Som jag skrev under gårdagen så händer det att folk klagar på att adoptionsavgiften är för dyr på katthemmet, trots att det ofta skulle bli minst lika dyrt att köpa en billigare katt på annons som man sedan själv får låta vaccinera, ID-märka och kastrera mm.

Ett annat argument som dyker upp då och då är att: ”Katthemmen ställer en massa dumma adoptionskrav som jag inte håller med om”.

Vad ställer då katthemmen för krav? Ja, det är förstås lite olika. Men ungefär så här kan det se ut:

Katterna adopteras ut som innekatter.
Det är en av huvudreglerna på många katthem. Dock har de allra flesta katthem - då och då – katter som man adopterar ut som utekatter, därför att man känner katten - och kattens historia - och vet att katten inte kommer att trivas som innekatt.

Men när man adopterar ut katter som utekatter så ställer man krav på en hyggligt ”säker” utemiljö i det nya hemmet. Man får t ex inte bo nära en stor, vältrafikerad väg. Och det handlar förstås om att man vill försäkra sig om (så långt det är möjligt) att katten ska kunna få ett fortsatt gott kattliv och inte råka illa ut i onödan. Många av katterna på katthemmen har redan farit illa och man vill inte riskera att katten hamnar i samma situation igen.

Så bor man i en ”kattvänlig” lantlig miljö och vill skaffa katt – prata med närliggande katthem och se vad ni kan komma fram till tillsammans.

Ibland hör man folk säga att ”katter som har levt ute mår dåligt av att leva som innekatter”. Och det skulle man kanske kunna tro, men så är det vanligtvis inte. Många katter som har levt ute i hemlöshet vill ö h t aldrig gå utanför dörren mer. De har fått nog av stressen där ute, av att inte kunna slappna av, av att aldrig kunna få sova lugnt och känna sig trygga, av att hela tiden tvingas kämpa mot köld, hunger etc. De är mer än nöjda med att bo inomhus och att kanske ha tillgång till en in-nätad balkong eller uteplats.

Katthem strävar efter att hjälpa katter och då vill man förstås inte att katten släpps ut i en miljö där det är stor risk att katten trafikdödas inom kort. För vad räddade man katten till då liksom…

Kattungar ska ha en kattkompis
Många katthem adopterar inte ut kattungar som ensamkatter. Antingen får man adoptera två katter, eller så har man redan en (yngre) katt i hemmet. Anledningen till det här kravet är förstås att man ser till kattungens bästa. Vi människor kan aldrig ersätta en kattkompis, och kattungar behöver en kattkompis att härja runt med, att utvecklas tillsammans med och att ha sällskap av. Troligtvis förebygger man också en hel del av framtida ”problembeteenden” på det här sättet, eftersom kattungarna då får ordentligt med stimulans och får träna gränssättning etc ihop med en annan katt.

En del vuxna katter säljs också på villkoret att de får en kompis. Det är t ex rimligt att inte sära på två kattkompisar som trivs ihop utan att de får fortsätta bo tillsammans i det nya hemmet. En skygg katt kanske är tryggare med andra katter (men inte så van vid människor ännu), och en del katter är helt enkelt kattsociala och gillar kattsällskap. Det är viktigt att det blir bra för KATTERNA.

När seriösa katthem ställer krav på kattkompis i det nya hemmet så handlar det INTE om att man vill bli av med fler katter eller tjäna mer pengar… Man vill att det blir bra för katterna.

Köparens ålder
De flesta katthem ställer krav på att man ska vara myndig för att få adoptera en katt därifrån. En del katthem har också en övre åldersgräns, där t ex en yngre anhörig måste skriva under på att de tar över katten ifall den äldre personen en dag inte längre kan ta hand om sin katt. Det här är naturligtvis också för att det ska bli bra för katten, och för att katten inte ska riskera att råka illa ut på nytt.

Rökfritt
En del katthem har som krav att hemmet ska vara rökfritt. ”Katter röker inte och ska därför inte heller utsättas för tobaksrök i sitt hem”. Katter tvättar sig genom att slicka sig och får då i sig än mer av de giftiga ämnena som finns i tobaksröken. Konsekvensen kan bli luftvägsproblem, cancer mm. Det är förstås inget man vill utsätta en katt för.

