men å så hemskt, lilla fina missen…..så himla sorgligt…..

Älskade lille vän

Gråter… Så hemskt…

Fryktansvärt tragiskt. En stackare till som blivit utsläpt med ej tvärtom.

Hemskt!! =(

Fruktansvärt sorgligt. Det värsta av allt är att tusentalskatter går samma öde till mötes varje vinter. Eftersom Chilli var kastrerad är det ganska troligt att han har ett väntande hem någonstanns. Tänk om han hade varit ID-märkt ändå.

Hur kan det vara möjligt att en katt kan gå ute och bli i det skicket innan någon människa reagerar?

Stackars lille gosse, sov så gott.

Vill inte läsa, är tillräckligt nere ändå. Vila i frid älskade lille utsatte kattpojke.

Åhhhh…det gör ont i hjärtat..trösten är den att Chili har fått slippa nu…vill hedra Chilis minne genom att tänka på hans vänner som går därute o fryser..och försöka förmedla så mycket man kan till allmänheten om hur läget ser ut för alltför många stackare i kylan..:-(

Sov i Ro..älskade lilla misse…

men lille söta Misse…nu lider du inte mer.  Vila i frid hos alla änglar! Skänker också en tanke till alla katter som går samma öde till mötes…det är mer än fruktansvärt! Går inte att beskriva i ord…

Stackars lille Chili.

Jag förstår heller inte hur det kan gå så långt att en katt ska behöva bli i så dåligt skick. Kanske för att det hotas med att börjar man mata är ansvaret matarens. Folk vill inte ta ansvar.

Det jag trycker är mest tragiskt är att veterinären inte gav katten en chans. Veterinären kunde  inte ha vetat om organen var skadade utan att ta prover, eller gjordes det? Kissen kunde ha lagts på dropp och man hade sett åt vilket håll det går.

Jag var inblandad i en katt som hade varit försvunnen och som hittades efter sex veckor instängd i en källare. När han hittades på betonggolvet var han endast ett torrt skinn och alla trodde han var död. Ägaren, som bodde i huset intill, och som hade letat efter sin katt under alla veckor, slängde sig i bilen och åkte till djursjukhuset. Där lades katten på dropp, men efter ett dygn ville veterinären låta kissen somna in.

Ägaren var envis och tog med katten hem. Han fick ligga nerbäddad i soffan medan hon matade kissen och försökte ha sjukgymnastik genom att massera och försöka böja på ben och tassar. Katten var nämligen helt stel i alla leder. Han kunde endast ligga på sidan och inte ens lyfta huvudet.  Efter någon vecka hälsade jag på och då kunde kissen lyfta på huvudet och han kunde böja lite på någon av tassarna. Det var ett gott tecken, tyckte jag, men ägaren hade gett upp hoppet.

Jag  beställde en tid hos en mycket duktig veterinär. Den veterinären såg att kissen var på god väg och ordinerade fortsatt massage, sjukgymnastik och cortison. Efter några veckor var kissen på benen.  I början var han lite vinglig och skakade med huvudet, men det försvann efter en tid. Jag har hälsat på flertalet gånger efter händelsen och kissen är som vilken katt som helst idag. Nu har han fått tillbaka sin vikt på cirka åtta kilo som han vägde innan. Så nog är det värt ett försök…..

Jag dömer ingen men vill bara göra alla uppmärksamma på att man inte ska ge upp när det gäller katter. Det är ingen myt att de faktiskt har nio liv.

#12…. du glömmer vissa saker.  För det första, vem ska betala? En liten förening har ofta inte mycket pengar. OCh att ta en massa prover för att se hur konditionen är, kostar fruktansvärda pengar. Bara ett enkelt leverprov kostar  ca 800 kr…… och man får tänka, hur mycket ska den stackaren gå igenom och hur bra blir han? Vi har också fått göra två liknande auktioner hos oss, och även där så var det i det ena fallet en kastrerad katt. Visst, den var påkörd och hade såna skador, att med ett antal tusenlappar, så hade det  kanske gått att få ordning på den kissen. Han hade bruten käke och ett brutet ben. Polisen lämnade in kissen till distrvet och vi blev kontaktade om vi kunde ta hand om katten, rehabilitera. Tyvärr. Det gick även ut efterlysning i närradion. Där tog veten inte ens betalt för avlivningen  eller omhändertagandet.

#13  Det jag tycker är konstigt är att veterinären sagt att troligen är organ skadade utan att prover verker ha tagits.

Obs! Jag tycker inte prover skulle ha tagits i första hand, de hade missvisat ändå eftersom katten var i risigt skick.  Det viktigaste var att ge katten dropp och sett han blivit sakta uppvärmd, då tror jag att han snart hade varit på benen. Det kostar inte så mycket.

Som jag skrev om katten i inlägg #12, så låg den katten på dropp ett dygn och sedan var det endast det sunda förnuftet och lite tid och omsorg som fick honom frisk.

Nog måste man i alla fall försöka…

"det behöver inte kosta så mycket"……..vad är inte så mycket för dig? glöm inte bort, att en förenings pengar inte är ens egna.  Röntgen och en provtagning på exempelvis levervärden hade varit A och O i ett fall som detta. Att en katt kan få skador på levern av att svälta tom två tre dygn vet vi ju alla. Denna lilla varelse hade säkert tappat 50% av sin kroppsvikt om inte mer.  det är så lätt att bolla med andras pengar och fördöma men då tycker jag att alla som står där och ska vara så uppoffrande och tycker några hundra- några tusen är peanuts, slanta upp själva då. kul att du vet bättre än vad veterinärerna gör, då du tycker, att man inte borde ta några prover.

