Nu har Sir och Lady Väs, som min sambo kallar dem, bott här i två veckor, och allt bra har hänt de senaste 3 dagarna.

Efter massa strul i början av deras liv, de togs från mamma 7 veckor gammla ca pga avlivningshot o sen var det strul med stödhem. Nu är de en 12 veckor och har äntligen fått komma till veterinären. Skabb-kur påbörjad och även avmaskning (varför gjorde ej tidigare stödhem det!?).

Det är en svart flicka som vi kallar Brangwen och en tigrerad med vitt- pojke som kallas Rhodry (keltiska namn). Sir och Lady Väs är dock ganska passande för de är ganska skygga, iaf för händer.

Men så efter ett för dem obehagligt veterinärbesök (tops i öronen o svidande droppar!) så har Branna (Brangwen) verkligen tinat upp. Visst är det lite väs, men oh vad hon njuter när man gosar med henne nu! När jag fick gosa med henne i sängen häromdagen kom glädjetårarna! Rhodry är mindre rädd när man närmar sig men vill INTE gosa. Men så idag så gick det bra ändå, efter massa massa väs så blev det massa massa kurr! *lycklig sötdmatte*

Jag hoppas att vi kan hitta underbara hem till de små söta gos-fräsisarna!