
Kloflisa i mjölkskålen!?
Jag gjorde en konstig upptäckt förut, som jag undrar över. Jag kopierar lite text ur dagboken… orkar inte skriva en till text som ska ha samma innehåll.. =)
"för ett par dagar sen, första natten jag gav henne kattmjölken, så hittade jag som en tunn flisa av vad jag tror måste vara hennes klor, liggandes på botten av mjölkskålen!?!? det var inte en bit från den yttersta spetsen.. utan som en skiva från kanten(?) så att man såg hela kloformen!? vad kan det bero på?? är det något sjukligt, eller något bristtillstånd kanske….?? kommentera gärna!! "
Som sagt, kommentera gärna… =)

Vet inte vad det beror på, men vet att jag sett det här hemma ett flertal gånger. Borde väl inte vara något farligt?

Har ingen aning. Men det är nog inget farligt, ska du se.
jag har märkt att ibland lossnar yttersta lagret på klon vet inte vad det beror på :S

Det är helt normalt. Den nya klon växer inuti den gamla, så den gamla blir som ett skal utanpå. När katten vässer klorna lossnar sedan "skalet", ungefär som på en banan. Att kloflisan befann sig i skålen kan ju däremot tyckas lite märkligt, men man hittar dem lite här och var. Förmodligen har den fastnat i pälsen och förflyttat sig dit.
Om klosaxen är ovass eller man är oförsiktig när man klipper kan också klon flisa sig, det är mindre bra eftersom det då kan flisas av för mycket på en gång.

#4 Ah, så är det förstås! Jag klippte gammel-Sussans klor nu när jag är här hos far och tar hand om henne när pappa och syster är bortresta. De var inte klippta på jäääättelänge och vissa var väldigt långa. Särskilt ett par på ena baktassen. Tjocka och långa. Det flisade sig en del när jag klippte. Hoppas det inte blir något problem. Hon var så glad över att jag klippte hennes klor att hon bara låg och spann. Annars har hon alltid varit sur över sådant. Fast nu när hon är sjuk är ju allt annorlunda.

#5 Har hon inte vässt dem ordentligt på länge finns det säkert lite extra mycket som behöver falla av. Är det för mycket ser klon platt ut på sidorna, det är tunnare yta så pulpan kan synas tydligare än vanligt, och det kan se lite konstigt ut uppe vid fästet, som en liten glipa eller rent av irriterat. Det brukar inte vara några direkta problem, klon växer ju ut igen, men det kan vara ömt eller otrevligt för katten.

jag tänkte försöka ta kort på den för att visa, men den försvann ju….
det kanske var så att det var det yttersta skiktet…
jag tänkte att hon kanske "biter på naglarna" och det var så den hamnade i mjölken =P
tack för svaren! =)

Det gör de ju i och för sig ibland, drar loss flisor med tänderna…

Mina katter brukar ansa sina klor, med att dra i dom med tänderna.Det gör dom ofta i samband med att dom tvättar sig.
Som andra redan skrivit är det helt normlat att man hittar dessa "gamla" hornlager från katternas klor. De ligger lite varstanns i huset. Och ibland biter katten av det där gamla lagret med tänderna. Det kan säkert vara det som hon gjort och som var anledningen till att klon låg just i mjölkskålen. Livet är fullt av överraskningar när man har katt. :) Man kan nästan säga att katterna ömsar klor.
//Lena
//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Spännande… ;)
Jag har förresten ännu inte hittat en enda hårboll(??) Hur ofta hostar dom upp sådana, hur lång tid kan det dröja liksom…?

#11 Vet inte om gammelkatterna som är korthåriga och fäller sparsamt någonsin haft hårbollar för sig som jag sett. Såg en första gången jag kan komma på här på mattan från Paprika härom veckan. Han fäller så dant och är semilånghårig dessutom, så trots idog kamning får han i sig massor av hår. Har sett hår i hans bajs också. Länkade ihop det.. Verkar jobbigt det där.
Har läst att katter inte skall ha komjölk. Det är väl inte det du ger dem, eller?

Tror heller inte att de är något farligt..sådana små flisor har jag sett hemma hos oss också…

#13 Ah, jag tänkte att det säkert var modersmjölksersättning för kattunge, men alltid bäst att kolla förstås.

#11 Det är inte alla katter som gör det regelbundet. Har nog aldrig sett nån från Pluto eller Grizzly, osäker på om jag sett nån från Kisse. Lillan är däremot en hårbollskatt.


