Det du bör tänka på är att kommer du att vara hemma mycket. Har ju själv varit tonåring en gång i tiden och jag var aldrig hemma. Tänk även på hur stort du kommer bo, första lägenheten brukar ju inte bli så stor och kommer katten att acceptera det.

Kommer du att ha råd när du pluggar? Det kostar trots allt att ha katt med försäkring vaccinationer foder sand och om katten blir sjuk.

jo det har jag tänkt på, drf jag inte skaffar en bebis, det är ju precis som med barn, uppfostran. Jag ska plugga så kommer tillbringa mkt tid hemma :) Foder får jag gratis och sand till inköpspris…

Och jag hoppas såå att det ska gå…men hur gör ni som tar hand om f.d utekatter…klarar de att bli innekatter?

Jag är lite förvånad att en vice ordförande av en kattförening är så okunnig med hemlösa katter. Subventionerad foder och sand gäller väl för föreningens katter och inte för dina privata katter?

Men okay. Fd hemlösa är lika olika som vi människor är. En del trivs inte som innekatt, andra vill aldrig mer ut. Ha katten som jourhem då kan du bättre bedömma hur katten är.

Det med ditt ålder…det finns otroligt bra unga kattägare, lika mycket som det finns bra äldre kattägare.

Vad vi kollar är tex lite hur de festar. Inte kul för en katt i en 1:a med hög musik och fulla ungdomar. Men det är ju inte alltid så. Samtidigt har många ungdomar inte lust att rensa kattlådan regelbundet. Men det har inte så mycket med åldern att göra utan hur människan är.

tack för att du ändå svarar :) Jag vill börja expandera mina vyer för att kunna hjälpa katter i alla åldrar :)

Set som jag vill ta in kommer vara kastrerad innan han kommer till mig vilket jag tycker är underbart av hon som hittat honom :)

Jag är inte den typen som har fest hemma, är jag på fest är det hos andra, haha mitt hem ska vara snyggt haha.

Men Tack för tipset :))
Jag kommer att utanför föreningens arbete försöka hitta lite annat volontärjobb i Malmö som har med katter och göra :) 1 extra person kan väl inte skada ? :)

Tycker att du har fått en hel del bra råd ovan. Jag vill framför allt peka på att om man vill skaffa djur och inte har en direkt inkomst. Jag antar att studielån/bidrag kommer att räcka till boende och mat - sen får man ju som regel jobba extra eller ha lite sparat för att sätta lite guldkant på tillvaron som student.

Där i kommer också att ha ett djur. Du måste kunna skjuta undan några hundralappar för försäkring och veterinärvård. Hur det än är så kan det komma en del oförutsedda utgifter även om man "bara" har en katt.

Sedan är det som sagt också väldigt olika hur mycket tid man vill lägga ner. Min dotter (lika gammal som du) var ensam med våra 4 katter i en vecka nyss och hon menade på att det var näst intill ett "heltidsjobb". Hon fick planera sin tid ordentligt så att det fanns mat och vatten samt att lådorna tömdes varje dag. Sedan skulle ju katterna få lite "gos-service" och kollas av regelbundet också. Hon kände sig låst. Men så har hon också ett stort socialt liv utanför hemmet.

En jourkatt tillsvidare eller lite extra volontärjobb så du får din dagliga dos av härliga missar skulle jag rekommendera.

Personligen säljer jag inte till 18-åringar. Det är mycket ni ska hinna uppleva och livet är inte lika utstakat som när man är äldre och har rotat sig. Planerna kanske snabbt ändras och då passar inte en katt in.

#6 Hm.. har sett tillräckligt med medelålders som skaffar djur och sedan ångrar sig då förhållandena ändras… barn kommer till och resor lockar.

Tror inte bara det har med ålder att göra.  Tyvärr.

det jag tänker på om man skaffar katt som ung är väll hur man resonerar om man tex vill åka utomlands och studera,, tex,,. bo i koridorsrum där djur inte tolereras, om man skaffar en alergisk pojkvänn, hur löser man det med katten då?  så den inet blir ytterliggarea ett akutfall bland alla andra,

men själv har jag alltid hafft katt, flyttade hemifrån som 16 åring och då var den äldsta av mina katter med, jag har alltid tänkt att katterna är min familj och rutat mitt liv efter det, 

det är något du själv bara kan svara på, åldern är ju inte allt, utan mer ansvarskänslan,

roligt att du är kvar och vill lära dig mer,

#8 Har man katt får man lov att inte skaffa sig en allergisk pojkvän

#9 jo det är ju det bässta, men hur många  anonser ser vi inte där katten ska ut fortare än blixten pga nya partnern e alergisk,

# 10 Så sant, men jag tror sällan på att så många är allergiska. Utan dem kör med det för det låter så illa att skriva att man har tröttnat. Jag skulle gärna vilja se papper på alla påstådda allergiska människor. Säkert inte ens en procent kan jag tänka!

det komiska i detta är att min pojkvän ÄR allergisk, synd sa jag haha han kan ju inte sova hos mig men vad tusan katterna är min familj som någon skrev ;)

Men Martdat, klart jag vill lära mig mer…blev lite trött på pajkastningen, men vad tusan, man måste ju ta chansen att lära sig av massa kunniga människor, jag håller inte med om allas åsikter men om man plockar lite kunskap av alla blir det nog bra till slut :))

Lille Seth killen jag sågärna vill ha :) Liite blyg får man vara, men söt som socker är han :D

Din inställning att vilja lära dig gillar jag.

