Å vad tråkigt.. Massor med värmande kramar, nu lider han inte längre.. Usch, vad sorgligt..

Men o lilla vän. Kramar om dej. Vet vad du går igenom nu.

Men trösta dej med att han inte har ont nu.

Jenna:( 

Oh nej, vad hände?

Lilla plutten nu lider han inte i alla fall. Sänder några trösteklemmer.

Så ledsamt..Många Tröstekramar..

*stora varma tröstkramar*…

Tröstkramar till dig. Förstår hur du känner dig ..

Nej va tråkigt :(
nu lider han inte iaf :(

många kramar till dig

Jag beklagar vad tråkigt. Tröstkramar!

Beklagar sorgen och hoppas att veterinärerna någon gång i framtiden kan förhindra att urinsten uppstår alltför många katter drabbas.

Lille vännen…vad tråkigt…

läste i andra tråden vad som hänt,, vad fort det gick,,, kramas,,,

Beklagar sorgen :( ..

Rest.In.Peace little kitty

jag vet hur det känns  ….  kramar

Tack för att ni bryr er! Tjuter lite från och till här, allt känns för jäkligt. Har en hund här som går omkring med strukna öron hela tiden och är väldigt kelig, han har iaf förstått vad det är frågan om.

Mycket ledsamt att detta skulle hända och jag beklagar din förlust av en älskad vän.

Läste i din andra tråd om Pysen och blev så ledsen för er skull. Vet vilket helvete ni gått igenom tillsammans. Pysen var en månad yngre än min Filip som var född 040510 och somnade in 080229.

Sitter här och gråter för Pysen och Filip och önskar att de bägge fått ett långt härligt liv hos oss som älskade dem så mycket.

#17  Så onödigt bortspillda liv…

Sitter här och funderar på hur det kommer att fungera i min lilla "flock" med hundar och katter nu då när "bossen" är borta? Kommer lille hunden Rocky att få vara ifred för "den vilde ungkatten" Bobby och kommer Bobby att terrorisera mesige Morris nu när Pysen inte finns här och lägger sig i? Hoppas inte att det blir problem med sånt nu bara för det pallar jag nog inte med. Hela ordningen är ju rubbad nu…

#19 Det är ju inte lätt att veta för många gånger blir det precis tvärt om än vad man tror. Det är alltid oerhört svårt att förlora en kär vän men det blir 10 resor värre när det går så fort och oanat. Då blir det lite chockartat och det är svårt att ta in allt på en gång.

När jag förlorade min Knodde så var jag helt otröstlig och bara grät hela tiden. Det var först när jag mötte blicken i min hunds ögon som jag föstod hur hon led med mig. Då kom också vändpunkten för jag var tvungen att ta mig i kragen och gå ut ensam när sorgen blev för tung.

Vi bär alla sorgen efter ett älskat djur på olika sätt och alla gör lika ont. Så småningom lättar det och man kan minnas sin vän med glädje det tar bara olika lång tid.

Sänder varma tankar i din svåra stund.

Åh, så sorglingt! Inte gamla katten heller… Sov sött, kisse liten……

Tack för alla varma ord!  
Jag måste bara få säga att detta med att ha honom på "lit-de-parade", lite makabert kan tyckas, men förmodligen hjälpte det mig i mitt sorgearbete lika mycket som det förklarade för katter och hundar var Pysen tagit vägen. Jag kunde själv gå ut och klappa lite när jag ville och det kändes bra. Han fick ligga i bilen över natten och idag har jag varit på djurkyrkogården och begravt honom. Lade själv ner honom i graven och det kändes faktiskt ganska ok.
Älskar min fine Pys så otrolig, känns som om något saknas mig inuti och jag kommer att sakna honom gränslöst! ´:(
Övriga djur har tagit dagen med ro och ingen letar, dock är katterna lite dämpade men det är säkert bara tillfälligt.
Sänder massa kraft och mod till alla som kämpar med sina sjuka katter och hoppas att det går vägen för er!!

Jag läste tråden nu. Nu förstår jag bakgrunden också.
Tänker på er!

Tycker inte det är makabert. Har man möjlighet är det en hjälp i sorgen som du själv säger och dina övriga djur slipper undra och leta. 

Visst gör det ont, så ont. Tänker på dig.

http://www.lonely-knight.com/pri/ljus/djurljus4.htm#L50

Du får gärna skicka mej ett foto och lite minnestext så lägger jag in det på min hemsidas minneslund

Jenna

Uch så jobbigt! Jag lider med dej en förlust så stor är Verkligen oumbärligt i vissa stunder! Tröstekram!