Andra krav
Andra krav som katthemmen ställer är att katten ska fortsätta att vaccineras regelbundet, att yngre kattungar som adopteras ut ska kastreras när de nått lämplig ålder/vikt för detta, att katterna ska hållas försäkrade och så vidare. Grundläggande krav som alla kattägare bör följa.

Rätt katt till rätt hem
Ibland hör jag upprörda röster över att man inte har fått adoptera just den katt som man har önskat. Man har sett en katt som man har fattat tycke för på katthemmets hemsida, och så säger katthemmet ”nej”, trots att man tycker att man har ”allt” att erbjuda katten. Men katthemmet har en annan syn, i alla fall när det gäller just den katten. Vad handlar då detta om? Jo, att katthemmet vill att ”rätt katt” ska hamna i ”rätt hem”.

En del katter behöver t ex lite extra lugna hem med en matte/husse som är van vid försiktiga katter. Kanske ett hem där man inte är ute och reser så ofta, så att det blir lika-lika-lika för katten där hemma över en mycket lång tid framöver (och här talar vi om månader och år, kanske hela kattens liv). Andra katter behöver i sin tur ett hem där det händer mycket och där det finns stora ytor att röra sig på och kanske flera kattkompisar. Ja, varje katt är unik med egna unika behov och katthemmet vill att det ska bli så bra för katten som möjligt (utifrån kattens personlighet, behov och bakgrund). Risken är annars att katten kommer i retur till katthemmet inom kort (eller efter några år), och det blir förstås inte bra för någon.

Jag minns själv ett sådant här ärende tydligt. En mycket påstridig förälder som hade ”bestämt sig” för en katt. Föräldern hade med sig ett högaktivt barn i lågstadieåldern, och katthemspersonalen insåg snabbt att det skulle bli ”fel katt i fel familj”. Barnet hade inte förmågan att ”dämpa sig” i kattens närhet utan for högt och lågt. Och katten i sin tur var livrädd för barn (även för andra barn). Föräldern blev mycket upprörd när katthemmet sa ”nej”, och föräldern ansåg att barnet ”diskriminerades” och att katten skulle vänja sig. Vilket är mycket begärt av en försiktig katthemskatt… Nej, det var förstås helt riktigt att säga ”nej” i det fallet. Har man ett överaktivt barn så mår familjen inte bättre av att få hem en livrädd katt, som man sedan får svårt att hantera under många år framöver. I sådana fall måste man istället hitta en trygg katt där det kan förväntas fungera.

Att adoptera katt är inte som att köpa möbler
Att adoptera katt är inte som att köpa möbler. Det går inte att kolla på en hemsida och välja ut ”den snyggaste”, ”den sötaste”, ”den som mest påminner om förra katten”, ”den som ger mig högst status bland kompisarna” eller liknande.

Man måste få träffas – flera gånger – och lära känna varandra och fundera kring om man passar ihop eller inte.

Få av oss vill ha en bästa kompis som ”bara är snygg” men som vi inte trivs ihop med i övrigt. Nej, man vill ha en bästa kompis som man gillar – helt och fullt – som person. Och det gäller förstås även när man adopterar katt (för en katt är ju verkligen ens bästa kompis).

Så – ställer då katthemmen omöjliga och hopplösa krav?
Nej, jag tycker inte det. Jag tycker att de allra flesta seriösa katthem verkar ställa alldeles rimliga krav, med kattens bästa för ögonen.

Det är förstås möjligt att det blir ”fel” någon gång ibland, och då får man kanske sätta sig ner och diskutera i lugn och ro så att båda parter förstår varandras tankar, och se om man kan komma vidare på så sätt. Kommunikation är svårt och ibland uppstår missförstånd. Det är också viktigt att katthemmen informerar om varför man ställer de krav som man gör.

Men avgörandet ligger hos katthemmet. Man har ingen ”rätt” att få adoptera en katt, eller att få adoptera en viss katt. Katthemmet har alltid rätten att säga ”nej” ifall de uppfattar att det här inte kommer att bli bra, vilket är rimligt mot bakgrund av att katthemmen vanligtvis känner katterna och deras behov och bakgrund bäst. Katthemmen har därtill lång erfarenhet av adoptioner.

Och självklart vill man inte rädda en katt för att sedan lämna den vidare till något som man inte tror blir riktigt bra - för just den katten.