mitt liv med kryckor
så vandrar jag , eller rättare sagt tar mig fram, går sakta men säkert, blev ju en taskig start med missar både här och där, men har ordnat upp sig, har fortfarande distriktssköterska som kommer på morgonen, och drar på mig stödstrumpa, men snart slipper jag dom också, 2 veckor kvar, kan säga att dessa 4 veckor gett mig nya perspektiv på mycket, när du vill men inte kan, måste du hela tiden hitta på lösningar, bor du dessutom ensam, är fantasin ett måste, Beata är ju en liten dam, med dålig mage, och en dag fastnade hela bajspaketet i svansen, hon såg ut som hon släpa på en råtta, trängde in henne i en hörna med kryckorna, lyfte upp svansen med griptången, invirad med blött papper, och lät henne komma loss, varpå hon drog iväg, och bajssvansen drogs av med griptången, bajset hamnade i papperet, och ren och fin blev hon, tro inte att hon är rädd för kryckorna efter det, ligger gärna mitt i trappen, och flyttar sig inte när jag kommer, håller en hand i handtaget, den andra armen med kryckan, och så måste jag ju bära med den andra kryckan ner, låter krångligare än det är, men är glad att vara inne på fjärde veckan, och rörligheten börjar komma tillbaka, med små myrsteg, får ju inte böjja mig, inte ta sidsteg, eller steg bakåt, höften ser ut som en babianrumpa, svullen, röd, såret läker inte riktigt, beror på min diabetes, men allt detta får man ta, en sak har jag också lärt mig, tålamod, tappar du en krycka, måste du fiska upp den med den andra kryckan, tar tid kan jag säga, och 3 lurvrumpor sitter och tittar på, slår vad om att dom har slagit vad, lyckas, lyckas inte, hittills har jag lyckats, men ramlar båda är det kört, så måste alltid ställa kryckorna, så åtminstone en står kvar, har tvättat i dag, lägger in tvätten i maskinen med kryckornas hjälp, och tar ut den likadant, samt kan ju stå still och hänga utan kryckor, också sådant som tar tid, men för 1 vecka sedan var detta omöjligt, får hjälp av Zenitha med dammsugning, sådant går ju inte, och med kattlådorna morgon och kväll, kan ju inte böjja mig ner till golvet på länge än, har än så länge fått lunchlådor av hemtjänst, men slutar på söndag med det, tröttnat på att sitta och gissa vad den innehåller, och ändå gissa fel. kan ju stå nu och laga till enklare rätter, hoppas jag, Syrran Solweig har följt med och handlat, ingenting sådan kan man ju göra då man inte får bära, men som sagt det går framåt, och fåt tusen ursäkter av biståndsbedömare och övrig personal, för missen i början, men inget att gräma sig över nu, mitt socker är ostabilt men det hänger ihop med operation och allmäntillstånd, så inte mycket att göra åt, vägrar bry mig just nu, har börjat på Rehab i går, coh det ska bli kul att komma ut 1 gång i veckan, har sjukresekort, och tyckte själv att jag går så bra nu, med kryckorna som vid stavgång, varpå jag såklart fick bakläxa, båda kryckorna samtidigt ska det vara, jaha, men annars var i alla fall benen lika långa och höften sitter på plats, och fortsatt träning hemma, har ju inte så mycket annat att göra, blir väldigt trist, tur jag har TV i sovrummet, och telefon, och framförallt stora T tröjjor med fickor fram, allt måste man bära med sig, så man slipper gå flera gånger, stoppa det i fickorna bara, katterna trivs i sängen, i alla fall 2 av dom, Sigrid toleras endast, inte mer, men hon kommer å andra sidan som Rönnerdahl glatt skuttande och tränger sig ner, och som löken på laxen gjorde hon en burn out, och lyfte på svansen mot Beata, och det tolererade Beata inte, ska det vara dusch, vilket hon hatar, så inte ska den komma från Sigrid, ja, det var en rapport från en instängd Maggan47 som trodde att om 4 veckor till ska kryckorna kastas, men icke det, fick jag höra, 8 veckor är en REKOMMENDATION, inte för mig alltså, eftersom höften är så instabil fortfarande, kan ju heller inte åka hem till folk, då jag här hemma har en handikapptoalett, förhöjd sådan, utanpå min vanliga toalett, kan ju inte sitta ner på en vanlig sådan, men allt sådant är världsliga saker, Beata mår bra efter sin canceroperation i somras, Sigrid håller mig sällskap upp och nedför trappen, genom att med dödsförakt kasta sig ner och rulla runt, trappsteg för trappssteg, och Flisan älskar sängen, allt för idag,mina Bumbisbäddar har jag lagt under mitt opererade ben, då jag ska ligga högt under dagen med det, så hur många användningar finns det inte för dom
kram
en bild på en plågad Beata, när Sigrid sin vana trogen gör försök till att umgås, Flisan sover lugnt ibakgrunden, vet att hon behöver inte ingripa, det gör Beata, hon och Lucas har samma gener, märks det, samma grinighet, och samma kärvänlighet, när det blir som dom vill, min lilla kattängel Lucas
Så roligt att läsa några rader ifrån dig, om vad myrsteg, fantasi, tålamod och tröjor med stora fickor fram kan betyda. Och Bumbisbäddarna! De gör så mycket gott för så många. Är glad att du har dina kära fyrfotingar omkring dig, att det går framåt och att du har din syster som följer med på handlaräventyr. Hejar vidare på dig maggan!
