Öppna din dörr
och säg att du vill ha mig.Tommy Nilssons schlager kan man tillägna de hemlösa katterna.
Men nu vill jag tillägna den till min älskade Jofi, katten som inte gillade stängda dörrar. Ytterdörrar fick vara stängda men när frusna matte stängde badrumsdörren för att duscha hördes alltid krafs,krafs på dörren. Toalådorna stod ju inne i badrummet men när jag öppnade stack Jofi in huvudet och kollade läget.Sen gick hon nöjd därifrån. Om inte matte försökte stänga dörren igen förstås, då var hon där och krafsade igen.
Jofi var ingen hittekatt, men hon var en gratis kattunge. Sonens dagisfrökens föräldrars katt hade fått kattungar och vi hade flyttat till större lägenhet och hade funderingar på att skaffa katt. En röd, eller flerfärgad…nu var dessa kattungar svarta och svartvita. Jag tyckte då inte att jag kunde säga att jag inte ville ha någon av dom och så kom svartvita Jofi hem till oss. Det har jag aldrig ångrat och jag hade inte kunnat älska en röd eller flerfärgad katt mer än Jofi.
Hennes bror Chess kom ett halvår senare och han fick verkligen erfara vem det var som bestämde i familjen.Men de blev mer jämställda när de kom ut på landet .
Ett ögonblick som jag inte glömmer är när det kom in en annan hankatt på tomten och Jofi och han satt och stirrade på varann. det kanske var 20 meter emellan dom.Men Jofi tyckte tydligen att han var för stor att jaga bort.Då kom Chess och var på väg in i stugan för att äta. Jag är säker på att han inte såg hankatten, men Jofi sprang till honom och jamade och efter det vände han på huvudet och såg den andra katten. Sen spände han musklerna och gick sakta mot hankatten som då försvann därifrån.Det var första gången jag såg att dom samarbetade.
En annan gång kom Chess med en mus som han lade under en buske innan han kom och kelade. Snart dök Jofi upp med en mus- misstänkt stöldgods. Dagen efter hade Jofi en stor råtta på gång. Råttan spelade död men den var lite för stor för Jofi. Chess kom med en näbbmus i munnen.Jofi sprang till honom, antagligen för att få hjälp med råttan-Chess brukade ofta ta råttor i den storleken-men han morrade åt henne. Han visste minsann att hon hade tagit hans mus föregående dag och nu skulle hon minsann inte få ta näbbmusen.Detta var på den tiden då sonen kunde imponera på kompisarna genom att säga att han hade två katter..
Jofi och Chess var 13 år när jag började med hittekatter. Jag hade en katt från en koloni i boden och jag satt mycket där. Krafs,krafs hördes på dörren och Jofi ville komma in. Den andra låg gömd. Jofi kom in och satt och kelade med mig ett tag, sen hoppade hon ner och gick fram till den andra kattens gömställe och fräste, sen gick hon till dörren och ville bli utsläppt.Visst känner de lukten men i den boden hade det varit höns tidigare och den lukten går aldrig ur.
En gång när vi flyttade in till stan efter sommaren bodde det en fd hemlös kattmamma med två kvarvarande ungar i lägenheten- tillsammans med sonen. Kattmamman kom från en koloni men hon var klappbar och hade hög ranking. Hon var minsann inte den som nöjde sig med att ligga under sängen. Kattmamman kände igen Jofi och Chess från lukterna i lägenheten och Jofi hade ingen lust att bråka så sammanförandet gick lugnt till. Men Jofi började patrullera.Naturligtvis var hon tvungen att gå förbi kattmamman tag på tag. Jofi hejdade sig när hon närmade sig mamman -ska jag gå förbi eller vända-sen gick hon förbi med en fräsning för att en liten stund senare gå tillbaks samma väg.Det var flera månader som Jofi höll på med sin patrullering.
De flesta av mina hittekatter har varit mer eller mindre skygga så Jofi och Chess har inte haft någon större konkurrens när det gäller katter som vill kela med matte och sova hos matte.
Min mamma har flera gånger sagt att "tycker du inte att Jofi börjar se skröplig ut?". Hon ser dåligt,men när det gäller Jofi och även Chess har det väl varit jag som har sett dåligt." Visst har Jofi blivit magrare men hon äter ju fortfarande och hon vill fortfarande gå ut en stund på kvällen" Jag hade nog tänkt mig att när Jofi och Chess inte vill gå ut längre -en fin dag- då kanske det är dags.Helst skulle de somna in i stillhet hemma. Visst skulle det bli chockartat att hitta Jofi död men är katten 18 år så förstår jag att sånt kan hända.
Både Jofi och Chess fick flytta till sonen för att ha bättre koll på hur mycket de åt. Båda har ju magrat år efter år och när nu Jofi drack och kissade mycket samt började spy galla då och då bestämde jag mig för att nu skulle hon inte få må dåligt något mer. hennes sista eftermiddag i livet försökte jag bjuda på godsaker som hon bara smakade litegrann av. sen låg vi och gosade tills det var dags att åka till veterinären.
Där fick vi komma in på ett rum med dämpad belysning.Ett värmeljus brann och det var en blomma i ett skål på bordet. Det värmde kan jag säga. Jofi mådde illa av den lugnande sprutan, sen fick hon den dödliga sprutan. När flera minuter hade gått hörde jag fortfarande andningsljud och när veterinären kom in efter 5 minuter då klappade fortfarande hennes lilla trofasta hjärta men mycket långsamt. Jofi skulle följa med mig hem igen så hon fick en till injektion rakt in i hjärtat. Sen satt jag med Jofi en stund och när vi gick blåste jag ut ljuset.
Marken var lite svår att gräva i när hon dog så hon fick ligga ett tag i en låda i boden, men nu är hon begravd.Efter jag hade begravt henne gick jag in och spelade gammal fäbodpsalm som jag hade på cd.Den har spelats på alla begravningar som jag har varit på hittills och jag vet inte hur länge jag satt och lyssnade på den om och om igen.
Men öppna min dörr har jag inte på cd- och på landet har jag ingen dator att ladda ner från.Jofi har nog krafsat på dörren till regnbågslandet nu och har blivit insläppt men kanske någon kan spela öppna din dörr för henne- och även de andra katterna som vill komma in.
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Så vackert skrivet.
Tack för att du delar med dej.
Tröstekram.
Jenna
Håller med Jenna, både vackert och sorgligt.
Tror säkert att lilla Jofi blev insläppt i katthimelen.

