"Man ska aldrig mata andras katter".

Det stämmer kanske i vissa avseenden. Men långt ifrån alltid.

Självklart ska man inte ställa ut mat till grannkatterna, eller bjuda in grannens katt på lite extra god mat, oavsett hur mycket man gillar katter och trivs i deras sällskap.

Den enda gången man ska mata grannkatten är väl om grannen har bett om hjälp med matning, annars låter man bli. Ja, om inte katten bor i ett misärhem eller liknande, för då kan man behöva resonera annorlunda.

Är man osäker kan man kontakta sitt katthem för råd och diskussion.

Länsstyrelserna vill inte heller att man matar katter, för då överlever fler katter, och fler katter förökar sig, och katterna blir just - fler. Det händer att länsstyrelser hotar med att katterna kommer att betraktas som dina om du matar dem, och att du genom att mata hemlösa katter tar på dig ägaransvaret, och det fullt ut.

Domarna därom går dock lite isär.

Men är det då försvarbart att blunda när katter i ens närhet går under av kyla och svält? Nej, självklart inte. Katter klarar sig inte ute på egen tass, och så är det bara.

Samtidigt räcker det inte att bara mata hemlösa/förvildade katter, man behöver se till att få stopp på förökningen också, d.v.s. katterna behöver kastreras. Gäller det någon enstaka katt kanske man kan ta den kostnaden själv, annars behöver man så snart som möjligt kontakta sitt katthem och ställa katten på kö dit, och sedan hjälpa katten efter bästa förmåga tills dess att katthemmet kan ta vid.

Katter klarar sig som sagt inte ute på egen tass: de går under av svält, kyla, sjukdomar och skador. De förfryser öron, tår, svansar. De får infektioner av olika slag.

Katter som kommer in på katthemmen ser ofta betydligt äldre ut än sin biologiska ålder. De har haft det tufft ute.

Så, nej, man ska aldrig mata katter som man vet eller begriper att de bor i grannskapet. Men man ska heller aldrig låta en katt svälta eller fara illa därför att man är rädd för att göra "fel", eller för att man är rädd för en möjlig arg kattägare.

Vintertid behöver hemlösa/vilsna/förvildade katter mat för att kunna hålla kroppstemperaturen uppe. Katterna behöver också skydd mot väder och vind.

Man räknar med att det finns ca 100 000 - 150 000 hemlösa katter i Sverige. De flesta bor söderut i vårt avlånga land. Norrut fryser fler ihjäl. Katter som bor söderut har också bättre möjligheter att föröka sig.

Hemlösa/vilsna katter är alltså vanligt förekommande. Det finns många katter därute som behöver vår hjälp. Men för att de ska kunna få hjälp behöver vi se dem, reagera och agera.

Fråga grannarna om den där katten i området du känner oro för, sätt upp lappar där du frågar var katten hör hemma, annonsera på sociala medier, låna en chipläsare och chipkolla katten o.s.v.

Ta också kontakt med ditt katthem för tips och råd, för lån av fälla, för att ställa katten på kö till katthemmet o.s.v.

Katter i riktigt dåligt skick (liksom t.ex. kattungar och nakenkatter) bör emellertid alltid tas in omgående, innan de försvinner från området (t.ex. i jakt på mat, eller gömmer sig för att "gå döden till mötes").

Ofta har många, många sett katten över en längre tid innan den dyker upp på Facebook i uselt skick, och då kan det ofta vara för sent att rädda katten.

Så, ja. Katter behöver mat. Inte minst så här års, då maten hjälper katterna att hålla kroppstemperaturen uppe. Katter klarar inte alltid att jaga tillräcklig mängd mat själva. Särskilt inte vintertid, med djupsnö och hård is som extra motstånd.

Men grannens katt kan grannen själv få mata, trots att den är söt och mysig och verkar gilla dig.