Beundrar verkligen dig Maggan. Här hemma gnäller jag för att jag inte orkar gå långt för mitt låga HB skull..
. Men ska nog sluta med det när jag hör du har det..
" En smula nyfikenhet håller oss unga"
"Hjärtat är lyckligast - när det slår för andra"
Roligt att höra ifrån dig och att det är go i dig går inte att ta miste på beundrar din styrka och fantasi när nöden kräver det. Pälsbollarna är nog ett stort stöd i din terapi och jag önskar dig fortsatt bättring framåt.
Kram till dig Maggan och nospussar till dina pälsklingar
Ju mer jag lär känna av människorna dessto större blir kärleken till djuren
Tur du har din familj som hjälper dig, hoppas såret läker fint snart och att du snart kan hoppa runt o dansa, kram,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Man blir tusenkonstnär…. Men allt tar sån hiskelig lång tid att tex. tvätta gå i trappor mm. Jag säjer som alla andra va bra att du har vänner som hjälp och dina katter framför allt som sällskap i sängen.
Härligt att höra ifrån dig igen! Härligt att höra att du har gnistan ännu! Härligt att familjen, både tvåbenta o fyrbenta, håller dig sällskap! Detta kommer att gå fint! Med envishet o finurligthet kommer man långt i livet! Heja du!!
-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady
KUl att se att du inte ger tapp.
Du får ha grip tången i en snodd runt halsen så du alltid har den nära till hands.
Har tänkt på dina katt lådor kan man ine sätta dem högre upp?
Kisar gillar ju att klättra o du har ju inga hundar som kan putta ner dem så varför inte? Det finns ju blom lådor för rullstos bundna så varör inte en kattlådebänk för folk som inte kan böja sig?
Kloka liaa Beate som inte blir rädd för kryckorna utan fattade att dessa bara var förlängning på mattes armar.
Lite synd om lilla Sigrid dock som inte riktigt får vara med för de andra, men det kommer väll när hon blir äldre o klokare, de måste tycka hon är en jobbig barn rumpa.
Vad är det för grip tång du har den med plast i ändarna eller den andra som är helt metall.?
Har den stora turen att få bo med en hittekatt!Tungan ute
Utan djur är livet inge kul!Glad
Är lite synd om Sigrid, men eftersom hon när det ska kelas, hugger, och när främst Beata säger ifrån, då vänder hon rumpan till och lyfter på svansen, är ju kastrerad så ingenting direkt kommer, men markerar ju revir på detta sätt, och främst Beata går i taket
varje gång, och det är Sigrid medveten om, är ju bara 1,6 år, och gammeltanterna runt 11, så det är klart dom inte vill leka, som hon vill
har en griptång i metall, med gummirefflor längst ner, jättebra att ha, har också en blå plast, att sätta på foten, för att sedan trä stödstrumpan på den, har en lång utan tår, och för sockor har jag en grön plastsak, som jag trär sockan på, och sedan drar upp med band, mycket fyndigt
här är en bild på mina hjälpmedel, har snodd runt griptången, så jag kan hänga den runt halsen, eftersom båda armarna är upptagna
Maggan47
Krya på dig Maggan! Så roligt att höra ifrån dig här på forumet.
En likadan griptång som den på bilden hade jag mycket glädje av när jag bröt högerarmen i våras.
kram maggan.. krya på dej…. puss från bruno… inte till dej men till flisan 
våga vägra golf o fiskbullar o håll dej in i det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/
Gott att höra att du är med oss här igen.. Vi har saknat dig.
Hur går det med grytlapparna? 
Krya på Dig Maggan!
Du är så strong Maggan..tänker på dej och hoppas att du får bli bättre och bättre för var dag som går!
