Och dom kan inte ens skriva vad som hände med katterna?! Får mig att misstänka att dom kanske avlivades, troligtvis av samma anledningar som kvinnan uppgav.

#1 Det är inte helt ovanligt att katter avlivas i den här typen av kattärenden. Men i Stockholms län finns flera av landets största katthem, så jag hoppas att katterna ändå fick en chans…

Här står:

"20 katter var i så dåligt skick att de omhändertogs direkt och avlivades.

Resterande tre katter fick även de avlivas efter en tid".

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1179602

#3 Bedrövligt… Man önskar att hjälpen kunde komma i tid i sådana här ärenden…

#3 Nä, vad sorgligt och så onödigt … 😿

#3: Det var väl det jag trodde… 😞 Det är så synd, är det helt omöjligt att rädda dom? Det står ju i artikeln att det förekom en del sjukdomar, men var det omöjligt att bota? Och om någon är det (kan inte så mycket om olika sjukdomar) kan väl inte alla haft den?
Jag skulle tro att katterna avlivades för att det inte fanns tid, plats och pengar för att få dom helt återställda och leva bra liv, vilket väl var samma anledning till att kvinnan inte tagit dom till veterinären.

Ärligt talat, om kvinnans påståenden var sanna var väl hon inte så mycket värre än många andra människor ute i världen? När katterna kom därifrån avlivades dom ju, vilket visar att inte var det prio ett att dom skulle få leva bra liv inte!
Sånt förekommer alldeles för mycket och ofta, om katterna varit människor, barn som inte blivit omhändertagna av sina föräldrar eller andra vårdnadshavare, vad skulle hänt då? Det hade sett helt annorlunda ut, vilket visar på att det är så inpräntat i våra huvuden att människor är mer värda än djur. Och det är så sorgligt.

Och nu såg jag det här, och ja, det hade troligtvis slutat annorlunda om det varit hundar. Vilket är ännu värre, det är inte bara så att vi gör skillnad på oss och övriga djur - vi gör skillnad på dom också!

https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/hund%C3%A4gare-%C3%A4lskar-sina-husdjur-mer-%C3%A4n-katt%C3%A4gare-enligt-en-studie/ar-AA1j0l5L?cvid=df7bfbec88144eb6b5fa57c5bc44945c&ocid=winp2fptaskbar&ei=7

Tydligen lämnades först 3 katter kvar efter att 20 katter avlivats efter två ingripanden (i juni 2022?) . Kvinnan hävdade att de 3 katterna var hennes favoriter och hon fick behålla dem med villkoret att ta dem till veterinär för undersökning. När det inte gjordes omhändertogs och avlivades även de efter en tid eftersom Länsstyrelsen ansåg att katterna utsattes för lidande under hennes vård.

https://telgenytt.se/2022/07/26/kvinna-hade-23-vanvardade-katter-i-en-liten-lagenhet/

Märkligt att de tre "favoritkatterna" lämnades kvar hos kvinnan om övriga 20 katter var i så dåligt skick att de måste avlivas….

Länsstyrelsen har ingen No-Kill-policy utan ska främst försäkra sig om att djuren inte utsätts för lidande och har som myndighet även skyldighet att försäkra sig om det. Ideella katthemsföreningar har ingen skyldighet att ta emot nödlidande katter. De kan ha No-Kill-policy, men de kan även säga att de har fullt eller av andra skäl saknar möjlighet att ta emot just då.

Vanvårdade, skygga katter i dåligt skick är väldigt resurskrävande och kostsamma oavsett vilken instans som försöker rehabilitera dem för att göra dem i skick att adopteras ut till ny ägare. Länsstyrelsen är vanligtvis ganska krass i sin inställning till vad som är rimligt och anser även att själva vistelsen i väntan på nytt hem innebär lidande i form av stress.

Jag förmodar att Länsstyrelsen också behöver betala en intagningsavgift innan omhändertagna katter överlåts till en katthjälpsförening, men det är jag osäker på.

Jag är lite kluven i frågan om rätt eller fel i sådana här vanvårdsärenden där det är lätt att kritisera Länsstyrelsen utifrån det faktum att 23 katter avlivades. Jag anser mig vara för No Kill, men det gör säkert även den kvinna som blev dömd för djurplågeri efter att ha förlorat de hemlösa frusna katter hon själv "räddat".

Att ha 23 katter i en liten 1:a är en övermäktig situation för vem som helst och kanske trodde Länsstyrelsen att situationen för de kvarvarande skulle förbättras om antalet reducerades kraftigt, men den chansen togs inte. Eller ja, ägaren hade helt enkelt inte förmåga att ta den chansen.

Jag kan inte ens bli arg utan tycker bara att det hela är tragiskt.

Japp, lst har att betala en uppstallningsavgift under ett antal dagar innan katterna överlåts på katthemmet. Men om jag inte minns fel så kan lst i sin tur skicka faktura för sin handläggning till kattägaren.

OM kvinnan verkligen plockat in alla dessa katter för att "rädda" dem så hade det ju varit bra om de varit idmärkta och reggade så hade de haft chansen att få komma hem igen.

Det stämmer att katthem inte är skyldiga att ta emot katter. Är lite osäker dock när det gäller katthem som har uppstallninsavtal med lst.

Misärhemskatter kan vara i ordentligt dåligt skick och innebära större kostnader än ett mindre katthem klarar av. Där finns ofta kattsnuva, dåliga magar, öronskabb, luftvägsproblem etc. Men även inavel.

Döda katter lider inte, säger lst. Det tråkiga är att döda katter inte gör något annat heller: leker, gosar, myser, njuter, utforskar, jagar, upptäcker o.s.v.

#11: Jag avskyr uttrycket "döda katter lider inte" för det används även i sammanhang där katten har en ägare och där vård, omplacering eller vadsomhelst hade varit ett rimligare alternativ.

I Länsstyrelsens fall är det huvudsakligen själva lidandet de ser som uppgift att undvika. De gjorde bedömningen att de omhändertagna katterna aldrig skulle kunna uppnå god livskvalitet igen och så kanske det även var i det här fallet. Det står ingenstans hur gamla katterna var, men är det äldre katter i dåligt skick som ser ut att ha flera olika hälsoproblem är beslutet lättare att förstå tycker jag.

Problemet med lst är att de ibland dömer även behandlingsbara katter till döden, även när katthemmet är redo att stå för kostnaderna, att ta över ansvaret för katten, rehabilitera den o.s.v. Trots att veterinär bedömer det som rimligt att behandla katten kan lst motsätta sig det. Men hade katten varit ägd så hade den fått vård. Tyvärr gör ju de här mkt tveksamma besluten att lst får dåligt rykte. Man får dock påminna sig själv om att det finns 21 lst och de kan skilja sig mkt åt i sina bedömningar.

En sån här historia borde väl motivera folk att registrera sina katter.

Tänk om en del av katterna var bortsprungna och hade ägare som hade kunnat betala för veterinärvård.

Ja, precis. Har katterna fångats in ute så kan det ju finnas ägare som letat i åratal…

#15: Ja, precis, och de får aldrig veta vad som hände med katten. Man hoppas ju att kattägare som läser såna här historier (om de nu gör det) tänker till och fattar att registrering kan vara en billig engångsutgift som är värt det.

#16 Exakt.