Oj vad jobbigt att er katt har försvunnit! Lägger in länken till en artikel om vad man bör tänka på när ens katt försvinner. Som du själv tar upp är det t.ex. vanligt att katter blir inlåsa i skjul, garage och liknande av misstag.

Här är; artikeln  

Ge inte upp utan fortsätt att leta. Jättebra att kissen är öronmärkt, det ökar förutsättningarna avsevärt!

//Lena

Det känns som vi har gjort allt vi kan göra, så det är bara att hoppas att hon inte har råkat illa ut och att någon hittar henne. Vi har tapetserat halva Örebro med lappar och letat och ropat. Eftersom hon knappt hade varit ute i Örebro kan det vara så att hon inte hittar tillbaka. Annars är hon en van utekatt.

Usch så jobbigt för er..tycker bara det är så synd att man inte nu är på plats och kan hjälpa er i sökandet..bor i ´Linköping…

Håller tummarna för att en vilsegången kisse kommer till rätta snart!!

Kanske går den tillbaka hem? Mina föräldrar hade en katt och flyttade sedan. Katten gick tillbaka till första stället och det var säkert 25 mil. Men jag vet inte hur lång tid det tog, var för 50 år sedan…

Vi har tänkt den tanken att hon kanske har gett sig av till Linköping, men det är långt. Hon har dessutom tillbringat ganska mycket tid på sin sommarmattes landställe utanför Örebro, inte så långt från Kil. Vem vet, kanske dyker hon upp där. Hoppas kan man alltid. Det är i alla fall fruktansvärt jobbigt att inte veta var hon är eller vad som har hänt henne. Den här ovissheten.

Det är säkert bra om ni pratar med grannar där också och hänger upp lappar med bild på henne i typ livsmedelaffärn. Katter har ju en inbygdd kompass och kan hittar tillbaka till ett ställe där den vill vara. Hoppas ni hittar henne!

Jag håller tummarna på att Ratatosk kommer tillrätta!!

Håller tumar och tassar1 Kolla alla skrymslen!

Ratatosk är tillbaka. Hon kom tillrätta den 17/8! Här kommer en berättelse om återkomsten.

Efter en rejäl semester på tre veckor så har Ratatosk äntligen kommit tillbaka!   Hon smet från sin sommarmatte den 29 juli, och trots allt ropande och letande, alla lappar och anmälningar så var det lite hederlig bondtur som gjorde att vi kunde få tag på henne. Vi fick en skymt av henne i en annan del av stan än den vi trodde hon fanns i, och var några dagar senare ute för att klä stadsdelen med lappar. Samtidigt gick vi och ropade på alla gårdar och i alla prång vi kunde hitta. Optimismen var dock inte på topp, då hon när hon tidigare setts hade fräst och sprungit sin väg, och efter det varit spårlöst försvunnen igen.   Nu var det emellertid tydligen rätt läge att komma tillbaka. Hon kände igen våra röster, och gav ifrån sig ett närmast urtidsliknande ljud som man inte trodde en katt var mäktig. Vi hajade till och tittade oss om, och snart kom ett nytt ljud, och kattan kom springande fram från en buske. Hon var knotig och mager och väldigt angelägen att få se oss igen, men i gott skick och utan fästingar eller större blessyrer. Så fort hon var säkrad med selen småsprang vi hem med henne i famnen för säkerhets skull.   Väl hemma tillbringades några dygn med att antingen sluka all mat i skålarna eller att gosa in sig och sova nära ett ben eller en arm. Att bli lämnad ensam ens för en minut var inget hon tyckte om, och hon protesterade ljudligt mot detta.   Det vi lärt oss är att "systemet" fungerar. På grund av de lappar vi satt upp fick vi tag i samma (men fel) katt inte mindre än tre gånger, och vi kunde vara tämligen säkra på att Ratatosk inte befann sig där vi antog. Hade hon sprungit omkring där hade någon ringt oss. Engagemanget från okända människor överraskade oss och vi är mycket tacksamma för all hjälp. 

Åh vad skönt att höra!!!

`Å vad bra att det löst sig!

härligt Maggan47

Underbart. Och man blir som sagt väldigt förvånad över folks engagemang. Det värmer hjärtat så mycket. De kan du skicka en blomma till i någon lokaltidning. Det uppskattas är jag säker på. Så gosa nu hjärnet med henne! /Vanessa