Kattunge som
Vi har ju skaffat en kattunge som är tolv veckor, han är på och biter våran andra katt, som är ca 5 år, hela tiden så han inte får vara ifred. Han ska hoppa på honom, bita honom överallt och kattungen ser riktigt het ut. Rödis som han heter är uppväxt utan mamma och blev lämnad här på gården när matte flyttade. Så han flyttade in här. Men till saken; Rödis biter hårt och är väldigt irriterad på den lille och vill nästan aldrig vara inne nu. Jag har läst att katter som har växt upp utan någon mamma vet inte hur de ska bete sig utan biter hårt. Hur ska man bete sig för att han ska låta Rödis vara ifred? Ska man ha de i var sitt stängd rum? Lillen är en innekatt och Rödis är utekatt, men det kommer en vinter med och då måste bägge kunna vara inne tillsammans när vi jobbar. Rödis har även börjat på att markera inne igen. Tacksam för tips!!!

Ja, detta är aldrig en bra situation. Ja, han har aldrig lärt sig att vara katt så han kan inte språket. Förhoppningsvis så lär han sig med tiden, men det krävs att Rödis sätter honom på plats. Kanske till och med ordentligt.
Sedan så är det ofta så att man skaffar sig en söt kattunge, men inte tänker på vad den första katten behöver. Många gånger är det bättre att skaffa sig en äldre katt som har ungefär samma intressen. Både vad det gäller lek och dagligt liv. En liten kan fullkomligt jaga skiten ur den äldre kissen.
Att han markerar inne beror på att han har i sina ögon en oönskad inkräktare. Men det kan gå över med tiden. Ha tålamod. Det är ingen idé att sära på dem, för ni kan inte leva livet med två kattzoner i hemmet. I så fall bara tillfälligt.
När ni umgås med katterna, gör så att den äldre katten alltid får klappar först, får mat först, blir tilltalad först och så vidare. Detta för att han fortfarande ska känna att ni tycker att världen snurrar runt honom. I övrigt vet jag inte just nu vad jag ska tipsa om. Förutom att kanske skaffa en till låda så att de inte behöver gå på samma.
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Som Vanessa skriver är det viktigt att katterna själva får reda ut det här. Särar man på dem kommer de aldrig att göra det utan problemet kvarstår. Normalt sett brukar det inte vara de här problemen med en kattunge och en vuxen katt. Men det är som Vanessa skriver att den lilla kissen inte fått lära sig vara katt och därför uppträder utanför "normen" för en katt. Förhoppningsvis kommer han att lära sig av den vuxna katten vad som gäller. Det är bara att se tiden ann och ge dem flera chanser. Skulle det inte alls gå kan det vara bättre att lillkissen omplaceras och får bli ensamkatt.
Håller tummen att det ordnar sig!
//Lena
//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"
Jag har haft mina funderingar på det med, att låta de hålla på men det är inte roligt att höra när lillen piper. Det ser heller inget vidare ut när Rödis lägger sig på lillen och biter honom och ser riktigt förbannad ut. Vet inte om ni föstod eller det var kanske jag som förklarade dåligt men det är Rödis som är 5 år och som är uppvuxen utan mamma. Han är lite speciell av sig. När Rasmus dog var det en helt annan katt, markerade inte alls och var inne mycket och mådde bra. Rödis mår bäst att vara ensamkatt men det är inte det lättaste att hitta någon som vill ta hand om honom. Vi vill ju helst ha honom kvar. Men om vi skaffar en till kattunge till den lille så de kan leka med varandra och då kanske låter de Rödis vara? Vad tror ni om det? Jaaa jag vet inte jag……. Tålamod lönar sig nog, vi får vänta ut tiden ett slag.
#3 Okey då förväxlade jag situationen! Då verkar det ju som att Rödis uppfostrar den lille katten. På sätt och vis ett normalt beteende. Det kan ibland se lite värre ut än vad det är. Kan det vara så att den lilla katten är för dominant? Då kan det bli rätt tuffa tag.
//lena
//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"
Ja precis så är det, han är mycket dominat och även fast Rödis står och visar att det är han som bestämmer så flyger den lille katten på Rödis och biter. Han nonchalerar honom helt, han ger sig inte alltså…Jag brukar stänga in mig med den lille i ett rum ibland så Rödis får äta ifred och vara inne lite. Ibland smyger jag mig ut på kvällen och hämtar in Rödis när Lillen sover så han också får vara inne. Direkt när lillen hör att Rödis är uppe så är han på honom och ska leka och bita, och ni ska veta att han biter och klöser hårt.
#5 När den yngre katten dominerar över den äldre blir det alltid problem. Den äldre katten brukar då må rätt visset. Det är inte så vanligt, särskilt inte när det är en liten kattunge. Kan säkert bero på att den större katten inte vuxit upp med mamma och därför är lite jagsvag eller vad man ska kalla det. Förhoppningsvis kommer de att rangordna sig, var bara observant på hur Rödis tar det om den lilla tar över det hela. Ibland blir de väldigt deppiga av sådant. Om det skulle bli aktuellt med omplacering är det mest humant att omplacera den lilla kissen och låta Rödis vara kvar.
//Lena
//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"
Rödis markerade även inne när han flyttade in till oss, för nåt år sen. Vi hade då Rasmus en kastrat som tyvärr förolyckades och dog. På den tiden var det Rasmus som var den underdånige och Rödis herre på täppan. Vi fick rådet av en vet. att ge Rödis p-piller, mot hans aggresivitet, markeringar och starka mansdrift och det blev bättre. Nu känns det som vi är på ruta ett igen. Hans aggresivitet är mycket bättre men inte markeringarna. Rödis ligger och låter lillen hoppa på honom nu och bita och så blir han ilsk och lägger ner lillen och biter han tills han skriker. Då går Lillen undan en sväng för att genast hoppa på honom igen. Vi får hoppas att det går över, han är ju inte en bråkig och alldeles tokleksjuk kattunge hela livet. Vi har haft tålamod förut med Rödis och det får vi ha igen, detta måste funka..
#7 Att det blir sådana häftiga duster verkar ha att göra med att den lilla kissen inte ger sig. Normalt sett borde den lugna ned sig efter ett sådant "angrepp" från den äldre katten och inte hoppa på honom igen. Rödis verkar dessutom ha stort behov av att vara herre på teppan för att må bra. Misstänker att ni har två dominanta herrar där hemma just nu. Förr eller senare brukar de dock rangordna sig och det hela lugna ned sig. Tänk sedan på att kastrera Lillen så tidigt som möjligt runt 6 - 7 månaders ålder. Om han skulle bli könsmogen blossar dessa strider upp igen och kan bli värre.
//Lena
//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"
ja visst ska vi kastrera den lille, vi har inte kommit överens om vad den lille ska heta ännu därför skriver jag den lille. Vi får hoppas på det bästa, för vi skaffade lillen efter det att Rasmus dog så honom ska vi ha kvar men Rödis vill jag också försöka ha kvar för han har inte haft det så lätt i livet, stackarn…. Vi får hålla tummarna. Jag såg när han bodde hemma hos tjejen bredvid, som lämnade honom vind för våg, att hon hade en till katt hemma och de var inte sams mycket. Mycket bråk de emellan men hon var inte hemma så mycket och brydde sig om de heller, det kan ju ha med det att göra. Så konkurens för Rödis verkar vara svårt. Rasmus och Rödis kom till sist överens de med men det tog tid….
Tack för svaren