Oj  Puttar upp, kan inte mera göra!"

Tackar för putten :)

Kan inte tjejen försöka att släppa ut familjen från badrummet? Klart det är påfrestande för mamman att vara instängd hela tiden.

Jag har plats, men bor som sagt i Stockholm.

Vad sorgligt att de här stackars katterna ska behöva flytta runt på det viset. Speciellt då mamma med ungar.

Det är inte för att mamman är instängd som hon mår dåligt. Utan för att stödhemmet har fler djur. Två katter och två hundar. Därför mammakatt och ungarna fick flytta till stödhemmets mamma så mammakatt fick ännu mer lugn och ro utan andra djur. Så det behövs ett stödhem där mammakatt får lugn och ro och inte behöver oroa sig för fler djur i hennes närhet.

Men har hon provat att sammanföra de egna djuren med den nya familjen? Hur hade stödhemmet tänkt sig det hela när det tog emot familjen? De hade väl redan de andra djuren då? Nu har den stackars familjen redan flyttat runt flera gånger de senaste veckorna. Så konstigt att katterna blir stirriga sen.

Detta bar bara ett tillfälligt stödhem för att få in kattfamiljen så fott som möjligt. Så fick vi se om hon kunde ha kattfamiljen hela tiden eller inte. Och tack vare att hon ställde upp så snabbt så kom kattfamiljen in samma dag och jag körde och lämnade dem samma kväll. Och dem hade kunnat ha kvar kattfamiljen om inte mamman blivit allergisk. Jag är bara glad att familjen kom in så fort som dem gjorde. Annars hade det dröjt längre. Och ibland ändras situationen som det gjort nu. Och nu behöver vi ett nytt stödhem.

Jag tänker inte sammföra mammakatt med resten av djuren. Inte en chans så arg som hon är på dom.

Tanken var från början att jag kunde ta in dom så länge, då jag anser att det är bättre att dom är på min toa i trygghet än att forsätta ligga i en buske i någons trädgård. Men sen erbjöd sig min mamma att ha dom i sin läghenhet, fast under mitt ansvar då hon inte är i den så mycket för tillfället. Kanon tänkte jag! Då är det bättre att dom stannar hos mig tills att dom är flyttfärdiga. Men tji fick jag då min mamma fick andnöd och inte kunde vistas i lägenheten överhuvud taget.

Visst, allt var kanske inte helt genomtänkt, men samtidigt så står jag för att jag tog in dom hos mig och ångrar inte det en endaste sekund och tycker fortfarande att jag gjorde det enda rätta. Att saker och ting inte alltid blir som man tänkt sig är en annan sak.

För övrig så kan jag säga att jag tror inte att kattfamiljen far så himla illa av att ha flyttat. Mammakatt är en väldigt trygg katt i sig själv, när hon kom till mig första gången så var det första hon gjorde att äta och att börja kela. Likaså när hon flyttade till mammas lägenhet, inga problem där heller, hon betedde sig som att hon alltid har bott där och gjorde sig hemmastad direkt.

Jag tycker att vissa här inne har lite besserwisser kommentarer att drämma till med titt som tätt. Jag tror att alla gör så gott dom kan för att hjälpa katterna.

Jag tyckte också du gjorde det rätta sahjoh och tog emot dem så snabbt och det är jag och kattfamiljen mycket glada över :). Men som sagt ett nytt stödhem behövs där mammakatt inte oroar sig över andra djur :)

Då kan jag berätta att sahjoh sedan tidigare är stödhem för två kastrerade ungkatthonor åt mig. När Grace och hennes ungar flyttade in hos sahjoh så fick jag veta det "bakvägen". De skulle då ha en annan ansvarig förmedlare vilket jag tyckte var lite olyckligt så jag tog över ansvaret för Grace med familj.

Sambon var och hämtade den lilla familjen ikväll. De får bo i det lilla sovrummet i vår "gamla" trea som han använder som övernattningslägenhet. Någon mer flytt för dem blir det inte. Vi har stor vana vid kattfamiljer.

Vi sambon och jag går på knäna och är båda nära en kollaps men gör allt för katterna.

Problemet löst.

Du är guld värd gulliver, det vet du

#10

Du tack för det, men jag håller fast vid att man inte flyttar runt katterna på det viset.

#12

Skönt att de nu får komma till ro nu tills permanenta hem hittas.

Helt underbart att höra att det löst sig :). Ni är alla guld värda :).