Men så gripande, rörande vackert du skrivet Majvi…tack för att du delar dessa vackra rader med dej..nu har andra små änglakatter öppnat dörren till det vackra landet där ovan..

Gripande och rörande skrivet, precis som Sidentass sa. Väldigt bra skrivet. Nu har Jofi det bra igen, springer på de gröna ängarna och leker.

Så otroligt vackert skrivet! Tack för att du delar med dig av hennes sista tid. Även om det är sorglig stund så går det att göra vackert. Min sista stund med min gamla Simson var chockartad då jag inte fattade att det skulle bli den sista men veterinären gjorde den fin åt oss. Att få följa med de sista andetagen är en ynnest som jag inte för alla pengar i världen vill vara utan. Tack för att du var med Jofi den sista stunden. Nu har hon det bra i regnbågslandet och kan springa runt hur mycket som helst och inga dörrar är stängda. Nu kan hon titta in till dig när som helst…
Kram på dig!!

-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady
Åh va vackert skrivit, fick tårar i mina ögon. Nu har Jofi det bra i regnbågslandet med sina kompisar.
" En smula nyfikenhet håller oss unga"
"Hjärtat är lyckligast - när det slår för andra"

Ohh, det var veckert skrivet. Man får tårar i ögonen av dina ord.
Spelar Öppna din dörr för alla kissar som gått vidare och lämnat oss kvar här.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Ja verkligen! OCh fäbodpsalmen är så vacker….Den hade jag på min mammas begravning.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Jag tycker att det är viktigare att man är med katten på slutet än att man är med från början när de är små.
Här är en bild på Jofi när hon ligger och myser i sängen.
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Du har rätt, tycker oxå man ska vara med på slutet, det känns så rätt tycker jag. Kommer ihåg när Tusse fick somna in, det var så fint fast det var akut på Strömsholms Djursjukhus en kväll.
Fin bild på Josi…
" En smula nyfikenhet håller oss unga"
"Hjärtat är lyckligast - när det slår för andra"