Ja nöden är uppfinningarnas moder. JAg vet en vinter jag hoppade runt på kryckor och benet i gips. Attans vad uppfinningsrik jag blev! OCh vi bodde ändå så, att vi hade toa på ovanvåningen och vardagsrum i nedre planet. Så det blev en del trappor… MEn det gick förvånansvärt bra. Städningen, jag dammsuga kunde jag inte, men jag orkade inte se sk***n så jag våttorkade golven och det gick bra. Duschen gick väldans bra. Bara att sitta på golvet i kabinen och duscha. MEn du har ju det mycket värrre, då du itne får böja dig…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
lyfta på mattan med griptången,använd en sop med LÅNGT skaft sopa skiten under mattan,
i dammet på hyllan skrev jag HEJ.
haha tuska, vi har och har aldrig haft mattor. Men det gick bra. JAg drog både hink och trasa baklänges hela tiden. sambon såg inte skiten. Så jag fick araben.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Grytlapparna ligger på is, måste köpa garn, och har inte blivit av med den skjutsen, räcker med att be om skjuts för att handla, har ju bara sjukresekort, so gäller till och från vårdinrättningar och i mitt centrum finns ingen garnaffär, synd, men det kommer, ja, nöden är uppfinningarnas moder, dammsugaren har jag fått Tea, Zenithas 8 årige dotter, att sätta i kontakten, sedan lyfter jag upp slangen med kryckan, och kan dra runt med den, där jag står, mest på mattan i vardagsrummet, enda mattan jag har, i trappen mellan våningarna, sätter jag en trasa i griptången, och börjar nedifrån, och "torka" medan jag med andra handen håller i ledstången, funkar att gå så nu, men kan ju inte gå baklänges, då jag inte får böjja benet bakåt, men eftersom jag är rörligare nu,är det mycket mer jag kan, baka sockerkaka t.ex. men höll på att gå åt skogen, satte på ugnene som man gör, innan man börjar för att få upp tempen, kom på att gallret var fel, så jag fick svalna ugnen, och flytta på gallret, då griptången har gumminabbar, och inte tål värmen, men resten var en peece of cake, allt går med lite fantasi, och lite grunnande, har sagt upp alla systrar som sprungit här, tar av mig strödstrumpan med hjälp av högerfoten, drar den nedåt, och sedan kan jag med handen dra av den, på den går också, läggen den blå plastpåsen i strumppådragaren, trär stödstrumpan utanpå, och eftersom den gröna har band, drar jag uppåt, och när jag når knät, kan jag ta bort stödet, och dra själv, fuststädar också, så ytan ser okay ut, har ju fortfarnade hjälp med kattlådor, och Zenitha som tar soppåsar, eftersom vår sopstation ligger vid parkeringen, och vingligt ute med både kryckor och soppåsar,
har börjat på rehab, cyklat träningscykel, jaja, det gick, fast inget tour de France lopp, men bara för att röra höften, trappmaskin, samt gåband, + rörelser som sjukgymnasten gör, för att se rörligheten, är väl inte på topp ännu precis, men jag har inte bråttom, tid är det jag har gott om, kisarna trivs nu när jag är hemma, ligger i sängen eller i fotändan, t.o. Sigrid har blivit mer kelig, och Beata springer med sin bebisboll, önskar jag kunde spela in ljudet, hon låter som en ko som råmar, när hon springer med bollen i munnen, upp och nedför trapporna, alltid samma boll, undrar var det står för, lång rapport blev det
ha det bra alla i vintermörkret, och ni andra som är sjuka, krya på er 
Maggan47
Vad skönt att du har fått komma till rehab nu, du ska se att det blir bättre sen..
Jag hörde Beata när jag pratade med dig i tefonen härom dan. Det lät roligt tycker jag…
Jag ska försöka krya på mig oxå, inte lätt när man inte får någon hjälp just nu, bara vänta på att få komma till sjukhuset. suck…
Tur att jag ska tillbaka till läkaren på måndag för att försöka få förlängd sjukskrivning tills jag får komma in på sjukhuset.
kramis
" En smula nyfikenhet håller oss unga"
"Hjärtat är lyckligast - när det slår för andra"
Bra du är vid så gott mod Maggan skönt att läsa.
Vill du PMa mig din adress?
essut hoppas de förlänger din sjukskrivnin g.
Bamse kram till er båda.
Har den stora turen att få bo med en hittekatt!Tungan ute
Utan djur är livet inge kul!Glad
kram till syrrorna…. hoppas o tror att du essut får fortsätta vila tills du vilat dej pigg igen…
våga vägra golf o fiskbullar o håll dej in i det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/
Tack monsi och Marianne..
Vila och vila, det hjälper inte, vill ha piller så jag kan bli piggare och börja jobba snarast.
" En smula nyfikenhet håller oss unga"
"Hjärtat är lyckligast - när det slår för andra"
Starta ny diskussion