Om katterna får mjölk från liten, alltså vanlig mjölk, så behåller de förmågan att bryta ner laktosen. Alla kattungar har den förmågan, med det förvinner när de är avvanda och inte får mjölk/laktos längre. Men fortsätter man ge dem mjölk regelbundet så går det bra. Då tappar de inte förmågan att bryta ner laktosen.
Natali /Natta, Sajtvärd på Sphynx I Fokus.
Har lärt mig att om katter (tex som stallkatter i gamla tider) får komjölk redan från början då bildas det ett enzym som gör att de tål mjölk. Får de ingen mjölk försvinner enzymet i en viss kattungeålder och gör katter intoleranta mot mjölk för alltid.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Det är ju egentligen det normala för människor också. Nordbor är lite udda som dricker mjölk. Och det är inte helt ovanligt att man får milda besvär av laktos när man blir äldre även om man druckit mjölk regelbundet.

En kompis till mig har (har haft - katterna bor hos pappan, och det är ju min kompis för stor för nu…) katter som kräks upp hårbollar lite då och då verkar det som. De är äldre katter, vet inte hur gamla dock. Men hårbollar kanske beror mycket på ålder, pälskvalité och annat… Anubis är ju dryga året (låter inte så gammalt tycker jag?), men verkar ju ha en järnmage, och det kanske också påverkar hårbollsförekomsten. Jag har hittat lite hår i avföringen.
Jag visste om det där med mjölken redan innan hon kom hit. Det är typiskt mig att läsa på, och lära mig allt jag kommer över. =P Trots det går det inte att undvika att vissa frågor dyker upp, som denna. =)
Jag köpte whiskas kattmjölk. Hon drack upp allt jag hällde upp den första natten.. men sen har hon bara smuttat lite/inte druckit alls de andra gångerna.

#21 Det är nog många faktorer som påverkar hårbollsbildandet. Mina katter är alla korthåriga, får samma mat och tre av dem har samma grästillgång. Ändå är Lillan den enda som spytt hårbollar. Däremot kan de bli lite problematiskt med bajsandet om det fått i sig människohår, då vi båda är långhåriga…då fastnar det på vägen ut. *äckel*
Alla katter gillar inte mjölk, eller så ska det vara en speciell sort eller speciella omständigheter. Kisse dricker det mesta (eller skulle göra om han hade tillgång), Pjatten ute på landet dricker bara "röd" mjölk, min mormors katt drack bara mjölk som stått framme i minst ett dygn.

Det där med människohår har jag fått erfara, om jag inte minns helt fel… katten vi hade när jag var liten var jätterädd, och bajsade på fel ställe… när mamma skulle försöka ta upp bajset/flytta honom till lådan så flydde han iväg och då satt ju bajsklumpen kvar pga håret =(( äckel ja
Vad jag skrattade åt din mormors katt! Det måste ta ett tag att upptäcka sådana vanor… jag kanske borde lämna mjölken framme i ett par dygn för att se… kanske blötmaten också….. hmmm… fast det låter ju inte nyttigt. =)
Kanske har jag gjort Anubis bortskämd på så sätt att hon vill ha ny mat hela tiden.. eftersom jag har testat flera olika sorters foder…(?) Kanske därför mjölken bara var kul när den var ny. =P

Man får väl vara glad så länge det bara är ett hårstrå. Det kan ju hända om de har mask också, att det blir hängande och bajsrejs genom lägenheten.
De är roliga de små liven. Ja, jag vet inte hur det kom sig att min mormor upptäckte det, men när min mamma kom och hälsade på förstörde hon alltid för stackars Millan som katten hette, genom att byta skål och ge ny mjölk…så gjorde hon det varje dag så mjölken aldrig hann bli riktigt i Millans smak. Millan var också väldigt välkänd i området, ofta när man var hos mormor plingade det på dörren, men när man öppnade såg man ingen. Tittade man då ner så satt Millan där och ville komma in. Grannarna plingade alltid på om hon följde med dem in i porten. På det sättet kunde hon vara utekatt och komma och gå som hon ville trots att min mormor bodde en trappa upp.
Så kan det säkert också vara :)
Jo, många här inne kommer väl ihåg min tråd om stackar lilla Esther som gjorde pärlhalsband av mitt långa hår och bajskluttar! Jenna gjorde till och med en illustration av det, ska se om jag hittar den…..Kommer här…
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Haha!

> kemikal: Va gulligt.. det är bra när katter får system som funkar.. som "gå ut och in"-system =P

> Gunilla.H: Stackars lilla Esther… tur att Jenna kunde sätta ord (& bild) på hennes känslor =P
Men man blir inte särskilt sugen på varken korv eller halsband…

#27 Ja, och att grannarna var så snälla mot en gammal tant och hennes katt. Det är hoppingivande.

Men tanter med katt brukar ju kunna va så söta.