Om mamman inte finns, eller stöter bort ungen. Det är de ända godtagbara skäl för mig:) Annars ska ungarna få vara kvar tills dem är 12 veckor. Men en och annan kan behöva längre tid för att frigöra sig från mamman. För även om dem är 12 veckor gamla kan dem behöva stanna längre tid hos mamman ändå.

Jag kan faktiskt också tycka att det är ok om en kattunge som springer ute och är så pass sjuk att den behöver daglig medicinering kan vara ok att plocka in. Eftersom den kan vara svår att få tag på 2-3 gånger om dagen om det är en skyggis.

Om inte mamma finns så ska inte ungarna separeras förrän tidigast tolv veckor heller.

Håller med om att så länge mamman finns med i bilden skall ungarna stanna till minst 12 veckor.

När jag blev stödhem till en kattfamilj mamma med tre ungar "ädelstenarna" så fick jag en helt ny uppfattning. Mamma Safir var enastående mot sina ungar och jag har aldrig tidigare varit med om något liknande.

Försökte separera mamma och ungar med tanken att det var bäst eftersom ungarna skulle bli mera självständiga då. Ett av mina svårare beslut som jag tagit och det blev helt fel. Jag saknade Safir något enormt och hon oss så vi var alla olyckliga det fanns ingen annan råd än att ta tillbaka henne.

Idag är mor och dotter (nu drygt 2 år) och fortfarande som ler och långhalm och de behöver varandra. Visst hade man kunnat tvingat fram en separation men för oss var detta rätt beslut när man varje dag ser hur harmoniska de är.

När lagen nu säger 12 veckor så är det 12 veckor som gäller för gemene man. Dock så händer det tyvärr att det av en eller annan anledning inte helt går att följa denna regel men då kan man som enskild inte ta lagen i egna händer utan i stället kontakta djurskyddsinspektörerna och där få stöd för att  göra det ena eller andra. För att inte riskera att någon nitisk djurskyddsinspektör kan ju en person ringa och tala med dem i allmänna ordalag och om denna djurskyddsinspektör är positiv till att göra det bästa möjliga kan någon i och för sig ringa igen och då ta upp ett specifikt fall.

Anser de på länsstyrelsen att kattungen ska avlivas får man börja tänka i banor som civil olydnad.

Vi stod för några dagar sedan med en 4-5 veckor gammal kattunge som inte hittemamman var intresserad av. Jag ringde länsstyrelsen och de var positiva till att en familj tog hand om kattungen, fick den undersökt av veterinär och dessutom stödmatade den med nappflaska 10 gånger per dag. Nu hör till saken att det är djurförbud på gång på det ställe som katterna kommer från.

#1 spelar det verkligen nån roll om mamman stötter bort ungen det är ju en del av deras utveckling, och det stod i nån artikel att många just gör fel att separer kattungen från mamman för att de upplever att mamman endå stöter bort den och den klarar sig själv, fast man i självaverket gör kattungen en björntjänst då det är del i ungen utveckling att lära sig att hantera bortstötande/nej och frustrationen det medför, och annars kan vid tidig separering utveckla beetende problem

Stöter bort den innan den är 12 veckor menar jag. Att den inte får dia, att mamman bär bort den från sig och de andra.

#5 Intressant, det visste jag inte. Så man kan alltså inte själv "hitta på" varför det skulle vara okej utan man måste kontakta länsstyrelsen? Skulle vara intressant om någon vill berätta hur man uppskattar ålder på kattungar som hittas utomhus där man inte följt dom från start.

#7 okej du menar medans den fortfarande behöver dia?

i artikeln läste jag att normal bortstötning sker mellan 8-12 veckor(är lite osäker i faktan), vilket är anledningen till att många tycker edet är okej att separer från 8 veckor

Det här är en utmärkt artikel som alla behöver läsa …..

http://hittekatter.ifokus.se/articles/4d714722b9cb46224405bb31-varfor-bor-kattungarna-vara-minst-12-veckor

Några saker att kolla för att bestämma ålder på en kattunge

- när den öppnat ögonen är den 8-10 dagar

- när den kan gå är den cirka 14 dagar

- vikten, kan variera mycket men är ändå ett bra mått

- spetsig svans indikerar att kattungen inte är mer än cirka 4 veckor

- inte ändrat färg på ögonen betyder att den är under 7-8 veckor

Finns säkert fler saker att titta på och jag har kanske inte prickat helt rätt heller men det som jag skrivit borde stämma på ett ungefär.

