Jag ansluter mig definitivt inte till tesen att alla katter alltid mår bäst av att vara innekatter. Ska man ha en ren innekatt måste man välja en som har psyke att klara det. Alla har inte det.

Därmed absolut inte sagt att alla katter måste gå ut. Och bor man så att trafik eller grannar gör att katterna inte kan gå ut, så måste man ha innekatt eller ingen katt.

Jag måste ändå säga att katter är olika.. En del går INTE att ha som enbart innekatter. Dom måste ha sin frihet. precis vi är olika!

Vist katten är säkrare inne och trivs katten inne då så! Inga problem! Men jag har 5 gullisar hos mamma och pappa som hela livet fått vara ute.. Dom skulle inte klara att vara enbart innekatter. Mamma sköter sina kissar med kärlek och omtanke! Alla är id-märkta och kastrerade. Ingen är ute när dom inte är hemma. Och alla kissarna mår kanon. Den äldsta blir 6år i år.

Sen är det så hjärtlöst att liksom säga att om du släpper ut din katt så skyll dig själv.. Var inte ledsen när han dör för det är ju ditt fel. Jag fick höra detta.. Vi hade en vit kisse som hette Kurt. Han skulle vara innekatt för det var något fel med hans hörsel. Men han började med att skrika, sedan protest kissa, sen bara ligga apatiskt under en säng och inte komma fram överhuvudtaget.. Mamma tog honom till vet. Hon gjorde massa tester på katten som var i bra fysisk hälsa.. Kurt mådde psykiskt dåligt av att vara instängd! Vi tog beslutet tillsammans. Kurt skulle få gå ut. Han blev som förbytt!! Han spann, kelade, sov i min säng, älskade att leka med katt kompisarna och hunden.. Men han fick inte stanna länge hos oss.. Då kommer kommentaren av dessa hjärtlösa fanatiska "kattmänniskor" Du får skylla dig själv! Jag sörjer honom fortfarande!! Men jag ångrar inte valet.. Han fick må bra! Det året han var ute.. Han fick verkligen leva..

Så nej, alla katter kan inte vara innekatter.

Instämmer med *2. Alla katter är inte innekatter. Det finns även raskatter som vill ut och de är ju födda inne…

#2: Precis sådan var min älskade katt, han blev förbytt, hysterisk och apatisk omväxlande, bara han måste vara inne en vecka när han var sjuk. Det hade verkligen varit djurplågeri att hålla honom som innekatt. Han dog väldigt plötsligt inför mina ögon, men det kunde lika gärna hänt när han var ute, och då hade jag kanske aldrig hittat honom och aldrig fått veta vad som hänt, trots att han inte dog av någon "utekattsrisk". Jag tror tvärt om han levde längre för att han var harmonisk, motionerade flitigt utomhus och hade många intressen.

Jag håller med om att det är olika från katt till katt och att man måste se till hur situationen är runt omkring för varje katt.

Här hos oss så har Mindy börjat gå ut för hon vill verkligen det. Sitter vid dörren och skriker. Tiara är inne hela tiden för att hon vill det. Men katterna kan skada sig även inne, det är ju Tiara ett bra exempel på nu när hon haltar omkring här fast hon aldrig varit ute.

Jag har all respekt för de som väljer att låta sina katter vara inne. Men jag tycker inte heller det är fel att en del väljer att låta katten gå ut.

Jag skulle aldrig åka hemifrån utan att alla katterna är inne och inte heller går jag och lägger mig utan att alla är inne på kvällen. Jag skulle bli fruktansvärt ledsen om det hände någon av katterna något och visst skulle jag anklaga mig själv om det hände ute, men jag ser att Mindy när hon får gå ut är lycklig och mår bra av det.

  Det farligaste för katten är katthatare och det finns det mer av än bilar.   katthatare finns för att djurägare inte tar sitt ansvar.

Håller helt med om att man inte kan dra alla katter över en kam, vissa katter trivs inte inne- det går inte att komma ifrån, och då är det inte snällt att låsa in dom. Har en katt dessutom vant sig att kunna gå ut och in som den vill är det ju inte konstigt om den protesterar mot att stängas in. Var och en måste göra det den tror är bäst för sitt djur. Först då är man en ansvarig djurägare.

Men- jag är väldigt skeptiskt till att fri utegång ofta är "första valet". Det är en djupt rotad fördom att katter "måste" gå ut, att det är det mest naturliga för dom. Om så vore fallet skulle väl detta även gälla hundar, hästar, marsvin och undulater? Dessa skulle också må bra av att få ströva omkring självständigt utan mänsklig uppskikt, men det skulle anses väldigt oansvarigt… Vad är egentligen skillnaden, mer än att det är "tradition" att hålla katter på det viset. Traditioner kan man ändra på.

Jag kan ha fel, men händer det verkligen att en katt som aldrig fått gå ut plötsligt får ett behov av att göra detta? Att en katt som fått smaka friheten inte vill skiljas från den är en sak, men jag har aldrig hört om en katt som varit innekatt hela livet som plötsligt börjar protestkissa och jama vid ytterdörren? Hur vanligt kan det vara, och kan det i så fall inte bero på att den vantivs med något innomhus (som går att ändra på) snarare än att den saknar "friluftslivet"?

Sedan beror det också väldigt mycket på hur det ser ut där man bor. Bor man skyddad ute på landet så fine. men bor man mitt i stan, intill en trafikerad väg, i närheten av folk som kan störas på katten etc- är det fortfarande rätt att släppa ut den? Även om katten far illa av att vara inne? Någonstans måste man ju dra gränsen för vad kattens frihet är värt- är det värt en överhängande risk att förolyckas eller skadas av elaka människor, och kan man verkligen skita i att ta hänsyn till sina grannar hur som helst? Om katten mår dåligt är det nog i många fall bättre att omplacera den till någon som bor långt ute på landet där den kan röra sig utan fara för sig själv eller irritation för andra. Tyvärr tror jag mänsklig lättja och egoism går före i sånna fall. Här där jag bor, mitt inne i göteborg nära stora vägar kryllar det av lösgående katter- har svårt att tro att det inte funnits något bättre alternativ för alla dessa kissar. Ser nya lappar om försvunna katter varje dag på väg till konsum. Min garnnes katt fick bakbenen avklippta av en spårvagn och släpade sig döende hem… var det värt det?

