#0: Jag behövde avliva min ena kanin akut på jourtid en sen kväll. Gick på straxt över 1000kr har jag för mig (jouravgift plus avlivningsavgift). Förstår såklart veterinärerna och klinikerna men kan ändå hålla med en Dansk veterinär jag såg en dokumentär om för många många år sedan som ansåg att ta farväl av sitt älskade djur aldrig skulle kosta något så hos honom var det alltid gratis (han motivera det även som att det var större risk folk bara släpper ut sina djur i naturen istället för avlivning speciellt när det kommer till andra smådjur än hund och katt).

Kan hålla med att vid akut avlivning där veterinären rekommenderar det och ingen egentlig annan undersökning genomförs så känns det som om det borde kosta samma oavsett tid, för tyvärr finns det ju säkerligen dem som låter djuren lida i onödan bara för det är helg eller sen kväll.

Ja, av djurskyddsskäl borde man kunna hitta en lösning just när det gäller akutavlivning på jourtid.

Jag vill ju tro att de flesta skulle kosta på sitt djur en avlivning oavsett kostnad men tyvärr ser världen inte ut så.
Det varierar nog väldigt mycket mellan olika kliniker hur de gör.

Blå Stjärnan i Göteborg har till exempel avlivat två skadade kattungar en söndagskväll utan att ta betalt.
Min kompis och jag hittade dem när någon uppenbarligen hade dumpat dem, veterinären bedömde att de var 8-9 veckor. Vi hade ingen ekonomisk möjlighet för mer ingående undersökning och behandling, katthemmen var fulla så det kändes trots allt som det mest barmhärtiga alternativet. <3

Vi hade självklart betalat för avlivning annars.

I det här fallet var som sagt katten inte ens försäkrad, så avlivning i det här fallet var trots kostnaden det billigaste alternativet.

Eftersom det var Distriktsveterinärena som uttalade sig var det förmodligen de som utförde avlivningen. Distriktveterinärena Gotland har öppet för tidsbokade besök mellan 8-17 på vardagar. För akuta besök på tider utanför öppethållandet tillkommer avgift för beredskapstid (helgdag 75, 100, eller 125% beroende på när under dygnet vården sker). Vilket jag faktiskt ser som helt rimligt, oavsett vad besöket gäller. Det SKA bara vara väldigt akuta fall som utnyttjar den möjligheten och kattägare MÅSTE förstå att veterinärvård kostar, t.o.m. när det är dags att avsluta kattens liv.

När det gäller avlivning av katt (utan kremering) tar de 1.300kr.
För avlivning i hemmet 2.300 (ersättning för resa tillkommer).

Av någon anledning förväntas veterinärer ofta vara tillgängliga 24/7 och dessutom arbeta mer eller mindre gratis och drivas av sitt kall att hjälpa djuren.
Det är givetvis inte hållbart, ju förr folk inser att det kostar att ha djur desto bättre!
Har man inte råd med försäkring så har man garanterat inte råd med veterinärräkningar - att ha djur är ingen rättighet.

Tyvärr så hänger nog detta till viss del ihop med katters låga status. :-(

För den som vill svika sin katt in i det sista och smita undan avlivningskostnaden så går det fortfarande att göra det genom att låtsas som att den svårt skadade inlämnade katten är okänd eller hemlös. Sådana fall tar förmodligen alla veterinärer emot ibland och saknar katten id-märkning och ägarregistrering är det svårt att veta vem som är eller har varit kattens ägare.

Ett problem är ju att djur blir akut sjuka/skadade 24/7, så det är trots allt rimligt att det finns veterinärer tillgängliga, ur djurskyddssynpunkt. Dock ska de förstås ha rimligt betalt för det, bra arbetsförhållanden o s v.

Men jag kan förstå kattägarens undran om det är rimligt med den stora skillnaden i pris mellan söndag och måndag morgon. För det riskerar trots allt att kunna bli ett djurskyddsproblem, om djurägare avvaktar några timmar/något dygn med att åka in med sitt sjuka/skadade djur (när akutvård behövs).

