Jag är lika emot import av hemlösa katter som hundar.
Vill man hjälpa djur i andra länder tycker jag det är bättre att man donerar pengar till seriösa aktörer på plats som både kan hjälpa djuren och pusha för en förändrad syn på djur(hållning) och förbättrad lagstiftning.

Om man vänder på det så tror jag inte att vi kommer tillrätta med problemet med hemlösa katter i Sverige genom att katterna börjar adopteras bort till utlandet.

Just när det kommer till att adoptera djur från utlandet tycker jag att det nog oftast hade varit bättre om personen hjälpt ett hemlöst djur som redan finns i Sverige. Visst, vissa arter finns det mer av än andra men antalet hemlösa djur är oavsett art fortfarande för stort. (0 vore trevligt men nog orealistiskt.)
Tror det är bättre om man fokuserar på att lösa problemet i hemlandet först istället för att egentligen öka antalet djur genom att adoptera från utlandet.
Sedan förstår jag när folk i vissa situationer bestämmer sig för att adoptera ett djur som ursprungligen kommer från utlandet men det måste då ske under särskilda omständigheter för att jag ska känna att man gör större nytta så än om man adopterar ett djur som redan finns i Sverige.

Jag tycker att det är dumt. Fokusera på dem katter som vi redan har i landet.

Med import, så kommer risker med parasiter och sjukdomar som vi inte har i Sverige. Javisst ska de vara vaccinerade och avmaskade, men det fuskas nog lika mycket där, som med hundar.

Dessutom så löser vi varken det landets eller våra egna problem med hemlösa katter genom att transportera dem till andra länder.

Och varför utsätta katterna för stressen med flytt till ett annat land, när det finns katter som söker hem i varenda stad?

Och så finns det åtminstone inom hundimporten rejält oseriösa företag som skor sig på att adoptera ut hundar till andra länder, utan att alls göra det bästa för djuren. Det är svårt ta reda på vilka som skulle vara seriösa. Så varför ens gynna dessa människor, när man kan gynna våra egna katthem?

Jag har noll problem med det när personen i fråga har en personlig koppling till djuret.

Den hemlösa hunden som följde ett svenskt extremsportslag i Sydamerika, till exempel, det var ju inte som att hans nya familj hade adopterat en likaledes hemlös hund på hemmaplan istället.

Jag har också bekanta från Balkan som räddat katter där och sedan flyttat hit igen.

Men när man adopterar katter via en organisation som prioriterar till exempel rumänska hundar eller katter framför de vi redan har här hemma, då slår min hjärna bakut.