Katter är intelligenta djur som behöver mycket stimulans. De behöver röra på sig och få utlopp för jaktinstinkt, få klösa, klättra, spana etc annars kan de bli uttråkade och i värsta fall utvecklar de beteendeproblem. Har man innekatt måste man tillgodose alla dessa behov innomhus, det ställer högre krav på ägaren, tar tid och kostar pengar. I gengäld får man ofta en närmare relation med sin katt. En kisse som går ut och in som den vill tillfredställer alla sina behov själv, vilket odiskutabelt är mycket enklare och bekvämare för ägaren. Hur många beteendeproblem som innekatter uppvisar kommer sig av att ägaren förväntar sig att innekatten ska "sköta sig själv" som utekatten gör?  Säger inte att det alltid är så, men jag tror det definitivt kan vara en del av sanningen. Sedan får man inte i diskussionen glömma att et finns bra alterinativ till utevistelse- rastgårdar och promenader i koppel. Även dessa kräver större ansträngning av ägaren men kan säkert i månmga fall lösa problemen med understimmulerade och olyckliga innekatter…

Skulle man till suvende och sist ha en katt som av någon anledning vant sig vid att vara ute, mår dåligt och inte kan tillfredställas med promenader, rastgård eller mer uppmärksamhet och man till på köpet bor så bra till att katten kan gå utomhus utan att löpa överhängande risk för att dödad/störa- så är det klart att katten ska får gå ut. Men då är det ju en självklarhet att man ser till att katten är kastrerad, försäkrad, vaccinerad och id-märkt först. Katten ska så klart få komma in när den vill och inte stängas ute när ägaren inte är hemma m.m.

Jag vet att det finns många ansvarsfulla kattägare som uppfyller ovanstående kriterier, all heder åt er! Tyvärr tror jag ni är i minoritet och att de flesta ägare av utekatter inte tänker så långt… Därför är jag fortfarande skeptisk till utekattsfenomenet i stort.

//ägare till två lyckliga (och krävande!) innekatter ;-)

Ja vår gamla kisse var både inne och utekatt. Hon blev 16 år. Men i början så bodde vi så, att det inte fanns någon trafik där vi bodde! Sedna, när vi flyttade hit, så var hon 13 år och var ju väldigt stillsam, efter att helt plötsligt ha hamnat i slagsmål med en räv. Strax efter det, så blev hon döv och då var det stopp för uteturerna. Hon dog ett år efteråt, då jag blev tvungen att avliva henne, då hon blev blind uppepå dövheten.

Arne har varit katt som gått fritt, men efter lodjursfaran så är det slut med det. Pipis har aldrig gått ut och Esterh vill knappt gå ut. Vi har vår lilla rastgård och den är ju helt tillräcklig för Arnes utebehov.

Så visst, katten trivs alldeles utmärkt med att gå ute, men har man en gång vart med om, att katt har skadats av utegång, då tänker i alla fall jag mig för. Kan bara jämföra veträkningarna. Numera så är det nästan bara rutingrejer. Förr så var det alltid nå sk*t varje månad….

Snacka om att din kamrat gör skillnad på katt och katt. Harregud! Orkade inte läsa hela ditt inlägg, men vill tillägga att det finns kattlucka så alla som har katter ute har inte frysande katter bara för att ej är hemma och kan släppa in de.

Intentionen med mitt inlägg var inte att skuldbelägga någon som tar ansvar för sin katt.

Utan att få skriva av mig och synliggöra vad skyggisarna blir utsatta för och att de katter vi släpper ut i områden de inte är välkomna råkar ut för. Bl a djurplågare och trafik. Självfallet förstår jag att detta inte är nån större risk på landet. Trodde jag var tydlig i inlägget.

Att de utekatter ni har som mår bra av att gå ut i områden som är riskfria, må så vara.

Som jag skrev så är det lite tungt nu…Inte att detta skulle bli en ute / innekatt tråd.

Mvh

#10 "Har en arbetskamrat som släpper ut sina blandraskatter, men inte raskatt.", det va det jag syftade på. Tycker bara att det är så konstigt att man gör skillnad på katt och katt.

Det är i princip omöjligt att skriva något om inne och utekatter utan att det blir denna eviga diskution om ifall man ska ha katter ute eller inne, bara att accpetera tyvärr.

# 9

Förstår också att det finns kattluckor och att inte alla katter sitter ute och fryser

Antingen vill man förstå meningen med inlägget eller så väljer man som du -att inte läsa hela..Kamraten är en arbetskamrat, ett exempel bland otaliga hur människor runt oss behandlar katter.

Skriver fortfarande om oansvariga kattägare, ingen annan.

#12 JAg har inte sagt något, just för att jag inte läst hela. Det va så otroligt långt och jag tappar intresse ganska snabbt om det är för långt. Jag är ärlig iaf. Ja, det va ett himla bra exempel på hur orättvist folk behandlar katter ibland.

#7 Du har skrivit allt som jag ville skriva och jag delar dina åsikter till 100%.

Ja och den som är/blir utan skuld kastar första stenen. JAg kan i skrivande stund inte heller klassa mig som perfekt i detta hänseende, på grund av lilla Mee. Hon är ju egentligen en kisse, från en granne, som har okontollerad katthållning. Två ggr har vi fångat katten i fälla och återbördat till ägaren. Men hon har dragit sig till oss och gått hos oss sedan i våras. En kull ja, men var tog den vägen? Så nu har hon varit hos oss. Vi kan inte ta in henne och sambon vill absolut ha henne här. Så hon har en kattkoja på magasinet, får ppiller varje måndag och ska kastreras i maj. Så tyvärr, trots att jag är emot det, så får jag lov att acceptera att hon går ute. Hon börjar bli van vid mig

#15 Vilken fin kisse!

#7 Vill bara rätta dig med en sak i det du skriver :) Du skriver att du aldrig hört talas om att en katt som varit inne hela livet kan längta ut, kissa vid dörrar, jama mm. Detta har jag ett levande bevis på här hemma :) Våran ena katt kom till oss när han var 4 år, han har varit innekatt hela livet, när vi haft honom ett tag som innekatt var han jätte olycklig, han kissade utanför lådan, alltid! Skrek vid dörrar satt vid fönstrena och tittade ut jämt.. Han längtade helt enkelt ut, när vi efter ett tag börjat släppa ut honom blev han som en helt annan katt… Så att katter som aldrig varit ute inte kan längta ut är helt fel,, Dom är individer dom också, sen finns det såklart dom katter som fungerar utmärkt som innekatter och då är ju det jättebra :)

 Men jag anser att hellre att katten får vara ute och vara lycklig de år den lever än att plåga den att sitta inomhus, kissa utanför lådan och jama hela dagarna, rätta mig om jag har fel men det tycker jag faktiskt är hemskt. Då tänker man inte på kattens bästa utan på sitt eget bästa.

