maffe  fick   nog  ett   jätte   bra  liv  hos  er   och  15 år   är ganska  mycket, min  sotis  dog   ochså sommaren 2007   , det  var    så  jobbigt, han  blev   ca  15   ev  äldre   ,jag hittade    honom      ute han  fick  bo hos  mig  i      ca 6 år

Sån fin kille… JA jag brukar vara så i min tankegång, att alla dagar över 10 år är en gåva. Så har katten levt i 10 år, så är ju faktiskt det andra övertid. Många gånger, så är veten rädd för att konditionen inte klrar av en sövning och då kan det vara bättre att avliva. att bara förlänga och förlänga i det längsta,, ja det är en fråga om livskvalitet. HAn pratar nog med er också, ska du se! Från Regnbågsbron. Du har ju gjort hans liv rikt och kärleksfullt, se det så.

det finns en underbar film för oss som har misst ett djur:

http://indigo.org/rainbow/

En vacker, tröstande dikt för den som någon gång mist ett älskat djur…

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans…

Författare okänd…

#3. Vilken film och vilken vacker dikt. Ja, jag hoppas att vi en gång möts igen…

Och jag hoppas att alla djur som inte hade någon som älskade dem finns också där….

Klart de gör!

Din älskade Maffe är nu tillsammans med många andra älskade ock saknade kissar. Han var lyckat lottad som fick ett långt liv omgiven av personer som älskade honom.

Lite OT, men jag fick hem askan efter kisse i en pappkartong som såg ut att komma från en thai-restaurang ungefär. Inuti låg en hopknuten plastpåse. Nu hade jag ändå tänkt släppa ut honom, men inte hade den lådan varit mycket att ha i bokhyllan …

Vår Tusse fick somna in 2007 på Strömsholm 15 år gammal. Jag saknar honom fortfarande.

#8 Jag trodde att man fick en urna att ha askan i?

Själv missade vi att kryssa för att vi ville ha enskild kreamering Det kom vi på försent tyvärr.

jag har  en  fin  liten  urna    , som  står  i bokhyllan  , jag hade  tänkt    att   sprida ut  askan , men jag  klarar inte det…