#9 Ja :)

Själv har jag tagit emot en kattunge som var 7-8 veckor då den var ensam och mamman försvunnit. men det blev katt av de också så visst finns det undantag.

Vi på katthemmet får också in ensamma kattungar under 12 veckor. Förra året hade vi 4 kullar med påkörda mammor!! Ungarna var tama och van med människor men ingen anmälde de som saknad.

Men då är det viktigt att de kommer i en grupp med vuxna och andra ungar just för att lära sig de sociala grundlagar.

Min egen erfarenhet är att katter som skiljs för tidigt från mamman och syskonen börjar bli tex sängkissare när de blir äldre.

Vill i sammanhanget bara säga, att förr inom Sverak, så var 10 veckor gränsen. Det kan flera intyga som varit med förr. Bra? Dåligt? Ingen aning. Jag sålde vid den åldern, och en bokad kattunge, släppte jag faktiskt en vecka tidigare, då mamman var innerligt tje åt hela gänget och totalt urmjölkad(5 glada ungar) Självklart helt avvand och rumsren och rund och trind.

tror vi fick våran första katt (20 år sedan) när hon var 8 veckor, blev en underbar katt endå, men jag skulla aldrig medvetet separera mamma och ungen idag inan 12 v,

sen har jag en mammakatt och hennes 2 barn nu, där ungarna idag är 2 år och fortfarande väldigt mammakära, visserligen tycker hela den gruppen med mamma, ungar och fosterungar väldigt bra om varandra och söker varandras närhet

Den yngsta katt vi haft var 7 veckor och det var för 30 år sedan då var det 8 veckor som gällde. Denna lilla kattunge var sist kvar de övriga var redan i nya hem. Jag försökte påtala att det var fel mot kattungen och ville den skulle få stanna längroch e hos mamman. Inte tal om för de skulle åka på semester och om ingen tog katten så åkte den ut.

Vi tog katten med oss och hade bokat en till kattunge på 10 veckor som vi hämtade samma kväll så de fick sällskap av varandra. Den yngsta blev 18,5 år och en helt fantastisk kisse på alla sätt så visst kan det går bra ändå.

#16 Precis de du skriver om mammakatt och barn upplevde vi också och det skulle kännas väldigt hårt att separera dem om man inte är tvungen förståss.

Någon av er som vill gissa hur gammal den här kattungen är?

#19 Över 12 veckor? Häftiga färger;)

#19 Skäms lite men köpte honom faktiskt på Blocket och enligt vad uppfödaren sa om födelsedag så skulle han vara 3 månader när bilden ovan togs, men tycker han var väldigt liten när vi fick hem honom…

Bryter man mot lagen även som köpare ifall uppfödaren ljuger och man köper en kattunge under 12 veckor? Därav min fråga om det finns några speciella grejer att gå efter för att vara säker på att kattungen är 12 veckor eller mer.

Samma sak med hittekatter då, som man inte vet när de är födda.

Det är jättesvårt att utifrån en bild avgöra hur gammal en kattunge är. Tycker att de många gånger ser äldre ut på bilden än vad de egentligen är.

Sen har storleken också att göra med anlagen och hur många ungar det är i kullen.

#21 Inget att skämmas för, Blocket är lika bra som något annat. Jag kan inte mycket om kattungar, så jag brukade hellre låta stanna de kvar en eller två veckor när jag inte visste åldern.

Men det är nog den åldern där många har tröttnat på kattungarna och vill snabbt bli av med de.

Säljs en kattunge genom Blocket borde säljaren veta när ungen föddes men klart, svårt för köparen att veta om det stämmer.

Samtidigt ska kattungar inte leva ensamma. Har man redan en katt eller köper 2 kattungar täcks ju en del uppfostran genom de andra katter.