Håller med #7.

* 7 Visst kan en innekatt som aldrig varit ute plötsligt vilja ut. Min bondkatt som jag hade haft sedan liten kattunge blev värre och värre. Först började han att sitta i fönstret och titta på fåglarna hela dagarna, sedan när det blev vår och han fick tillgång till balkongen blev det värre. Hela sommaren spenderade han genom att klättra på den innätade balkongen. Var bara inne och åt och gick på lådan. När hösten kom stod jag inte ut längre med att se honom lida eftersom han då också börjat kissa på balkongen och jamade när han inte fick vara därute så vi kunde inte sova om nätterna. Jag lyckades då hitta ett hem på landet till honom och idag säger de att han mår jättebra. Går ut och in som han vill. Så visst finns det katter som är födda inomhus och som har någon form av infött "utbeteende!

* 17 Håller med dig Maria. Man är bara självisk om katten visar tydligt att den vill ut (genom att tex kissa inne eller jama hela tiden) och man bara håller den inne. Vad är det för liv…

Håller helt med om att många katter behandlas som dom inte är värda någonting. Hade vi kommit till rätta med alla som inte skulle haft djur men ändå har det hade vi kommit en lång bit på väg. Sen alla katthatarna, borde haft gratis besök i psykiatrin. Hur kan man bara hata ett oskyldigt djur som inte gör en människa förnär.

Det här med ute- respektive innekatt brukar ofta vålla heta och känsloladdade diskussioner i kattvärlden. Vi har haft flera sådana diskussioner tidigare här på sajten. Alla har inte varit särskilt konstruktiva om jag så säger. Många gånger bildas två läger där båda sidorna försöker vinna diskussionen genom att "klubba ned" motståndarna med olika argument.

Jag har haft ganska många katter genom åren. Totalt blir det 22 katter plus några jourkatter. Av alla dessa katter är det faktiskt bara två som inte trivts med livet som innekatt. Dem har jag omplacerat till goda hem på landet.

Naturligtvis får man som kattägare ta sitt ansvar fullt ut på alla punkter. Om katten man har verkligen vantrivs för att den är innekatt måste det vara bättre att placera om den. Men att tro att alla katter vill vara utekatter till varje pris och släppa ut dem även om miljön är den sämsta tänkbara är inte att ta sitt ansvar. För handen på hjärtat mina vänner, hur många av oss bor på ställen som är lämpliga för katter att ströva ute helt fritt på?

Det finns mycket man kan göra för att göra inomhusmiljön trevlig och stimulerande för sina katter. Har man ingen balkong att näta in kan man sätta ett nät för ett fönster och/eller erbjuda koppelprommenader.  Att skaffa flera katter gör livet roligare för katterna. Möblerar du på hödjen med klätterträd, hyllor och olika gömställen så utökar du bostadsytan med 50-75%. Katter rör sig lika mycket på hödjen som på golvet.

Vi som håller på med hittekatter som haft ett tufft liv utomhus upplever ofta en annan sida. Katterna är många gånger rädda - till och med vettskrämda för att vara ute. De har helt enkelt fått nog av utelivets baksidor. Precis det TS berättar om.

Att kissen kissar på fel ställen behöver inte med automatik vara detsamma som att den inte trivs med själva livet som innekatt. Det finns många olika orsaker som kan ligga bakom ett sådant beteende. Det första man ska göra är att gå till veterinären och undersöka den, då det kan vara en sjukdom som är orsaken.

En katt som trivts bra inomhus tidigare brukar inte helt plötsligt få behov av att bli utekatt. Jag skulle då tippa på att det är någon annat som felar den. 

Ibland glömmer kattägare bort det viktigaste av allt - att kastrera sina katter. En fertil katt blir naturligtvis rastlös och vill ut till varje pris för att fortplanta sig. Tyvärr är det inte alla som förstår detta… att kastrering är så viktig. Istället släpper de ut sina katter vind för våg. Det är därför vi har 100.000 tals hemlösa katter i landet.

Hundar älskar också att springa ute helt fria - men det är inte många hundägare som släpper ut sina hundar fritt på gator, torg och i skog och land. Dessutom är det inte tillåtet….

Vad vill jag säga med detta? Om du har en miljö som är lämplig för dina katter att vistas ute i - grattis - då är både du och katterna lyckligt lottade. Om inte - då gäller det att vara kreativ och finna andra lösningar.

Vi bodde under ca ett år i en liten by som låg mellan en tungt trafikerad järnväg och E45:an. Där hade nästan alla katt. Alla utom vi hade dem fritt utegående. Medelåldern på byns katter var 2 år. Alla katter blev förr eller senare offer för vägen eller järnvägen. Under året vi bodde där dog 5 katter. När katterna dog var det vanligt att man gick och hämtade en ny på närmsta bondgård. Ibland lyckades katterna släpa sig hem med söndertrasade ben och ryggar. Andra blev mos på vägen. Är det ett liv för en katt?

Jag har utekatter men lägger mej inte i hur andra har det.

En enkel fråga… varför jämför man alltid hundar med katter. Finns väl ingen som jämför en häst med en kossa…

# 24  En enkel fråga till dej då, varför kan inte katt och hund ha samma status ??   För det har då en kossa å häst.

Inget annat husdjur än katten får springa vind för våg utan uppsikt, även där inte en katt passar i utemiljön.

det är så sorgligt att läsa om alla förvildade katter som blir av att inte vi mäniskor har ett större ansvar över våra katter

OBS   Det finns inga andra husdjur än katten som blir förvildad.

Det handlar inte bara om status utan om att man jämför. En katt är en katt och en ko en ko. Förresten så prata med folk i hästvärlden så får du se vad de tycker om vem som har högst status, en häst eller en ko… Bodde innan bredvid en ridskola/bondgård och där var det inget snack om saken vem som var mest "värd" hästen såklart. Jag vill bara att man ska sluta jämföra hela tiden för det görs nästan alltid. I slutändan jobbar vi väl alla här för att höja kattstatusen eller…

Jag kan absolut inte hålla med om detta med inne och ute katter. M ina egna går ute och det finns inget dom tycker är bättre är det. Förutom möjligtvis mat då :) Dom älskar sitt liv ute och skulle inte byta det för något. Innan det blir mörkt varje kväll så ropar jag in dom. Eller de går ut och in hela dagarna sitter på fönsterbrädet när de vill in. Visst någon gång har en katt varit borta över natten och så men jag skulle aldrig stänga inne mina katter för det. Jag älskar mina djur mer än allt annat och det vet dom som känner mig. Men jag vet hur lyckliga de är av att vara ute.

