Bill o Bull igen
Nu är det höst och över ett år har gått sedan Camilla från Kattkedjan kom med mina små svartvita marodörer. Det är det bästa jag gjort att ta det beslutet att bli sambo med Bill o Bull. Sakliga jag insåg aldrig allt det som kan ske när man blir kattägare.
Hade mat, vatten, leksaker, sovplatser, veterinär inom räckhåll, försäkringar o.s.v. + att jag visste att dessa två var besiktigade, sprutade, avmaskade och väldigt gott omskötta av Camilla.
Det var bara kärlek från första ögonkastet!
Har fortfarande kvar den känslan av kill-i-magen av lycka att dessa två bor hos mig.
Bull, som är den som fortfarande rusar mot mig när jag kommer från jobbet. Såå djäkla glad. Han "pratar" och fjompar sig.
Bill, sträcker på sig och gäspar och ser ut som: Kommer du 
? När jag satt mig är han den förste att knö på min stol. Det är samma i soffan framför tv:n. Bull gosar och Bill bara knör. Han är så speciell, Bill. Om jag fönar mitt hår så sitter han bara och väntar på att få smaka på lite "hårgodis"= gele.
Jag börjar hysa tvivel om hans kastrering. Han vill inte bli kliad och smekt utan slänger sig handlöst på golvet och vänder upp baken!
Jag älskar honom men har svårt att acceptera ett kattarsle i ansiktet när jag av misstag kliat honom istället för Bull, som sin vana trogen, alltid lägger sig vid mina fötter vid sängdags men som ålar sig upp, nära intill för att slutligen krypa såååå gott, nära.
Bill, som alltid "kan själv" stökar alltid vid kvällstid. Jag har slutat spika fast alla sladdhållare till min lampa då "någon" plockar ut alla dessa. Så rotar han runt, vareviga natt. Nu sist, hade jag klistrat fast mina mattor på golvet. TJOHO!
Vem fick ta sig upp förlösa idiotkatten från klister i munnen?
Då….visar han sin tacksamhet genom att vända rumpan till.
Han har sina goda sidor 
tror jag. Han är glad och bör accepteras för den han är. Hans "tysta" kärlek, genom närhet är go.
Vill tacka Kattkedjan, för att jag fick förtroendet för dessa missar. Vi lever ett gott liv. Tack Camilla och Gunilla för att ni kämpar.
Vi, Bill o Bull o jag, Eva, tackar.
Tack själv…. vi fick småsyskon till Bill och Bull fem stycken… en blev vi tyvärr tvungna att avliva, en kommer att stanna hos Camilla. och underbara Camilla har hyst 10 st småkissar i sitt kök och vardagsrum sen i somras, plus tre vuxna i korta perioder…Nu har vi tre små huliganer kvar…. JAg håller noll koll på om de är från Nordby eller Koster…..det kommer spekulanter på söndag. OCh vi har fått turen att få kastrering på de små vid 12 veckors ålder! Ok, det blir minus för oss, men vi är inte ute efter vinst. Har vi så pass, att vi kan betala plusgirot vid årsskiftet, så är vi nöjda och så får vi samla slantar på hög tilll nästa sommar… tänk om vi kunde få en lokal, även ett litet förråd bara för våra grejer vore toppen!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Alltid lika roligt att läsa om Bill och Bull. Det är så mycket värme i dina ord att jag inte kan låta bli att le, tack för att du delar med dig
ja de två små…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Oj. har visst varit lite för upptagen sista tiden.
Tur att jag hittade ditt senaste inlägg om Bill o Bull, så att man kan få något härligt att läsa.
Kram till dig o nospussar till BoB
Nalle
Starta ny diskussion