Låter ju fruktansvärd. Och att de skickade hem en så skadad katt. Katter spinner också när de är rädda och har värk. Nån diagnos måste de väl ha??

Nej ingen diagnos, det är det som gör det så svårt. De säjer att han har varit med om ett stort trauma, och att han har vatten i bröstkorgen, hjärtat är ok å det är inget virus, mer kan de inte göra för att diagnostosera i nuläget.. Mamma har sagt att om det inte blivit bättre inom en vecka får han vandra över regnbågsbron. Veterinären tyckte han hade det bättre hemma, han är så kelen å såfort någon kom in i rummet så släpade han sej mot personen i sin bur. Å hemma har han tryggt sällskap dygnet runt.. Vidrigt att se honom så! Han va den starkaste av ungarna i de två KKS kullarna, åt först, skötte lådan först, busade kaxigt med min hund medan de andra inte vågat sej från mammakatt än..

Många år sedan hände något liknande min väninnas katt. När hon kom hem, släpade hon bakkroppen, veterinären hittade inte något fel, men misstänkte att något var fel med ryggen. Katten opererades, inget fel hittades ändå, men hon kunde gå normalt efter operationen. Veterinären trodde att en nerv varit i kläm någonstans i ryggen och när man opererade, släppte det.

Men åh :-( det är ju det som gör det så svårt! Tänk om det "bara" är nått sånt? Han har så mycket att leva för ju..!

Oj….kommer att tänka på en "sjukdom" som drabbar främst hankatter som är några år gamla och går ute…som min väninnas katt fick. . Nu blev inte kissen förlamand men kunde inte stå på benen, Vingelsjukan kallar man det.

Jag har haft en katt som fick detta som kallas "vingelsjukan" för ca. 20 år sedan. Då gick det inte att göra något åt det utan tyvärr var jag tvungen att avliva honom då han blev förlamad i bakdelen.

Min väninna tog sin kisse till Ultuna i Uppsala ochidag är han en pigg och glad kisse, tog ett bra tag och med mediciner, men oddsen är inte de bästa så hon hade tur

Det är inte en hjärnblödning han har fått?

Usch..så hemskt….funderar på om kisse kunnat råkat ut för någon olycka utomhus…detta låter ju alls inte något bra….själv skulle jag söka för missen igen…såhär kan han ju inte ha det….

Men varför låter man denna stackars katt fortsätta ha det såhär?
Varför inte låta den somna in?

Först och främst så tycker jag att en katt som har så svåra symtom och där det dessutom inte har ställt någon diagnos inte ska skickas hem.

Innan man börjar spekulera om olika sjukdomar så är det ju viktigt  att veta vilka prover  om har tagits och vad provsvaren är.

Rent spontant så tänker jag på FIP, trauma efter t ex påkörning  eller s.k. pyothorax.

Har man tagit ett prov på vätskan som finns i bröstkorgen?

Verkar att katten har fått ett slag eller blivit påkört och ev fått nervskada. Kan också vara så att den har en svullnad som gör att en nerv kommit i kläm. När svullnaden gå ner, kan katten börja gå igen.  En gång, när mina katter jagade varandra, drev de ner en blomkruka, som landade direkt på ryggen på en av katterna.  Hon kunde inte gå, fick ligga på djursjukhuset några dagar. (Jag fick också hjälpa henne att kissa).  Hon fick smärtstillande (Metacam) och så småningom kunde hon gå igen, fast det tog lite tid. Nervskador kan läka.

Man har inte katter på djursjukhuset längre än nödvändigt, om de inte behöver någon behandling som de endast kan få där. Veterinärerna säger alltid att djuret bli mycket fortare friskt hemma, ingen trivs  på sjukhuset.

Jag tycker det låter skumt med vätska i bröstkorgen och runt lungorna… vore bra att veta vad för vätska det är.

Vilken svår situation! Tycker också det är knepigt att de skickat hem kissen i så dåligt skick. Det borde tas mera prover för att veta mera om orsaken och utgångsläget.

Ok, hur har det gått? Är enig med Vinterdag,  alla som kan frisknar till bättre hemma i sin egen trygga miljö om inget annat behövs. Djur som människor. OCh ägarne har ju fått rådet att åka in så fort de märker någon försämring.