#15 Chili höll på att frysa ihjäl, då är inte provtagning och röntgen det första man gör. Man ger värme och man ger dropp och då brukar det göra verkan.

Katten jag skrev om hade inte fått mat och vatten på sex veckor. Ändå lever han idag, drygt fem-sex år sedan. Där tog inga organ skada.

Jag har tidigare skrivit att jag inte dömer någon men vill göra er uppmärksamma på att det finns andra vägar att gå.

Du behöver inte vara otrevlig,

du är ju tydligen duktigare än en vet och har gott om pengar….. för summan av kardemumman är ju vem ska betala?

#17 Om en katt som kommer in och håller på att frysa ihjäl är det akuta åtgärder som behövs, inte röntgen och provtagning. Hur många gånger ska jag behöva påpeka det.

Hur vet du om jag är veterinär eller inte?

I rest my case…

Jag säger bara:

En veterinär i SKELLEFTEÅ av alla platser har definitivt TINAT upp djur av både det ena eller det andra slaget och är fullt kompetent att avgöra när detta är lämpligt eller ej. Så även köldskadade katter, varierande både i hull eller skick på annat sätt, och rädda dem om det går.

Hade Chili gått att rädda så hade de gjort det. Vila i frid, Chili!

Stöd Ditt Lokala Katthem!

#18 vad bra.  då har du i så fall pengar gräs och kan ge denna lilla förening som så sorgfälligt inte hade de pengar som krävdes för att göra de nödvändiga undersökningar för att kisse skulle få ett fortsatt BRA liv. Vi pratar även livskvalitet. KAttens.

Like I said, I rest My case.

upp flyga orden, tanken stilla står, ord utan tanke aldrig himlen når.

Sov i ro lilla vackra kisse. Nu kommer du aldrig att frysa och svälta mera. Det är inte döden som är hemsk, det är vägen dit.

Jag har kommit på villovägar, var är mitt hem, var är min familj?
Jag letar.
Mina tassar värker.
Jag är hungrig.
Jag är törstig, slickar snö men det gör så att jag fryser desto mer.
Jag blir bortschasad när jag försker få hjälp.
En del kastar iskallt vatten på mig. En del roar sig med att kasta prick med snöbolllar på mig.
Jag vet att jag inte har långt kvar.
Antagligen kommer ni inte att hitta mig, för jag kommer att dra mig undan och somna in i lugn och ro.
Vem skulle i och för sig bry sig? Ni visste ju inte att jag har en familj som letar efter mig, men att de befinner sig på en plats långt härifrån.

När jag var som mest svulten hamnade jag på en parkering. Jag vet inte hur jag hamnade där, men svälten hade gjort så att jag inte tänkte klart, jag vet inte vad jag gjorde, eller vad jag hade gjort, eller hur jag har hamnat här.
Jag minns inte, men kanske drack jag glykol från en bil för att jag var törstig, då är det inte mycket människosläktet kan göra för att hjälpa mig. Vem vet….men det kanske hade varit bra att få veta för de som saknar mig.

Men om inte så var fallet, hade jag önskat att någon hade värmt mig och gett mig vätska och bara låtit mig vara och tagit dagen som den kommer, åtminstone gett mig en chans.
Jag tycker inte om när ni diskuterar pengar. Vad är egentligen ett liv värt? Eller räknades inte jag för att jag stämplades som ytterligare en hemlös katt som inte är värd att kostas på?

Frågan är värd att tänkas på…..

Jag vet att pengar inte är något trevligt att diskutera  i samband med liv. MEn nu är det bara så, att NÅGON måste betala för undersökningar och behandlingar.  Vem är denna någon? HAde vi haft en allmän sjukförsäkring för våra djur, som vi har för oss själva, hade det väl inte varit någon sak. MEn att du i sorgen inte kan få in att det till syvende och sist är en ekonomisk fråga och kissen var bortom all räddning. Som kära Mew Two påpekar här, varför förlänga ett lidande som ändå med största säkerhet inte hade gett någon livskvalite för kissen? PEngar är inte tabu. De pengar som man INTE slängde ut till ingen nytta här kan antagligen komma små katter tillgodo i form av kastreringar, mat och vetvård, där chansen finns till ett gott liv. OCh denna  fina kisse hade inget gott liv, men tack vare sakkunniga och hjärtliga beslut, så fick  han åtminstone en god dod.

Senappso, det verkar som att du inte är helt bekant med den här sajten och vad det är för slags folk som mestadels rör sig här. Och texten sammantaget ovan kan kanske få dig att tro att folk här godtar att katter summariskt avlivas utan större klander, bara för att man gör det lätt för sig.

Men det är faktiskt tvärt om - om det är något som vi ALLA gör - och slåss för till sista blodsdroppen emellanåt, så är det att rädda VARJE KATT som räddas kan! Här är män och kvinnor som satsar sin sista slant, sin hela semester, varje ledig stund för att hjälpa katter i nöd!

Och här diskuterar vi inte normalt pengar, utan kattliv. Men faktum är att vi emellanåt måste göra valet att avliva, och då INTE av ekonomiska skäl, utan för att behandlingen anses utsiktslös…

Allt som grundade Djurskyddets beslut kring Chili framgår inte av deras hemsida - det är inte alla som orkar klä i ord eller i detalj skildra allt kring en så här sorglig händelse. De lägger beslutet i ett djuretiskt synsätt, vilket alltså INTE motiveras utav pengar.

Det är en förenings eller människas rätt att besluta var man drar gränsen för vilken behandling som - i avvägningen mellan plåga och lidandetid kontra rimlig konvalescens och tillfrisknandechans - är skälig. Jag vet att det då inte är snålheten som styr utan medlidandets hjärta - och en kunnig veterinärs korrekta råd!

tack, MEw Two.