Liten bild på Selma och Iris som har jage :)

Men oavsett om man har ute-eller innekatter är vi väl överens om att vi är ansvariga för våra katter och det är vår uppgift att skydda de så bra som möjligt.

Och att det är helt klart oansvarigt att släppa ut sin katt där det finns faror framförallt i form av trafik!

Ja jag säger, hade vi bott, som jag bodde förut, långt bort från allmän väg rätt in i skogen, 1,5 km, då hade jag aldrig tvekat. Så växte ju Pyssa upp.MEn här är vägen 200 meter från huset och jag grannarna uppåt vägen har fått 3 katter ihjälkörda. Då är det ändå bara en liten 70-väg, detta, som går mellan KRokstrand och Näsinge! MEn folk kör, som om de hade stulit bilarna……

#28 Jo absolut Alexej… Skulle ja bo inte kattanpassat så skulle ja ju inte släppt ut dom. Det handlar nog lite om sunt förnuft.

Jag har tre innekatter, för dom har inga möjligheter att gå ute. För jag bor på femte våning på ett hyreshus, jag är glad att mina kissar trivs inne, vet inte hur jag skulle göra, om dom inte gjorde det. De har alltid gått i lådan och inte gjort någon gång utanför.Oden var ca 1år när han kom till mig från Gråbo katthem, där fick katterna vara ute på gården, det var nät staket runt, men hos mig har han aldrig varit ute och han blir 10 år på höst. Ella vet jag inte hur hon hade det innan hon kom till mig från KKS i Ljungby, men här har även hon varit innekatt. Och min tredje katt Ville har jag haft sen han var 15 veckor, han skulle inte klara sig ute för han är döv. Det är bara om mina katter, det är helt annan sak om man bor så att det inte är mycket trafikerar väg närheten

Jag har 3 utekatter med kattlucka, som nu är stängd för utgång pga, småttingarna som inte får gå ut än..Men med tiden hoppas jag att dom även ska få gå ut, om dom själv vill det..

Utekatt eller innekatt..Tar man sitt ansvar, å sköter sina katter, så spelar det ingen roll för mig..Tänk så många innekatter som sitter ensam dag ut å dag in, som ingen ser..Så visst finns det öden både för uteliv å inneliv..

Mina har sin kattlucka. Känner de faror så kommer de in fortare än kvickt. På kvällen stängs luckan för utgång. Så då får de vara inne. Ända nackdelen med det är att främmande katter kommer in. Men det går det med. Man får kliva upp och släppa ut dem.

Måste bara spåna på en sak i det här med "att släppa sin katt vind för våg", renarna går väl lösa, och en gång i tiden gick kossor oxå lösa. Vet inte riktigt om detta stämmer, har inga underlag för det, absolut inte det med kossorna, men jag har för mig att det är så. Eller jo, renar går faktiskt lösa och inte alltid med sin renskötare.

Får går väl oxå i vissa fall lösa om jag inte missminner mig?

#34, 35: Renar går lösa, får går ibland lösa i Norge, i Sverige har man dem sällan så. Förr gick de flesta djur lösa med en vallare eller helt ensamma. Men en del blir tagna av rovdjur, en del blir påkörda (ett modernt fenomen, förstås), en del blir stulna, ramlar, skadar sig … Det räknar man med.

Även utekatten måste ju ha hemmet med värme, mat och omvårdnad och som en pats att fly till. Det tycker inte jag är "vind för våg".

Men jag vill inte vara den, som kör på en katt. För det kan jag faktiskt bli. Mycket lättare än att en hund blir påkörd. Om jakthundar går lösa under jakt, så är det oftast med lysande halsband och många gånger med varningskyltar i jaktområdet, dessutom är hunden större. och går oftast mitt i vägen. En katt, den rör sig i mörkret, är liten och hoppar fram från ingenstans från diket. Hoppar han framför min bil, så har jag inte en Janne att stanna, även om det är 30 km. JAg blir förtvivlad, katten vägpizza och kattens ägare förtvivlad. Det är en annan sak, om jag kör på vilt, fråga mig inte varför.

GÅR det över huvud taget att ha renar inspärrade? Är det inte en grundförutsättning för rennäringen att djuren ska kunna ströva över stora markområden? Lavarna de lever av kan man väl inte köpa säckvis på lantmännen… Väldigt konstig jämförelse.

#38 Jo, jag tror nog att det går och jag tror nog att det finns "innhägns" renar. Det sägs ju att man inte kan ha älgar i fångelskap men det finns älgparker, och de lever av renfoder, vilket renarna uppenbart borde äta. Får går alldelles utmärkt att ha i inhängnad, men kan även gå lösa. Frågan är nog bara om hur stort område man ska ha djuren på.

Spelar väl ingen roll om man har ute eller innekatt. Handlar väl om man känner ansvar och sköter  sina djur. Skaffar väl inte en katt och låter den springa ute mitt i city, måste vara beroende på hur man bor. Det bästa livet för en katt kan vara  kunna gå både ut och in. Har man inte dom möjligheterna men har katt tror jag inte dom  ändå har ett sämre liv om man sköter om dem.

Apropå hund finsn där också dom som inte får komma in. Fortfarande står kvar i sina rastgårdar och skäller,inte minst ute på landet.

Kor går lösa till och från hagen om dom har tur och kan komma utomhus.Renar går lösa men tror inte dom  går där det finns mycket trafik.

Jag har bra koll på mina mest hela dagarna. Är de ute så kollar jag var de är.

Kan inte tro att någon skulle kalla mej oansvarig.

#40 Jag ville bara tillförda det där med andra lösgående djur pga detta, citerar "Inget annat husdjur än katten får springa vind för våg utan uppsikt, även där inte en katt passar i utemiljön." Kossor vet jag med nästan säkerhet fick gå lösa förr i tiden, vadför finns det annars kobjällror? Det är ju till för att höra vart korna är.
Uppe i Norrland när jag va och hälsade på minna släktingar sprang det en massa renar på vägarna, dock inte inne i stan, men fortfarande så va dom på vägarna. När jag va i Norge sprang det får över vägen strax utan för stan, fast detta va när jag va liten.

Alltså, detta va inte en jämnförelse, utan en upplysning!

Beror också på vilken årstid, är det mycket snö i skogen söker även vilddjuren sig till vägarna.

Som någon skrev här ovan handlar det om att använda sitt sunda förnuft för att ta ett klokt beslut i frågan om ens katter ska få gå helt fritt utomhus eller inte.

Det gäller att undersöka sin utemiljö mycket nogrannt innan man tar beslutet att släppa ut kissen.

