Åhh så underbart…den här historien har så mycket att säga…tänk alla som fortfarande rynkar på näsan åt katter i sele..här finns mycket att lära..jag har visserligen aldrig provat det med mina katter, men med lite träning skulle det säkert gå hur bra som helst med någon eller några av dom också…

 Tack för att de delar med dej av din berättelse som skänker så mycket hopp och glädje..förstår att du känner dej oerhört glad och lättad!

Sidentass

Vad härligt! :)

Visst är det härligt med selkatter, de trivs verkligen. Även min kisse tycker om att jaga igelkottar, så tittar han bittert mot mig när han står 30 cm ifrån och stoppas. Han förstår nog inte att de är taggiga :-). Fast ett byte lyckades han ta´, en padda. Då trodde jag att han skulle dö. Började dreggla som om man stoppat tvål i hans mun. Efter panikattack från mig, så var han redo för nästa dust - med en annan padda. Snacka om trög. /Vanessa

Det låter helt underbart och jag är jätte-jätteglad för din skull att du har dem som innekatter och att det funkar så bra i sele!

Va glad ja blir av att läsa om era äventyr. Och visst e det så att dom förgyller tillvaron för en dom små liven *L* tycker själv att det e lika kul som Mojje att knalla runt med honom i sele

Lyckliga Trötter och Toker som hittade dig och lyckliga du som hittade dom *L*

Tassar i massor från Mojje & Busan och Lyckliga matte Eva

ohh jag känner mig som världens lyckligaste matte! Är så underbart att få en nos i örat som brummar som sjutton på morgonen :) De har fattat att när min väckarklocka ringer så får de matt så de kommer båda springande… ingen chans att somna om här ;)

#3 haha en padda? Jag är glad att ingen av mina har hittat en sån än. Det räcker med igelkottar, fåglar och ekorrar. Fast jag stannar också kissarna eller "råkar" skrämma fågelstackarn.

#3 Hahaha, han kanske trodde det skulle bli prinsessor om han gav dom en puss?? ;)

Rulda, jag instämmer med övriga talare, lyckliga missar som hamnat hos dig! =)

Säg rulda, hur länge är du ute på promenad med kissarna? Här är Arne som har varit vandrare förut inne nästan jämt numera, jag går ut med honom med pejl ca 1 timma varannan eller var tredje dag och jag måste säga, att han är ganska rastlös på nätterna. Han var nästan lugnare när han var inne hela tiden, det är bara de sista veckorna jag har gått ut med honom litet. Så ge mig ett tips1 Tar tacksamt emot det!

#8 För min del så lärde jag mig att när min katt gick ut med väldigt jämna mellanrum blev rastlös och beklagade sig en massa. Så då började jag göra promenader mer då och då, vid olika tidpunkter och dagar. Då slutade han beklaga sig för han visst inte när det hela skulle hända, utan blev glad istället. Men minst beklagande hade jag när vi var ute varje dag, men det var för min del ohållbart. /Vanessa