Den lilla Ängelen.. En liten Ängel på fyra tassar och med randig svans ..tassade ner på jorden i ett hårt men inte ensligt hem, med två mammor och sex små syskon som blev välkomna med kall, ond hand… Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..med alla sina syskon och två mammor fick trängas i en trång bur i många långa timmar.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..med alla sina syskon och två mammor var plötsligt på en toalett många långa mil från den kalla, hårda, onda handen.. ..Där bodde fem andra kattor och en stor hund – en Katta hade bara två tassar och kom in med mat och varma mjuka händer, som la den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans på rygg i sitt knä och kittlade Ängelen på magen.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..tyckte toaletten var alldeles för liten, Ängelen kom på att han kunde klättra upp på den tvåbenta kattans ena ben och klamra sej fast – så fick man följa med ut till den stora hunden med mjuk svart päls och rolig svans man kunde fånga.. ..Men de två mammorna och alla små syskonen ville bara vara på toaletten.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..fick en dag besök, egentligen var det den tvåbenta kattan som fick besök men Ängelen hamnade snabbt i centrum, besöket hade ännu varmare, kelnare och snällare händer. Dessutom långa ben som Ängelen ville klättra upp på, klamra sej fast vid och följa med ut på nya äventyr.. ..Besöket hade inte tänkt sej någon mer i familjen, då flocken redan var stor.. Men Änglar finns det inte gott om, och visst får de alltid plats.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..lämnade sina två mammor och alla små syskon (som förståss oxå flyttade till egna lyckliga hem) för att boa hos tre underbara tvåbeningar och deras tre hundar med roliga svansar Ängelen ville jaga , en annan kattpojke och så en gammal kattherre som lärde Ängelen att jaga annat än hundsvansar.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..levde lyckligt i ett kärleksfullt och äventyrligt hem, kattherren som levt färdigt efter alla sina många lyckliga år somnade en dag in, lugnt och fint i soffan. Men för Ängelen hade livet just börjat.. ..Trodde alla runt omkring…. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..kom hem en dag i slutet av sommaren, stel och emlig tassade han fram till sina älskade tvåbeningar.. Dagar av sprutor, röntgen, prover och kläm flöt förbi, Ängelen gav sina tvåbeningar hopp om att livet inte nalkades sitt slut.. ..Så mycket närhet, kärlek, tro och hopp blandades med oändliga tårar… ..Så kom den dagen… Då den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..bestämde sej för att livet skulle ta slut.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..ville tassa över regnbågsbron - åter få jaga hundsvansar (Änglahundarna väntar redan glatt – Lisa med sina bruna, sträva, tjocka svans och Sofia med sin långa lurviga bland andra..), åter få hoppa på fyra starka tassar, få klättra, fånga mat och smyga… ..det var en tung, mörk dag – trots att solen sken.. Men tänk om man kunde glädjas åt tiden man fick, och inte sörja tiden man förlorat.. Den lilla Ängelen med fyra tassar och randig svans ..tassar nu på friska ben.. Men han lämnade någonting kvar hos sina tvåbeningar innan han tassade vidare.. - ett oändligt, varmt och mjukt spinnande som gror i hans tvåbeningars hjärta, där finns han alltid för tröst och ro.. och tackar för sitt jordliga underbara bo…

Som ni kanske förstår har lilla Tiger fått somna in, i förrgår bestämde han sej själv för att det var nog, han slutade äta. Så igår fick han somna in i min storebrors knä i lugn och ro.. Tack för allt stöd å alla råd! Tiger är skickad på obduktion så jag återkommer med en diagnos förhoppningsvis…

Sov gott Lille Tiger. Beklagar sorgen.

Lilla tigern. Lycka till i katthimlen.

Så fint skrivet om lille Tiger. kramar till matte

   R.I.P.  lille vän.       Du har det bra nu i katthimmlen.

Kramar till matte och husse!

Tiger som liten..

Tiger myser i min famn..

Tigers sista dag..

Vackra raderl om en älskad liten vän.
Beklagar verkligen!!!

Tack för era snälla ord!!

Han bor ju hos min mamma och jag är 52 mil bort, jag åkte dit när han blev dålig men var tvungen att åka hem då jag på väg till sthlm hittade en skyggis familj som jag var tvungen att åka hem och ta in (via Kattfoten i Halmstad)..

Men det hade gått jätte fint till, det hade kommit hem en sk "hemveterinär" som tom själv föll i gråt *blir så glad av alla dessa underbara människor som finns!*

Tigers husse körde honom sedan till en veterinär för obduktion, väntar på svar fortfarande..

Känns så mycket varje gång man mister sin fyrfota vän… Och känns för rästen av livet, som tur är - efter alla tårar mins man tiden man fick med lycka..

Men så tungt när det är i förtid, han blev bara dryga året :o(

å men hualigen så ledsamt så… mina tårar trillar när jag läser om missen kissen

Tröstekramar till dig….. Sov gott lille Tiger….

Sötaste lille Tiger Han har nu kommit till det vackra Regnbågslandet där ingen smärta finns. Tiger springer nu omkring på de vackraste av alla ängar och han är inte ensam utan tillsammans med så många andra älskade och saknade kissekatter.

Vildkatta du har skrivit så fint. Det är inte lätt att mista en älskad liten vän.

#16 Det är som att lille Ängelen har varit med dej o skrivit…tack för så fina rader skrivna av dej mitt i den svåra sorgen…liten misse har fått komma till det varma landet där gräset är så mjukt för små silkestassar..

Översänder varmaste styrke-och tröstkramar..

Jag beklagar, villa i frid lilla Tiger.

Vad ledsamt :( Fick du nåt svar på obduktionen vildkatta?

Återigen, Tusen Tack för alla fina och vänliga svar!!

Vi har inte fått något svar ännu på obduktionen men jag skriver såfort vi fått!

Nu har svaret på obduktionen kommit och det visade sej vara malignt lymfom och det var ingenting som kunde göras någonting åt..

En stor tröst är att er älskade Tiger nu är smärtfri och har det bra i det vackra Regnbågslandet.

Ja, jag är vetenskaplig, men jag sörjer. lilla Tiger får sova så gott… träffa 7 glada marsvin, 3 fina undulater och en glad hund med silkesvans. Förresten så skrev du väldigt vackert… vildkatta. jag önskar lilla Tiger ett trevligt liv uppe i himlen, där katter kan flyga och myrorna vila…