Dessa saker bör du ha med i din bedöming:

• Hur står det till med trafiken i området?
• Vilken inställning har grannarna till katter?
• Finns det katthatare i området?
• Hur ser det ut med vilda djur som räv, lo, björn?
• Hur är risken att katten får i sig farliga ämnen som glykol, råttgift etc?
• Hundhållningen i området? (Pitbullterrier etc)
• Bor du på landet - håll koll på skördetiden - slottermaskinerna.
• Är din/dina katter kastrerade?
• Finns det okastrerade hankatter i området?
• Hur är din katt i temperamentet (- hittekatter kan bli panikslagna av betingade reflexer som gör att de försvinner från området).
• Har du ID-märkt och registrerat din/dina katter?

Om du efter en genomgång av alla dessa aspekter finner att du bor på ett ställe som är lämpligt för din katt att vara ute i, då är du bara att grattulera. Ingen skugga ska fall på dig så. I annat fall bör du nog tänka dig för.

#34 Förstår inte riktigt det här snacket om renar, kor och hästar? Jag har mig veterligen inte träffat på varken kor, hästar eller renar gåendes vind för våg på gator och torg i centrala Stockholm, Göteborg, Malmö eller andra städer och tätorter inom landet.

#24 Och varför kan man inte jämföra hundars status med katters? Det är väl synnerligen relevant eftersom de utgör våra vanligaste sällskapsdjur.

#36 Om en katt går ute i en olämplig miljö där den riskerar att bli överkörd, plågad av katthatare och utsatt för andra faror har man inte som kattägare den uppsikt som men enligt Djurskyddslagen bör ha över sin/sina katter. Det räcker inte med att ge den mat och tak över huvud, man har även ett ansvar för den när den är utomhus.

Tyvärr kan inte katter göra den här riskbedömingen själva av sin utomhusmiljö. Det ligger på vårt ansvar som kattägare att göra. Det ligger även på vårt ansvar att se till att våra innekatter har en bra inomhusmiljö där deras behov tillgodoses.

#44 Jag har aldrig sagt något om renar. Och som jag skrev i #42 "Jag ville bara tillförda det där med andra lösgående djur pga detta, citerar "Inget annat husdjur än katten får springa vind för våg utan uppsikt, även där inte en katt passar i utemiljön.""

#45 Jag är nog ovanligt trög ikväll för jag förstår fortfarande inte hur du tänker/menar? Jag missförstår dig antagligen.

Problemet vi diskuterar i den här tråden är ju det faktum att många katter får gå ute utan uppsikt i de mest riskfyllda miljöer som man kan tänka sig, t.ex. stadsmiljöer med mycket trafik och kattfientliga människor. Det gäller inte andra djur. I alla fall inte i den utstreckningen.

mina får va inne,, elr i koppel,, vi bor på landet med stor trädgård, skog runtikring,,, Och en 70 väg där folk kör som biltjuvar, minst 120 , på andra sidan går en 50 väg, där kör timmerbilar och bussar, traktorer dagligen, sen jag flyttat hit för ett halvår sen så har fyra katter som jag vet blivit påkörda varav jag själv kört på en, man har inte en chans att stanna, mentaliteten här är att en katt klarar sig själv, altså skulle ingen ringa om mina gick iväg en bit och inte kom hem, Fick berättat av grannens dotter (vuxen) att hon kan minsann jättemycket om katter och katter lär sig akta sig för bilar, jasså,??? det gjorde inte den som sprang ut framför min motorhuv,, De har lite katter gående här,  Men de tyckte det var skönt att "skabbkatten" försvunnit, det sa de med ett leende på läpparna, ingen brydde sig om vart den tog vägen elr vems det var,,,, Nä, med de vägarna och det folket får de vara inne,,,  önskar jag bott annnorlunda men nu bor jag så här,,,

#47 Det trodde våra före detta grannar också "att katter lär sig akta sig för bilar". Ända tills den dagen då de hittade sin ungkatt söndertrasad på E45:an. Då ångrade de sig att de inte hade lyssnat på mig. Tyvärr var det försent då. Det knepiga var att katterna dog som flugor på nämnda väg, ändå trodde de att deras katt inte skulle drabbas… att just deras kisse var en av dem med änglavakt. Dessvärre hade de fel.

JA jag säger inget mer, för jag blir bara så ilsk.

#46 Någon skrev, citerar igen ""Jag ville bara tillförda det där med andra lösgående djur pga detta, citerar "Inget annat husdjur än katten får springa vind för våg utan uppsikt, även där inte en katt passar i utemiljön."" Alltså, jag tog upp detta med renar och hela faderullan pga detta citat, som jag nyss citerat men jag gör det en gång till "Inget annat husdjur än katten får springa vind för våg utan uppsikt, även där inte en katt passar i utemiljön", då ville jag tillägga att det faktiskt finns djur som springer, eller iaf har sprungit "vind för våg".

Vilket tjaffs det vart om detta, släpp det!

Måste oxå ursäkta mig i mitt inlägg #45, det ska självklart stå att jag inte sagt något om hästar, och inte renar som det står.

#48 elr som mina förra grannar när jag bodde i stan, vi bodde vid en 30 väg återvändsgränd, klart kissarna kan va ute,,, mmm, ett par hundra meter däärifrån dundrar motorvägen,, men skogen gör så vi inte ser,,, nåväl, båda katterna kördes ihjäl på 30 vägen och båda grannarna lipade,,

#49 när jag fick höra om "skabbkatten" och när jag blev föreläst av denna "kattkunniga" människa som tyckte jag var barnslig och okunnig som har mina inne, fick jag med bita ihop jag lovar, var så ilsk så jag ville gråta,,

#50 Det är inte tjaffs enligt min mening att man frågar vad någon menar med sitt inlägg. Det blir ofta missförstånd i forumdiskussioner eftersom vi bara kommunicerar skriftligt. :)

Vill då bara göra en sista replik på ditt inlägg om "renar och hela faderullan" dessa djur har inte har sprungit vind för våg i trafikerade städer så som katter får göra. Därmed blir det en stor skillnad. ;)

Hade jag bott på den lappländska tundran hade mina katter också fått springa ute (fast jag tror nog de hade föredragit stugvärmen)

Mina får gå ut om de vill. Men det är nog bara när de gör sina behov som de går ut frivilligt nu. Jag ser dem inne mest hela dagarna

#7 Håller med dig till 100%.

