fint att även människor får begravas där, med eller utan djur i samma gravplats.

Hade jag haft askan efter mina djur så hade jag absolut kunnat tänka mig att begravs tillsammans med dem.
Tycker det är hög tid att det blir tillåtet att ta med sig djuraska i graven.

Jag tycker att hästar (eller andra gårdsdjur) kan räknas in som husdjur de också.
Vill minnas att det finns restriktioner för vilka djurslag som djurkrematorier får ta hand om men det kan säkert lösas på annat sätt.

När man vill spara aska efter sin häst brukar man bara ta en del av ett ben (om man inte har råd att kremera helkropp), så det behöver inte bli en större mängd aska att hantera för den avlidne personens efterlevande.
(En hel häst ger ca 15-25kg aska.)

Jag har aldrig kremerat någon av våra djur. Har aldrig kännt behovet av att vilja ha en grav för dom eller att begravas tillsammans.

Ja, det hade jag velat men nu har jag inga djur kvar.

Jag hade velat det. Lovade min första katt som jag växte upp med att hans aska ska finnas i graven med mig. På nått sätt måste det gå. Vart ska han annars ta vägen? Kan inte komma upp till honom i himlen och möta besvikelsen i hans ögon. Jag har redan svikit honom en gång och vill inte göra om det.