Ja det var på tiden…hoppas det sprider sig till hela landet.

Inte en dag för tidigt. Även om vi i Stockholm förefaller ha det mycket bättre än på andra håll i landet.

Håller tummarna för att det blir en rejäl satsning och inte bara ord som inte mynnar ut i någonting.

Heja Karin! Varför finns det inga sådana bra initiativ i Malmö och Skåne?

dessvärre är det så illa att de har så många ärenden att de inte hinner med eller har plats för att ta hand om dem alla. 

Som de sa till mig idag, kan katterna röra på sig fritt och har tillgång till mat och vatten så är de inte prioriterade vi måste först ta hand om alla vanvårdsfall som kommer in och det kommer in nya varje vecka och dessa katter och andra djur måste prioriteras först.

Så mina kissar som går ute i kylan, får mat av mig och inte är skadade har inte en chans att få hjälp på grund av all grymmhet som finns.

Så jag håller tummarna för att myndigheterna vaknar över hela landet och inser hur allvarligt det är och öppnar djurhem som är bekostade av staten = kommunala medel: oss

Det man kan göra är ju att skriva till länspolismästare ute i landet och påverka dessa att man vill att de ska följa Stockholms exempel med djurpoliser.

Det var goda nyheter att läsa!

Alltid en början som förhoppningsvis sprider sig i landet!

Ja hoppas detta går vägen :) djuren är värda det

Man hoppas så innerligt att detta skall bli av i hela landet, för detta fungerar mycket bra i England och USA. Dom som missköter dessa djur ska man ge dryga böter. Utbilda folk till detta ändamål borde gå att ordna. Statligt stöd till kastreringar borde inte vara omöjligt i Sverige, för då skulle fler se till att kastrera sina kattrer.

Ska staten verkligen stödja kastrering ekonomiskt? Är inte det en kostnad vi ska räkna in när vi funderar på att skaffa husdjur? Någonstans måste vi ha ett personligt ansvar. Kastration ska inte ställas mot kostnader för exempelvis äldre- eller sjukvård. Våra skattepengar ska användas till en social grundtrygghet: skola, vård och omsorg. Stöd vid arbetslöshet och sjukdom. Vi kan inte börja skattebelägga medborgarna för att stödja all möjlig konsumtion. I så fall kan vi ju lika gärna skicka lönen direkt till finansministern och sedan få kuponger för allt vi behöver.

Nej, kastration, vaccination och id-märkning ska vi själva stå för. Det är bara genom eget engagemang som du får en känsla för att du har ansvar! Vägen dit är information, information och mer information. Ställ krav på dem som köper katt av dig. Om möjligt, kastrera kattungar och se i vart fall till att de är id-märkta och vaccinerade vid leverans. Då visar vi att vi själva är seriösa när det gäller hanteringen av katter och förhoppningsvis kan den känslan fortplanta sig till köparen.

Däremot är det ett statligt ansvar att via polis, jordbruksverk och länsstyrelser se till att djur som far illa får hjälp! Och i slutänden att de som orsakat problemet dels får betala för att rätta till de skador och problem de orsakat. Dels, i många fall, få vård för sitt abnorma beteende. Många, kanske de flesta, kattsamlare har en psykosocial situation som inte gör dem helt tillräkneliga.

Jag ser fram emot att se resultatet av djurpolisens arbete. De har en stor och tuff uppgift framför sig. På min önskelista står att Carin Götblads initiativ ska sprida sig till övriga polisdistrikt.