Våra katter var innekatter med koppelpromenader tills vi hägnade in nästan hela trädgården åt dem (bara framsidan är "öppen")

Visst kostade det en massa pengar (ca. 15 000 plus…) och jobb. Vi sparade länge till det. Vi slett som hundar i fyra månaders tid med att såga, skruva och måla listerna. Maaasssor med timmar på knäna. I sex månaders tid efter att stängslet var klar hade jag fortvarande ont i ena knä och kunde inte böja det.

Men nu har vi supernöjda katter som får gå ut och in när de vill genom en kattlucka och utan risk att bli påkörda eller skadade på annat sätt. Jag får fortvarande tårar i ögonen när jag ser de leka och jaga varandra i trädgården :-)

Annars trivdes de också med att vara rena innekatter. Vi skaffade flera stora klätterträd, byte ut leksaker med jämna mellanrum, de fick leta foder, vi lekte med de flera gånger per dag, gick koppelpromenader i skogen bakom huset varje dag och gjorde allt för att de inte skulle ha tråkigt. Måste också säga att alla mina fem katter var utekatter innan de kom till oss.

Det jag vill säga med inlägget är att det är BARA upp till oss själva att se till att katterna inte är uttråkade. Det går att göra mycket för att de ska trivas med livet som innekatt. För jag tror ärligt talat inte att det finns katter som är födda inne och som plötsligt MÅSTE få gå ut. Det folk upplever som att katten vill gå ut är i de flesta fall en uttråkad och ofta en könsmogen och okastrerad kisse som själva ägaren upplever som jobbig och tar den lättaste vägen att fixa "problemet" genom att börja släppa ut katten. Så tyvärr så ser jag det mest som lathet från ägarens sida…

Min hund skulle nog också vilja springa ute som han ville och inte får han det. Skulle vi släppa honom fri så skulle det vara världens liv men katten?? Låt den gå, händer det något så är det bara att skaffa nästa…

Och hur kan man säga att man har kontroll över sin katt när den är ute???????? Önsketänkande….

Hade inte tänkt skriva här mera men …*55 Vill bara påtala att DET FINNS katter som vill ut och som är födda inomhus. Tog illa vid mig när du skriver att det är lathet från ägarens sida. Min hane hade aldrig varit ute dvs född inne *19 och han var KASTRERAD och det fattades ingen sysselsättning inomhus.

#55 Snyggt jobbat.

Det blev bra.

#55 Wow!  Jättefint! Vilka lyckostar till katter du har!

#56

Jag kan bara säga vad jag tänker…

Men vad har du provat innan du släppte ut honom? Gick Ni regelbundna koppelpromenader varje dag? Det skapar rutin hos katten och den har något ett se fram emot. Har Ni byggt en bur och provat att ha honom i den?

Det finns mycket man kan göra innan man börjar släppa ut sin katt.

Tack

Här finns en länk till hur bygget gick till:

http://www.kattforum.se/viewtopic.php?f=1&t=148638&hilit=+tr%C3%A4dg%C3%A5rden

Sedan dess har vi utökat ytan lite till :-)

Jo jag vet hur man sysselsätter en katt för jag har haft katt hela mitt liv och jag är ju inte purung precis. Har haft många stödisar och en hel del egna och han har varit den enda som har gjort så här.

# Bor Ni i ett hus?

Nej jag bodde i lägenhet då jag hade honom.

#55..Nja, det där med lathet köper jag inte..

Mina katter är utekatter, förutom två, som ännu är för små för uteliv, men med tiden så ska dom få gå ut om dom vill…

Jag har haft katt i en större del av mitt liv, är nu över 50…Å en enda innekatt har jag haft under dessa år, just pga. att jag bodde på fel ställe…Hon mådde inte bra den katten, inte pga att jag var lat, utan för att katten längtade ut…Å när hon sen blev utekatt, blev hon som förbytt…En härlig kisse, som älskade livet, å njöt av friheten..

Min dotter har oxå en katt, som varit innekatt, hon kissade överallt, å var ständigt lättirriterad, inte heller pga lathet från matte..Idag har katten en egen kattlucka, å har pinkat inne en gång på snart ett år…

Så alla katter är inte innekatter från starten..Sen är det upp till var å en å ta hand om sin katt på bästa sätt..Ute som inne…

/Catfoot

#7 Våran ena kisse har varit så. han Hittades vid fem sex veckors ålder och hade inte varit ute efter det. Vi fick honom då han var ca sex månader. Sedan dag ett har han suttit vid dörren och jamat. Han har kissat på saker inne och vi höll på att bli galna. Vi vågade nite släppa ut honom förän vi haft honom i ca fyra månader, men efter det slutade han kissa på våra saker.

Tervmatte, de klättrar alltså inte på spaljen?

Jag märker en stor skillnad hos mina katter om de vill gå ut eller inte.

Katter är väl lika olika som vi människor är…

Tervmatte, det är ju en otrolig fin kattgård.

Är helt mallös och simmingpoolen är inte heller dåligt!

Gunilla

Nej det gör de inte faktiskt. Eller en har provat en gång men kommit ingenvart och aldrig provat igen.

Längst upp på spalien har vi satt upp en 50cm bred nätremsa som går inåt gården. Tänk dig en upp och nedvänd L

Som sagt mycket arbete men ännu mera nöje när vi ser våra älsklingar sola där på dagarna, jaga varandra upp för olika träd, springa efter fåglar och vara allmänt lyckliga. Och det viktigaste - säkra.

tervmatte…. men viken härlig kattgård.

Jag skulle vilja vara katt hemma  hos dej.

JA de var verkligen härlig. Apropå ingenting, alltså kragarna, så har de nya inte kommit än. De kommer antagligen i morgon.

#55 Jag tror att om man säger att en katt inte kan längta ut fastän den varit inne hela sitt liv så beror detta på att man aldrig har upplevt detta själv, men för den sakens skull så behöver man inte säga att "så är det inte" Tycker absolut inte att man ska kalla någon lat för detta!!! Vi prövade tex koppelpromenader med våran katt men det gjorde bara det hela ännu värre,, han skrek konstant vid dörren och ville ut.. Och sen att det kan bero på andra saker. Visst i vissa fall kan det kanske det, men inte när katten blir förvandlad av att få gå ut och in som den vill.

Som jag sade så handlar allting om rutin.

Skapar man rutin i kattens liv så lär han sig till slut. Det är bara att ha tålamod och inte ge upp. Det är i slutändet vi som formar vara katter, hundar, barn, etc.