Tyvärr ser vi på katthemmen hur katter dumpas på olika sätt av sina ägare istället för att tas till veterinär. En del dumpar "med mer omsorg" än andra… d v s man märker att den som dumpat ändå har tänkt till och vill att det ska "lösa sig" för katten på något sätt…

Om man har inte förmått fatta beslut om avlivning, hoppas att någon annan ska kunna "lösa problemet", eller om man inte tycker att man har råd att avliva/ge vård ska jag låta vara osagt. Det kan säkert variera.

Men jag har hört flera katthem "nödropa" om att man misstänkt att katter har dumpats p g a av alternativet som har varit just höga veterinärkostnader.

Personligen tycker jag nog att man kunde minska skillnaden i pris mellan dag och natt (betala aningen mer på dagtid och aningen mindre på jourtid, eller se om kostnaden kan läggas på annat än just akut avlivning av djurskyddsskäl).

Naturligtvis vore det bra om alla katter vore försäkrade, men man kan knappast tvinga någon att ta en försäkring (en del har ju hellre en buffert t ex).

Men ja, kattens låga status ställer till det. Och många vet inte vad djursjukvård kostar.

Men ibland undrar jag också om det måste vara SÅ dyrt. Har själv varit med riktigt gammal katt i dåligt skick hos veterinären där avlivning var enda alternativet, ändå ville de undersöka, ta biopsier o s v som katten gissningsvis inte ens skulle ha överlevt - än mindre haft nytta av…

Jag sa till slut ifrån eftersom det inte skulle gagna katten ö h t, bara innebära ytterligare lidande, veterinärens intresse av diagnos på varje symptom skulle inte få drabba katten, och jag hade inget behov av att få exakt diagnos.

Jag hade försäkrad katt OCH ekonomisk buffert, men om man inte gör ALLT när det inte behövs så kanske man kunde hjälpa fler djur och till lägre pris…

Observera att detta hände just på jourtid. (Och nej, det fanns ingen chans att hjälpa kisse på annat sätt längre, vi visste redan att det var en allvarligt sjuk gammal katt med en prognos där det går utför utan återvändo).

Om varje katt vore IDmärkt och ägarregistrerad (med lag om detta!) så skulle i vart fall dumpning av sjuka katter försvåras/bli mer ovanliga - hoppas jag…

#5 Det skulle kanske gå på större orter med flera veterinärmottagningar/djursjukhus, men knappast på mindre orter där man ofta går på en och samma mottagning med sina djur hela djurets liv.

Sedan tror jag att många som jobbar med katter (på olika sätt) är rätt bra på att "känna igen" den typen av bedragare… (hur de beter sig, uttrycker sig, hanterar katten o s v).

#6 Senast jag bokade tid för avlivning var det utan diagnos på vad det var för ytterligare problem som den 16-åriga katten visade akuta symtom på. Jag sa att det "får vara nog nu" redan i telefonen och det var det ingen på kliniken som ifrågasatte. Ibland måste man nog vara tydlig med att man redan fattat ett beslut och har man det (och det inte låter helt galet) så måste det respekteras.

När det gäller prisnivåer så har ju de större dygnet-runt-öppna akut- och specialistdjursjukhusen vanligtvis en högre prisnivå även för vanliga tidsbokade besök på dagtid (just för att bemanning, kompetens och tillgänglighet när det gäller akutvård och öppettider är så kostsamt). I det här fallet handlade det om Distriktsveterinärerna som oftast har lägre priser p.g.a. lägre omkostnader och tack vare statligt bidrag, men även de vill ha betalt för servicen att erbjuda vård under obekväm arbetstid.

Jag tycker att det är bra att veterinärvårdskostnader uppmärksammas, men främst för att få upp ögonen på de som anser att det är kattpriser och veterinärvårdsförsäkringar som är "dyra" och ibland t.o.m. "för dyra".

#7 På mindre orter och mindre kliniker där djurägare och veterinär känner varandra och träffats under flera tidigare besök så finns det oftast möjlighet till både faktura och delbetalning. Distriktsveterinärerna erbjuder vanligtvis det. Är katten en välkänd patient så kanske det t.o.m. blir lite rabatt, men utan försäkring och utan lust att betala för avlivning så har det nog inte varit så många veterinärbesök.