Förtvivlad - behöver info om patella luxation
Nu är jag helt förtvivlad. Det händer saker hela tiden med mina älskade skötebarn
.
Jag har senaste två veckorna sett att lilla skygga Norpan tycks förlora muskler i bakbenen, men slagit bort det med att hon är inne i en väldigt ranglig växtperiod. Senaste dagarna har jag dock börja se varför detta sker och igår lyckades jag även känna själv var problemet ligger - när jag lyckades ha handen på rätt ställe när hon strök sig mot mig…
Jag är nu 99% säker på att hon har patella problem och knäskålarna verkar "hoppa" för varje steg. Man ser att det hoppar till/knycker till vid knäna när hon går. Höger började synas först, men nu även vänster sida och idag har jag kunnat börja ana en liten markering på höger bak när hon går. För övrigt leker och busar hon omkring, men jag är rädd för att hon snart ska börja få ordentligt ont av det.
Mina frågor är nu dessa: min erfarenhet av patella är från en egen hund som hade patella luxation på ett bakben som unghund. Det hoppade ut led och jag fick massera ut benet för att knäskålen skulle hoppa i rätt läge igen. Dock var detta en unghund och efter några månader så hade hon musklat på sig tillräckligt för att hålla knäskålet rätt igen och problem uppstod aldrig igen pga detta.
Hur görs en "säker"patellaundersökning ? Enbart via palpering eller är det även röntgen som gäller ? Vad är prognosen för att det ska "rätta till sig/stabiliseras" av sig själv när katten musklat på sig och växt färdigt ?
Just nu känner jag mig bara så förtvivlat nedstämd, för min ekonomi är totalt ur kurs. Jag betalat fortfarande av på det privatlån jag fick ta när Kosmos skadade sig och jag ligger efter då jag förra månaden kastrerade min hund, samt att jag själv varit tvungen lägga pengar jag inte har på min problemfot för att över huvud taget kunna gå någorlunda utan allt för stor smärta. Jag klarar inte fler saker just nu då det är nog att försöka få det gå runt med mat och allt annat löpande till djuren:(
Jag har ju försökt hitta ett hem åt Norpan just för att jag inte har råd att ha 3 katter, men som det ser ut nu så går ju inte det. Jag vet ju inte ens hur det kommer gå om hon blir sämre, så just nu känns det bara nattsvart:(
Snälla berätta allt ni kan komma på och vet om patella luxation på katt.
ps: Lena eller annan moderator - kan ni ta bort Norpan från tråden "katter söker hem".
Patellaluxation har rapporterats hos katt. Man tror att instabilitet är relativt vanligt fast den uppträder utan hälta. Medial luxation är vanligare än lateral. Viss predilektion ses hos Devon rex.
Kliniskt märks en intermittent låsning av knät med efterföljande sträckning för att lossa patella. Gången blir onormal och benet hålls i en onaturlig position. Ibland ses en onormal knäled där fåran på trochlean är grund eller tuberositas tibiae har roterat.
Katter kan råka ut för traumatisk luxation eller luxation sekundär till höftledsluxation. Ofta kan en medfödd instabilitet predisponera för traumatisk dislokation. Luxation eller subluxation leder vanligen till osteoartros med tiden.
Vid röntgen ser man att patella ligger onormalt i leden, under förutsättning att patella är luxerad vid undersökningstillfället. Möjligen kan också graden av degeneration bedömas, men det förutsätter att degenerationen har gått så långt att osteoartros föreligger.
Behandlingen är kirurgisk och flera lösningar finns att tillgå beroende på problemets art. Förstärkning av laterala kollateralligamentet, repositionering av tuberositas tibiae och fördjupning av sulcus trochlearis är möjliga metoder.
Ur: Icke-traumatiska skelettsjukdomar hos katt
Fördjupningsarbete inom veterinärprogrammet
Sandra Nordlund
Ja, det förstod man ju mycket av!!
Jag vet ju alltså vad patella luxation rent tekniskt är - både medial och lateral och hur en operation går till.
Det jag vill veta är mer egna erfarenheter av patella luxation hos katt och om det finns någon form av hopp för "själv-stabilisering" med mer muskler - eller om det är mer vanligt att det behövs operation på katt för att det ska bli bra.Norpan är ju inne i en väldigt ranglig växtperiod, med långa spinkiga ben på en lång kropp. Helt annorlunda mot syster Kosmos som är mer satt och "färdig" i kroppen.
Just nu känns det bara panikartat och jag har i stort sett hela dagen idag suttit och studerat Norpan i trädgården och hur hon rör sig - och det jag ser gör mig inte glad alls, utan endast väldigt orolig 
På Uppsala Katthems blogg kan man läsa om kisssen Elwood som hade detta fel och det samlades in 24.000:- till hans operation. Nu verkade det som det blev lite över av de insamlade pengarna men det står inte exakt vad själva operationen gick på.
Jag förstod att det gick att åtgärda iallafall
Lilla kattungen tycker jag ska växa färdigt först innan man tänker på en opration, kanske kanske det kan "växa"bort som det gjorde för din vovve.