Inte ger man upp om man har ett barn som skriker som stuken gris i en affär för att det vill ha godis, leksak eller annat. Nej, man skapar en rutin för barnet. Du får det du vill om du är snäll och väntar på din tur. Det hjälper inte med vredesutbrott och protester. Efter en tid fattar barnet. Och det är samma sak med katter. Inte ger vi väl upp för det vara barn vill hela tiden? Jag fattar verkligen inte varför det är accepterat att kunna släppa sin katt fri när det inte är för några andra husdjur som helst…

Och visst  skulle min hund vara superlycklig om han fick jaga rådjur, rävar och annat. Men det får han inte, där sätter jag gränsen. Och gränsen för mina katter är att inte heller få gå ut på egen hand.

Visst kan katten jama mera den första tiden efter man börjat gå ut men den i koppel. Men det ger sig efter en stund om man bara skapar en rutin där man alltid går ut vid samma tid . Katter har också en hjärna och kan lägga ihop ett och ett. Jamar jag och då går de ut med mig så funkar det. Okej då jamar jag mera. Men om man inte ger sig och inte går ut när den gör det så lär sig katten till slut att den bara få gå ut om den är lugn och tiden för promenaden är inne.

Jag förstår inte varför katter verkar ses som intelligensbefriade varelser som man inte kan lära något utan det är bara att låta dem göra det de vill…. Jag förstår verkligen inte det… Snacka om kattens låga status…

#73 Våran katt var 6 år när vi fick börja släppa ut honom….. Han var olycklig! Då gör man väl verkligen sin katt illa om nåt om han ska sitta inne och vara deprimerad hela dagarna! Detta handlar inte ett dugg om låg status det handlar om kattens personlighet, Funkar katten som innekatt så är det jättebra. Men gör dom inte det så måste man nog acceptera det! Tycker defenitivt inte man ska kalla någon lat för att man vill göra det bästa för sin katt, och inte vill se den lida, trots alla försök med att fortsätta ha katten inne.

#73…Så alla som släpper ut sina katter tycker att katten har låg status?????????????????..Du trampar alla utekattägare på tårna tycker jag, jag älskar inte mina katter mindre för att jag låter dom vara ute..Min gamle Tössen som fyller 16 denna sommar..Jag skulle aldrig stänga in honom, inte ens när han var dålig i höstats, han vill sitta under sitt träd å titta på fåglar å andar smådjur, å det ska han få göra så länga han orkar..Just pga. att jag ser var han mår bra, eftersom jag känner min katt bättre än nån annan här..Jag anser mig själv som en ansvarsfull kattägare, som tar hand om mina katter, tycker att katten ska ha en högre status, å den blir inte lägre för att katten får gå ut…

#74..Ja, jag har själv katter som ger upp å tappar livsgnistan om dom inte får gå ut..Så var det med katten jag hade i lägenhet, hon bara fanns å inget mer..Ville inte leka, bara låg å såg allmänt livstrött ut..,

#52 Jag sa inget om katter i storstäder, ville bara tillägga att det FINNS andra djur som blir släppta "vind för våg", alltså helt ensamna. Jo, jag tycker det vart en massa tjaffs om detta med renas osv, då jag bara tillade..

Lungt och fint nu kära vänner!

Varför blir det alltid så förbaskat laddat när frågan ute- och innekatt kommer upp på tapeten? Varför hamnar vi i försvarsposition och gör det hela till en svart-vit historia utan nyanser? Vad är det som händer med oss egentligen? Förstår inte riktigt?

Jag hoppas att vi är vuxna människor med sunt förnuft och med förmågan att ta ett klokt beslut även när det kommer till en så enormt laddad sak som om våra katter ska vara ute- eller innekatter.

Med risk för att vara en riktig tjatmoster kör jag en repris på vad jag redan skrivit i #44:

Dessa saker bör du ha med i din bedöming innan du släpper ut din kisse utan tillsyn:

• Hur står det till med trafiken i området?
• Vilken inställning har grannarna till katter?
• Finns det katthatare i området?
• Hur ser det ut med vilda djur som räv, lo, björn?
• Hur är risken att katten får i sig farliga ämnen som glykol, råttgift etc?
• Hundhållningen i området? (Pitbullterrier etc)
• Bor du på landet - håll koll på skördetiden - slottermaskinerna.
• Är din/dina katter kastrerade?
• Finns det okastrerade hankatter i området?
• Hur är din katt i temperamentet (- hittekatter kan bli panikslagna av betingade reflexer som gör att de försvinner från området).
• Har du ID-märkt och registrerat din/dina katter?

Om du efter en genomgång av alla dessa aspekter finner att du bor på ett ställe som är lämpligt för din katt att vara ute i, då är du bara att grattulera. Ingen skugga ska fall på dig. I annat fall bör du nog tänka dig för, för din kisses skull!

#72 Jag utgår ifrån att du hade gjort bedömningen enligt ovan innan du släppte ut din katt. :)

#75 Jag har helt annorlunda erfarenheter av de katter jag haft förmånen att ha i mitt liv. Det kan naturligtvis hända att enstaka katter inte accepterar ett liv som innekatt. I vårt fall har 2 av 22 (0,9 %) katter haft behov av att vara utegående. Den ena var född som utekatt och den andra var oerhört dominant och överaktiv. Våra andra katter har gladeligen accepterat livet som innekatt. Detta trots att de flesta varit utekatter från början. Dock med ett förflutet som hemlösa katter vilket långt ifrån är någon dans på rosor. Inhängnade balkonger, flera katter tillsamman och en anpassad miljö har berikat kattlivet. Det finns inte ens på kartan att katterna står vid dörren och skriker eller på annat sätt visar att de vill gå ut. Inga protestkissningar eller andra problem har de uppvisat heller.

Med det här vill jag nu inte säga att du på något sätt är en dålig kattägare då du väljer att ha dina katter utomhus. Istället utgår jag ifrån att ni bor i en miljö där det helt enkelt är lämpligt och fungerar. Det har inte vi gjort och har därför hittat andra lösningar.

De två katterna som inte trivdes med innekattslivet omplacerade till hem på landet. Jag skulle aldrig ha kommit på tanken att släppa ut dem i de miljöer vi bodde i då de var totalt olämpliga för utegående katter.

Anledningen till att i alla fall jag intar försvarsposition är att jag vill att alla ska förstå hur bra mina katter har det ute och hur dom älskar det. Kan inte förstå hur folk som bor bra har sina katter inne. De älskar ju utelivet. Men jag accepterar att folk har katter inne och jag tycker bara alla ska respektera hur andra gör med sina katter. Så länge det görs för det som är bäst för katten/katterna :)

Den enda anledningen till jag reagerade var att det var av lathet vi släppte ut våra katter..