Kattungar kan äta tillräckligt för att klara sig fast de är kanske bara 4-5 veckor men de behöver uppfostras av sin mamma eller om det inte går av någon annan vuxen katt som vill ta hand om dem. När jag var barn för mycket mycket länge sedan fick jag en kattunge som togs för tidigt från mamman och hon snuttade sedan hela livet på sin svanstipp. Jag har nu en katt som kom till mig när hon var fyra år och hon ligger ibland och snuttar på någon filt samtidigt som hon knådar med framtassarna så jag anar att hon tagits för tidigt från sin mamma.

Hellre låta en kattunge vara hos sin mamma tills den är 14 veckor än 12 och helst tills att mamman tydligt visar att nu är det nog med snuttande.

#21 Jo jag skäms faktiskt. Fick höra från uppfödaren senare att hon absolut måste bli av med de två som fanns kvar och vi erbjöd oss att ta hand om dom också och ta dom till veterinär för id-märkning och vaccinering och behålla dom tills vi hittat riktigt bra hem. Men hon valde att skänka bort dom till slut. Jag sa att jag tar ansvar för kattungarna om hon kastrerar och id-märker mammakatt, men det var alldeles för dyrt.

Kommer enbart ta hand om hittekatter den dagen vi har möjlighet att utöka familjen. Men nu har vi fyra katter med våran hittekatt vilket är max för oss och våran familj.

Å andra sidan behöver alla katter som kommit till världen bra hem, men så länge man köper medvetet uppfödda huskatter så lär folk fortsätta producera dom…

Men du är inte den första eller sista som köper en katt från en huskattsavlare. Man kan ju hoppas ändå att hon lät mammakatten kastreras när hon märker hur svårt det är att bli av med kattungar. Och de fick säkert ett bra hem hos dig.

Här stannar kattungarna till dess att de är kastrerade, om det inte är någon som jag känner som tar över dessa. Jag tänker inte lämna ifrån mig någon katt okastrerad för jag vill vara 100% säker på att det blir gjort! Nu har jag hört att man kan skriva fodervärdskontrakt som kan vara hållbara, men vanliga kontrakt är inte giltiga så dem kan man snyta sig i :( tyvärr.

Här kastreras de när de är 6 månader och visst kan mamma katt bli trött på bebbarna, men hon fortsätter att fostra dem, även att de är äldre än 12 veckor :).

Bebbarna som skulle separeras från sina mammor kom in när de var ca 4 månader, för att vara alldeles säker på att de var över 12 veckor, så inte lagbrott skulle ske.

Det är LAGBROTT att medvetet separera bebbarna från sina mammor innan 12 veckor.

Jag kan bara ta ansvar för vad jag gör och andra får ta ansvar för sitt arbete, så är det ju!

/Malin

Det ska till synnerliga skäl för att ta kattungar från sin mamma innan tolv veckor. Då kan det handla om en skadad kattunge som behöver få vård direkt eller att man100 procent säkert vet att kattmamman inte finns och kommer tillbaka för att ta hand om ungarna det vet man inte på någon dag.Man kan alltid rådfråga en veterinär om kattmamman är försvunnen lite längre tid som kan hända ibland. Tar man ungarna tar man mamman också.Det finns risker för ungarna med att bli uppnappade av människor också och att riskera bla lunginflammation på en unge som har en mamma som är fullt kapabel att ge den di eller oerhört smärtsam mjölkstockning för kattmamman som i värsta fall kan leda till hennes död är förfärligt illa.

Vikten och storleken på ungarna och beteendet både hos ungarna och kattmamman säger en hel del om ungarnas ålder.

Tack för alla svar!

#18 av vilken anledning behöver du komma med en sån kommentar nu? detta var alltså för ca 35 år sedan.  Det var de reglerna som gällde DÅ. Inom SVERAK!!!!!!! OCh för 30 år sen smugglade jag in två katter från Spanien också! Ska du spotta på mig för det också?

#30

Men du följde ju inte SVERAKs regler om du lämnade ungen en vecka för tidigt. Med samma ursäkt som dagens oseriösa har.

Och ja, det är inte ok att smuggla in djur. Varken nu eller för 30 år sedan.

