
ot märklig upplevelse..
Kan inte låta bli att berätta om vad som hände här imorse, sambon och jag brukar alltid lägga oss o vila en stund när vår son gått till skolan. Samma gjorde vi även denna morgon. Ingen radio..ingen dator eller tv är påsatt här nere. (Vi sover på övervåningen)..
Efter en stund ber jag min sambo att sätta på radion för att ligga o slöslumra lite till..o tro det eller ej..exakt..på sekunden efteråt går radion på som vi har här nere köket!!!!
Ska man bli mörkrädd.? - .känns inte så..kanske det var min mor som gav mej en hälsning..hon var mycket för att lyssna på radio…
Förklaringen till detta har jag inte..men mycket, mycket märkligt var det..

Åååh det är så ruggigt när det händer :S

Din sambo kanske har större förmågor än han tror ;) Kanske platsar i Heroes? 
Hej Sidentass :)
Ngt liknade hände mig för ett par år sedan.
Mobilen ringde, men det var ingen där :( Hördes ngt ljud eller vad det var. Kanske att det var min mamma som ville höra av sig på ngt sätt? Hon har varit borta nu i snart 9 år.
Ja visst är det konstigt när det händer sådana saker.
Kram på dig vännen
"Sessan1

Haha, det är lite som när jag var liten, gick i mellanstadiet tror jag. Jag ville gärna ha en klockradio att vakna till, men hade bara min "boom box". Så tre morgnar i rad satte den igång radion klockan sex. Lite för tidigt för mig att gå upp då. Bodde precis bredvis skolan så halv åtta räckte bra. Lite jobbigt och lite läskigt, men var ändå ganska rart. Det var en del annat med den där maskinen också. Min bror kunde gå in och ut ur rummet och den slog av och började spela beroende på vilken sida om dörren han var. Någon som busade med oss genom min lilla boom box ^^

#3 #4 Märkligt de ni berättar…men tror inte att sådana här saker alls behöver vara av ondo…de finns också en ifokussajt "övernaturligt"..jag har även varit där och berättat m morgonens eskapader
Märkligt… Spökar det?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

#6 Tror allt att det gör det..men jag hoppas spökena är snälla bara:-O)
Haha, hör efter vad det var för folk, som bodde där förr!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Vad märkligt. Om det hände så hemma hos mig så skulle jag börja gallskrika!! Tur att dte inte händer hemma hos oss. Men när jag var liten och var hos farmor (jag var själv pappa var med farmor och handla, jag ville inet följa med ville vara med hennes katter istället). Pappa hade berättat att det spöka i huset och att om det var tyst i en timme och man är själv så skulle det börja knaka i trappan och det var inte farligt det var bara någon som bott där innan som gick i den. Jag var inne med katterna och kela i typ tio minuter sedan hörde jag ett knak i trappan till övervåningen. Jag sprang ut och katterna också (de eftersom jag sprang till dörren och skulle ut) sedan kom pappa och farmor och då låg jag på höskullen och sov :P
Haha jag låg ute på en höskulle när jag kunde vara inne. Dumma pappa och säga så :)
Fast detta hade ju egentligen inte hit eftersom det bara var att det var ett gamalt hus och knakar lite här och var i kåken :)

Skumt, verkar som att det spökar, elr att någon rattat in ett alarm av misstag så det börgar,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Hm…. säkert, att det inte var nå¨gon misse, som satte på radion?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Det behöver inte vara någon som bott där förr. Det kan vara andar som kommer för att hälsa på. Själv har jag 3 stycken. Den ena är nog Sarahs pappa eftersom han alltid är i hennes rum. Undrar om han flyttar med henne?? Den andra är mammas syster och den 3:e är Magnus pappa. Dom är inte alltid här bara när det händer något.

Jag har min ande på jobbet på nätterna, hör hur nån hasar sig fram och stänger dörrar runt 24-tiden. När man går och kollar alla boende så sover dom så sött. Det är inte bara jag som hör ljudet, nej alla som jobbar där på nätterna.
Min moster (som är död) vakar över mig jämt, ska berätta det nån annan gång.
det måste du berätta nån gång, essut. för det har jag aldrig hört. vårat barnbarn som dog när hon var 13 månader, hon brukar besöka gubben. på nätterna. men jag har aldrig märkt något.
På ett vaställena jag har jobbat sägs det att det spökar. Det var ett stort psyksjukhus innan nästn som en hel by i det området. Där satt allt från värstingar till handikappade. Det finns tom en gammal övergiven kyrkogård i en skogsdunge. Visst har jag känt något när jag gick ensam tidigt på morgonen i kulverten men aldrig en obehaglig känsla eller att jag blivit rädd. Idag är det ombyggt till häkte.
//Pia