I det stora hela så bryr jag mig inte..vi bor på landet, med tägter å skog runt oss..Trafiken är obefintlig, grannens tax älskar mina katter att reta…Jag har under hela mitt liv haft utekatter, förutom den olyckliga honkatten jag hade i en lägenhet, där utemiljön var helt olämplig för katter..Å kommer så länge jag bor såhär att fortsätta ha utekatter..Så om nån tycker jag är oansvarig, "so what"..Jag känner mina katter å ni era..Så så länge inte nån kallar mig lat för att jag har ute katter, så är allt lugnt…Jag älskar mina katter, får samma vård som alla innekatter, samma kärlek, å innelek när dom vill ha det……

/Catfoot

Mina 3 är också utekatter. Vi bor perfekt för att dom ska kunna leva så. Här bor en del människor. Vi är 5 hushåll, ALLA har utekatter. Det finns inget ljuvligare, än att titta ut genom fönstret, med morgonkaffet i handen, och se hur katterna möter varandra med lite "småfighting". Alla kommer förvånansvärt bra överens. Nästan alltid, visst blir det lite bråk ibland, men hundarna härinne slåss så pälsen flyger ibland också. Det gjorde jag o mina syskon när vi var små också.

Vägen här utanför är betydelselös. Väldigt liten, och väldigt lugn trafik.

För ca 9 år sen bodde vi i hus på en annan ort med hundarna. Dock inga katter. En dag fick vi besök av en vacker honkatt. Hon kom hem och satt på verandan varenda dag i februari. Jamade och skrek. Efter 2 dagar började jag mata henne ute på verandan.

Nu gör jag en lång historia kortare. Hon flyttade i alla fall in. När vi sen flyttade följde hon med hit där vi bor nu. Hon var utekatt hela tiden. Ca 5 år senare gick hon ut en dag som vanligt, men kom aldrig tillbaka. Jag sörjer henne fortfarande, letar fortfarande bland annonser…. fast jag vet att det är omöjligt

Och visst är det tragiskt. Här är jag övertygad om att ingen trafik har tagit henne. Alla här är övertygade om att det är räv eller grävling. Det lite "lustiga" i kråksången är, att hon försvann lika plötsligt och märkligt som hon kom in i våra liv.

Jag håller med om att bor man väldigt tätbebyggt kan det vara lite vanskligt att släppa ut missarna. Men bor man som jag bor är det perfekt. Alla katterna har så kul med varandra. Och sen min lilla fisa försvann, har ingen katt försvunnit härifrån. Alla kommer hem på kvällen. Vi mattar står härute och visslar och tjuter. (låter väldigt kul för den som inte vet vad vi sysslar med)

Man kan aldrig vara säker. För ett år sen, var jag inne i stan. Katterna var inne i huset. Fick ett samtal att mitt hus stod i lågor…. Mina katter klarade sig. Polisen knäckte sönder rutorna innan vi hann hem, så det är inte alltid säkert inomhus heller..

#81 Men fy så hemskt.

Det är min fasa. Fast mina katter är utekatter. Men att huset ska brinna.

Säger bara samma sak som några sagt här tidigare, att det som fick mig att reagera var att man kallas lat för att man vill göra det bästa för sina katter..

Men visst hade oron varit mindre om jag haft mina katter som innekatter, det förnekar jag inte, för det kan hända mycket ute i den stora världen, även om jag tycker att jag uppfyller "kraven" i inlägg 77 ;) Visst har vi ganska mycket grannar, men många av dom har också katter, jag brukar ha kattbesök här titt som tätt :)

Och sen säger jag bara såhär, Ser jag att min katt mår dåligt kan jag inte bara sitta och titta på, det vore ju djurplågeri. Vantrivs han inne så är det bättre att han får må bra och vara ute, även om hans liv skulle bli några år kortare, då har han iallafall varit lycklig.

Men sen är det bara så att vi alla här har olika åsikter, och det kan vi tyvärr inte göra något åt.

Men mina missar klarade sig. Hade en trasig bil utanför, som dom stoppade dom i. Dom var ju lite uppskärrade. Men just nu i denna stund ligger dom lite smått lönnfeta och myser här i soffan. Slutet gott….. Men då hade vi tur i oturen.

Övriga grannar här bredvid "kastade" ut sina katter med tanken att dom klarar sig bättre där än ett brinnande inferno (vi har radhus). Och det gjorde dom. Inga katter fick rökskador. Inga katter brann inne. Och samma kan sägas för människor. Materiella skador, javisst, men men , det betyder ju ingenting. Huvudsaken är att alla mår bra idag.

Om ni tittar på TS inlägg som är utgångspunkten för den här diskussionen så handlar den om katter som farit illa pga att de fått vara utomhus i en olämplig miljö. Alltså det är det hela den här diskussionen bottnar i. Den handlar inte om utfall katter ska få gå ute eller inte i största allmänhet. Sedan utvecklade det sig istället till någon slags försvartal till varför man väljer att ha sina katter utomhus/inomhus.

Kommer att starta en veckans diskussion på det här temat då det är ett synnerligen hett ämne.

Vill att ni läser TS inlägg i #0 en gång till. Jag har sett bilder på kattmamman utan ansikte och förstår att TS känner sig upprörd.

Har du inventerat din utomhusmiljö och kommit fram till att området är lämpligt för katten att vara ute i är det naturligtivs inga problem. Jag tänker inte klaga på dig. Men jag vill inte heller att du klagar på mig och andra kattägare som kommit fram till motsatsen - att vi inte bor i en lämplig miljö och därför väljer att ha våra katter som innekatter.

Om du bor i en miljö som i högsta grad är olämplig men ändå väljer att släppa ut din/dina katter - i så fall anser jag att du bör ta dig en riktig funderare.

Om du bor i olämplig miljö och märker att din katt inte är tillfreds med sin situation finns det mycket du kan göra för att komma tillrätta med problemen:

• Skaffa den en kattkompis.
• Näta in balkongen eller uteplatsen.
• Gå regelbunda koppelprommenader.
• Sätt ett nät framför ett fönster som får var öppet delar av dagen.
• Inred lägenheten/bostaden med hyllor, klätterträd och andra roliga saker som gör att ytan växer på höjden och att miljön blir mer spännande.
• Kastrera din katt innan den blir fullt könsmogen.
• Köp feliway dosavgivare (minskar stressen).
• Ägna mera tid åt din katt.
• Om inget hjälper omplacera katten till ett hem som har lämplig miljö för utegående katt.
• Släpp inte ut den på egen hand i den olämpliga miljön.

Nu har jag startat en Veckans Fråga i ämnet ute/innekatt där man anonymt kan ge uttryck för sin åsikt.

Till: Veckans Fråga