En katt kan lätt bli tex 12 år. Katten är 3 år nu. Kanske är du inte ihop med killen länge men kanske ni vill flytta ihop nångång.

Det finns medicin mot kattallergi men är han beredd att leva med den medicinen?

Jättefin katt!

Jag är 22 och skaffade två Ragdolls då jag började studera. Det har gått utmärkt!

Att tänka på är dock följande:

Bostad (storlek, kontrakt, område - för ute eller innekatt?)

Ekonomi (löpande utgifter samt oförutsedda såsom veterinärbesök)

Studierna (schema, tidsplan)

Kattpassning vid eventuella resor

Jag studerar Juristlinjen och är uppbokad för 4,5 års tid med studier. Dessutom köpte jag en lägenhet, för att säkert veta min boendesituation.

Sista tipset är att läsa massor med böcker om katter och dess skötsel (om du inte haft katt innan). Jag hade aldrig haft katt innan, men läste mig till stor kunskap. Lycka till!

Du är ung nu, men när man blir äldre vill man leva tillsammans och kanske bilda familj och då kommer du inte längre tänka att pojkvännen inte kan sova över. Man behöver tänka lite längre än så…

Annars har du fått väldigt bra räd redan.

Om man ska planera sitt liv efter en eventuell framtida partner/barn med allergi så borde väl ingen av oss skaffat katt?

Jobbar man, så är katten bra på det viset att den klarar sig dessa 8-9 timmar, förutsatt att du har fixat lådan ren och mat till den så länge. Vill man ha katt så är man mycket mer låst naturligtvis. Dessa fina katter ska vara så viktiga, så att jag har avfärdat många damer, eftersom jag sätter missarna i centrum och sätter ett så stort värde på mina katter i mitt hem. Hoppas du gör det också.

Jag förstår om du vill skaffa katt, de är ju världens underbaraste djur! Men man måste tänka igenom ett sånt stort beslut väldigt noga! När man är ung, är man ofta mer spontan och saker dyker upp som man vill göra, helst genast. Har du ett "skyddsnät" då, nån som kan passa din/dina katter då. Du kanske kommer att extra jobba en bit hemifrån, du kanske vill sticka iväg på nån resa, eller bara övernatta en helg i nån stuga osv… Sånt man vill och ska kunna göra som ung ;) Jag säger inte att du inte ska skaffa en katt - bara att du ska tänka igenom vad det verkligen innebär långsiktigt och inte förhasta dig!

Jag hör väl till de som inte tycker att katter ska vara själv utan ska ha en kompis också. Och då blir det ju dubbla matkostnader, dubbla försäkringar, vaccineringar, kastrerigar osv.

Men de flesta människor är ju inte hemma dygnet runt och då tycker jag det är taskigt att ha en ensam katt sittandes sysslolös hemma, så jag tycker man ska ha två.

#20 Instämmer!

Två katter blir dubbla kostnader, men två lyckliga katter istället för en ensam katt.

Oj, jag köpte min första egna katt när jag var 19-20 âr(ca 17 âr sedan). Jag studerade, bodde i en 2:a. Snart hittade jag en kattkompis och dâ jag studerade lângt frân min hemstad fick katterna âka med när jag reste- När jag började jobba (21 âr)hade jag ibland upp till 10 katter dâ jag började med uppfödning. Jag hade aldrig problem med ekonomin torts att jag hade lâg inkomst. Jag flyttade ganska ofta men katterna flyttade ju förstâs med. De blev sjuka och râkade ut för olyckor men de var alla försäkrade och jag âkte hellre en gâng för mycket än för lite till vet.

Nog hade vi nâgon fest ibland men det har väl alla? Bara för att man är ung betyder det ju inte att det handlar om fylleslag.

Nej att man ár ung ser jag inte som ett hinder att ha katt. Snarare tvärtom. Dà skaffar man katten för att man själv vill ha den och inte för att göra barnen tilllags.

TS det enda jag reagerar pâ är din allergiska pojkvän. Som sagt vem vet, kanske ni vill flytta ihop en dag? Själv skulle en allergisk karl aldrig ha en chans hos mig Jag kan inte leva utan djur