ANM: Inlägget redigerat pga att det innehåller ovidkommande innehåll. Personliga trätomål har inte på forumet att göra utan får skötas via PM. // Lena - sajtvärd

Det var 2 gatukatter som jag och min sambo räddade. De blev goa fina kissar som dog en helt vanlig död i Sverige.

OCh vad gäller en vecka tidigare då, så hade nog vem som helst gjort som jag. En kraftfull tjock och pigg liten tjej  som fick många fina meriter på utställningar sen. Hon flyttade bara några hundra meter, så det var liksom aldrig fråga om att det hade blivit panik. Mammakatt gick upp ett hekto i vikt redan efter en vecka.

ANM: Inlägget redigerat då det bryter mot våra Skrivregler. //Lena - sajtvärd

#32

Förstår bara inte varför du nämer det, om jag nu ska strunta i det. För som jag fattade det, så var inlägget riktat till mig.

Kan ni två slutar?

Alla kan göra misstag och gör troligen det, jag har då inte samma inställing till katter idag som jag hade för bara 4 år sedan, huvudsaken är att man inser vad man gjort fel eller haft fel om och inte gör om det eller försvarar det.

Att smuggla in katter(djur överhuvudtaget) var en ganska grov överträdelse ffa ur smittskydds synpunkt, men jag antar att du redan vet det och inser vilken risk du faktiskt utsatte alla svenska katter för, och förhoppningsvis aldrig skulle överväga att göra om det

Oj, ja vilken skillnad det är på Spanien i dag och då,  det vet jag faktiskt inte ur djursynpunkt. OCh idag hade jag ju inte behövt smuggla in dem.  Dessutom så utsatte jag inte några katter för några risker, då de blev innekatter. OCh som sagt, jag är 60 år idag, då var jag 28.  Kunde bara inte lämna dem där, när de bott med oss….MEn som sagt, det är lätt att se grandet i sin nästas öga, men inte bjälken i sitt eget. Tack Gode Gud att jag  kan både se och erkänna mina tavlor här i livet….

 jag förstår faktiskt inte vad du skrivit "se grandet i sin nästas öga", jag vet inte vad grandet betyder

teoretiskt har det ingen betydelse om det är innekatter eller utekatter eftersom vissa sjukdommar kan spridas sekundärt med skor, klädder osv, men visst borde risken bli mindre med innekatter än utekatter. det är väl därför man även bör vaccinera innekatter, fast å andra sidan kan man ju då ta med sig samma smitta bara man tar med sig samma skor man använt utomlands, usch smittskydd är allt bra komplicerat

#37 Gammalt bibliskt uttryck som i stora drag betyder att det är lättare att se och påpeka små fel och brister hos sina medmänniskor medan man blundar för sina egna stora övertramp.

"Se grandet(stickan) i sin nästas öga, men inte bjälken(stocken) i sitt egna." Ja ungefär sådär…

Josefa och Hawk !

Inget trams nu i tråden. TS bad särskilt om att bråk inte skulle förekomma utan gjorde en seriös frågeställning.

_Diskussioner om tidigare regler/djursmuggling etc. får tas i ny tråd. _

tidigare regler kring lagen måste väl endå vara relevant att diskutera, precis som att diskutera om det skulle vara relevant att förlänga 12 veckorsom finns idag till ennu längre

Tänk så ful en diamant skulle vara utan fasetter…..

#39 Nej givetvis diskuterar vi det som hör till frågeställningen dvs hur man ser på en kattunge att den är 12 veckor och om det finns särskilda förmildrande omständigheter att frångå 12-veckorslagen.

Mitt fetstilta syftade till en del annat som inte hörde riktigt hemma här.

Enda anledningen till att ungen tas tidigare kan vara om man inte hittar mamman eller om hon är överkörd eller om ungen kanske behöver vetrinärvård för att överleva. Annars ska de stanna minst till 12v.

Vissa behöver stanna lägre dessutom men 12 v är ju mycket bättre än 10 som det var förut

Är 12 veckor tillräckligt?

Är det inte en del uppfödare av raskatter som har 14 veckor eller ett minimum av vikten också?

#43 jo, man får avgöra hur "klar" ungen är innan flytt. en av mina fick stanna till han var 16v så det är så olika.