
Framsteg med Lukas/Lucy
Hejsan!
måste bara få utlopp för min glädje här! Igår och idag gick Lukas in i huset helt tufft. Bara raka vägen in. "Flytta på er, här kommer jag" Nästan så iaf. Och när jag såg att hon var inne så blev jag såklart helt överexalterad och plockade fram kött som pappa hade kokt och började ge henne små bitar. Hon ville inte äta ur handen. Men efter en stund så gick det bra oxå. Det är första gången någonsin hon gjorde det. Kändes fantastiskt när hon slickade på mina fingrar som var helt genomkladdiga av fett och äckligt gojs.
Sedan idag, så hände det samma sak. Men nu kunde jag lägga matbiten mitt på handflatan och hon åt den ändå. Nu är hon inne en andra gång idag, gav henne lite mat. Försökte mej på att klappa henne med en liten borste med 15cm långt skaft. Gick inte så bra. så om någon har tips på hur man ska göra så berätta gärna!
Just nu är hon inne, har stängt ytterdörren. för det blev kallt. Så nu får hon minsann låta bli att kissa i soffan eller nåt ^^
Det är helt fantastiskt. I 14 år har hon gått runt och inte alls varit intresserad. Men nu helt plötsligt så äter hon ur min hand. :D Det måste bero på att jag hittade ett flicknamn till henne oxå :P hahaha
Snart kanske jag till och med kan klappa henne! det vore ännu mer underbart.
hoppas ni haft en bra helg! /en överlycklig Hennum
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Tänkte ta ett foto på Lukas när hon äter ur handen, som ett bildbevis. Men det verkar som att kameran är försvunnen :(
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Grattis! Nu ska jag byta den här dumburken mot den andra…. Då kan jag virka…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

tack så mycket :) ska gå o öppna utedörren nu. och se om hon vill komma in o äta lite. hihi.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Nu har det gått 11 månader sedan jag skrev den här tråden. Och hon har gjort ytterligare gigantiska framsteg. men hon har oxå blivit äldre och jag vet inte vad jag ska ta mig till
idag upptäckte jag något konstigt på tassen, där det skulle sitta en klo satt det som en liten… skiva av klo. alltså, en klo som är bred… hm… kan inte förklara. försökte ta en bild men jag vet inte hur man lägger in med mms. Det ser helt galet ut iaf.
Hon har börjat få klåda. Kliar sig under öronen så där blir sår som blöder, och slickar sig på nedre delen av ryggen så där blir aldeles kalt och irriterat.
Hon äter mycket och är nyfiken. Nu när det är lite varmare ute så är hon oxå utomhus lite mer.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till, när jag försöker prata med pappa om detta så tappar jag kontrollen över mig själv och blir så rasande för han är så tyst hela tiden. Idag började jag till och med slåss.
Tycker inte om att besluta över en annan varelses liv. jag kan inte veta om hon är lycklig eller inte. Vill lilla damen leva eller är hon trött? Hur ont har hon?
Den här klådan är droppen alltså, för klåda är ett helvete. Ska ringa veterinären och fråga då. Kanske är det skabb, löss, mjällkvalster eller liknande. men våra andra katter har inga problem.
Är det dags för den här lilla katten att lämna oss nu? Ibland är jag övertygad om det och ibland är jag övertygad om motsatsen.
Ibland är jag självisk och vill ha kvar henne, ibland är jag självisk och vill avliva henne så att jag slipper grubbla mer… Men vad hon vill vet jag inte alls. :(
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Nu vet jag inte hur mycket du gjort för att hjälpa kattens klåda.
Kanske det blir bättre med klådan bara du byter ut maten mot allergimat. låt en veterinär kolla vad han tror att klådan beror på. säkert tas då allmänna blodprover som kan säja något om henne, en allmän undersökning kanske vore på sin plats.
Till sist går det att ge katten cortison det boter inte men lindrar sjukdom och sjukdomsymtom. sen är jag en förespråkare av B-vitaminer till katt med päls och hudproblem.
Tycker det är så synd att tänka på avlivning innan man fått ett utlåtande av veterinären vad felet kan bero på.
Hoppas det finns hjälp för din misse

Klon som du beskriver låter som det min gammelkatt hade, en klo som hade växt runt pga att hon inte vässade klona längre på samma sätt, så det såg ut som en skiva, jag tog bara en en så där tång man använde att skala sladdar med och klippte så lossade allt gammalt klomaterial. Det såg hemakt ut en var lätt att åtgärda.
Hon fick även spontanta sårbildningar runt huvudet som kliade, kommer inte ihåg vad det hette, men var tydligen inte så ovanligt på katter och det hjälpte med en spruta(kortison tror jag) och andra gpngen tyckte de hon var för gammal och då fick hon metacam tror jag, är inte säker dock.
Så det behöver inte vara något allvarligt igenligen, men det vet man ju inte förren man träffat veterinären.
Det enda alla människor har gemensamt är att de är unika...

Katter kan vara allergiska mot loppbet. Jag hade en katt en gång som slickade bort pälsen på bakbenen. Veten sa han kanske var allergisk mot loppor. Det syntes inte en loppa på honom! Han fick loppmedel och en kortisonspruta och slutade klia sig. Sen hände det aldrig mer att han slickade bort pälsen.
Sår runt öronen kan ju bero på att hon har öronskabb. Det hade en katt som kom hit för många år sen. Han kliade sig runt öronen så till slut blev skinnet bart. (För ordningens skull kan jag berätta att han hade ägare som inte tog honom till vet. Det gjorde jag.)
Hoppas det går bra med Lucy. Hon har förhoppningsvis flera år att leva och gå och ha det bra.

Instämmer med övriga talare: Låt en veterinär kolla den lilla damen.

Problemet är det att hon är så skygg och har aldrig åkt bil i hela sitt liv och det skulle vara en traumatisk upplevelse för henne. Jag vill inte utsätta henne för det. Det här är en dam som man icke kan bestämma över och att tvinga in henne i en bur och i en bul som låter och skakar är otänkbart. Hon skulle bli så rädd och jag vill inte utsätta henne för det. Däremot så finns det en smådjursveterinär i bollerup som är på hjul. :) Då hade hon åtminstonde sluppit åka bil.
Det där med att klippa bort klon ska vi försöka oss på. Frågan är om vi ens skulle kunna lyckas med det. Senast vi tog fast henne var några år sedan och då var hon mycket starkare. Nu tror jag nästan att benen skulle brytas på henne, så som hon skulle försöka kämpa emot, trots att hon är så bräcklig.
Hon är pigg och nyfiken, men svag.
Det är liksom det att jag vill inte stressa henne för mycket. Stress gör henne inte lyckligare. Och om valet står mellan stress, lidande och katthimlen så…. Men om det däremot skulle finnas något lätt sätt att bota allt på så skulle jag inte tveka en sekund.
Ville mest läsa era kommentarer. Nu fick jag ju till och med svar på det där med klon. :)
Tack så jättemycket för att ni svarade.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
När inte dina andra katter har liknande problem har jag svårt att tänka mej att katten skulle ha ohyra. öronskabb kan hon väl medicineras för ifall att en droppe i nacken botar mycket.
Sen skulle ja ge katten allergi mat. Skulle inte det bli bättre med klådan kan väl veterinären skriva ut cortison tabletter att ge efter ett schema. Klådan kan ju bero på andra orsaker men då behöver blodprov tas. Har du bra kontakt med veterinären så tror jag inte du behöver till honom med katten.
Hoppas katten får första hjälpen.