#5 Jag hoppas ju verkligen på att det kan bli så. Hon är ju "bara" 8-9 månader gammal. Jag hoppas på lyckas samla ihop till en ordentlig undersökning, så jag vet vart vi står - och att det inte blir sämre/värre än det är nu.

Hållet Tummarna för det Lo-katt.
Tycker det var tillräckligt med bekymmer för dig med Kosmos.
Nalle
Jag avskyr verkligen ibland att ha rätt. Lilla Norpan blev idag undersökt av veterinär och hon har patella luxation på båda bakbenen
.
#8 vad kommer att hända då? Går det att göra något åt?
#10 jag vet inte än. För det första är hon bara runt 8-9 månader och måste få växa färdigt först - så under sommaren nu hoppas jag hon ska kunna bygga lite mer muskler som kanske hjälper till att stabilisera upp knäna lite. Beroende på hur det ser ut då så finns ju operation, men om det blir aktuellt eller inte vet jag inte i dagsläget. Dels är det oerhört dyrt och pengar jag själv inte har och dels så vet jag inte hur det blir med konvalecenten - allt är beroende på hur läget är framåt hösten med henne. Jag vet förhoppningsvis mer efter sommaren och beroende på hur hon mår då och hur patella luxationen har utvecklats.
#11
Ersätter inte försäkringen sådant?
Jag känner en katt som precis som din katt fick patellaluxation på båda bakbenen, tror det var i 5 mån åldern. Bakbenen började helt plötsligt att vika sig på honom. Han kunde bara gå något steg så vek sig benen på ett underligt sätt. Veterinär konsulterades och patellaluxation konstaterades. Han var så ung att operation inte var lämplig. Benen behövde växa färdigt. I stället opererades kattens ben på så vis att "snören" sattes in runt knäskålarna på något vis för att hålla dem på plats. Snörena skulle sitta där och gå upp av sig själva, förhoppningsvis efter att kattens ben vuxit färdigt. Och veterinären sa att man efter den behandlingen även kunde få luxationen att rätta till sig så att ingen operation behövdes.
Slutet på hela historien är att katten blev helt bra! Ingen vidare operation har behövts. Snörena har gått upp men luxationen har gått tillbaka. Ett av bakbenen är litet vingligt ibland men inte så att benet är ens på väg att vika sig.
Katten fick äta en del smärtstillande efter operationen samt av och till en lång tid efteråt. Numera verkar han inte ha några problem med smärta.
Operationen gjordes 2007 på djursjukhus och kostade då drygt 9 000 kr. Som tur var hade katten försäkrats ganska omgående vilket kanske annars inte tillhör vanligheterna då katten är en huskatt som föddes vild av en förvildad huskatthona.
tervmatte - hon är inte försäkrad. Fast det hade inte spelat något roll i detta läget vad jag förstått, då försäkring inte täcker denna typen av operation om försäkringen tecknades efter 4 månaders ålder.

Kollegans lilla lila hund har det. hon fick rådet av sin vet att hålla vikten låg, under 2 kilo, helst max 1700 gram (chiuaua, hur det nu stavas) och då skulle troligen ingen operation behövas och problemen hållas på en OK nivå. Operation är pga storleken svår o risken att det inte blir bra mycket stor o då måste hon avlivas pga smärtorna som uppstår. Dessutom gårdet ej på försäkringen o då har kollegan ej råd ändå. Kanske kan det funka för din katt oxå? Fråga vet som behandlar även småhundar om de har den erfarenheten.
Kollegans hund far runt o är aktiv o verkar helt smärtfri så det kanske finns hopp om man håller kissen smal?
#15 - Allt är nog beroende på vilken grad av patella det är. Grannens pyttelilla chihuahua (knappt 2 kg) blev förra veckan opererad just pga sin patella luxation. Han va så dålig i sitt ena knä att han knappt kunde gå. Nu efter operationen får han simträning mm för att stärka upp musklerna igen - även han va väldigt dåligt musklad.
Norpan är smal och kan knappast bli smalare - för då blir hon gräsligt mager.
min 7årige hankatt har dubbelsidig patella Luxation. Ha fick det när han var ett år, och skulle då också "växa färdigt". Det gick inte så bra.
Hans högra knä var det som krånglade. Han fick antibiotika två gånger men blev bara sämre, så vid 1½ år blev han opererad.
Han fick sitta i mitt lilla kök 3 veckor ( såret gick upp och fick sys igen) men klarade det bra, han var ju så ung.
Han har inte haft problem med vänster ben ännu..*peppar peppar*
amigo är duktig på att hjälpa pappa!
Att hon är smal kan säkert vara bra när det gäller belastningen på knäna men det kan också tyda på att hon har ont och därför inte äter som hon ska. Kanske hon behöver få smärtstillande i väntan på ev förbättring eller operation. Om hon har ont kommer hon att få problem med att stärka muskulaturen då hon troligen kommer att låta bli att röra sig när det smärtar för mycket.
Skulle vara intressant att få veta om någon haft eller har en katt där patellaluxation vuxit bort med eller utan träning och då utan att man behövt göra någon operation.
Om operation behövs är ju förstås en så tidig operation som möjligt bäst. Får luxationen vara utan åtgärd uppstår förslitningsskador och då kan resultatet av en operation inte ta bort all smärta som uppkommit.
Hoppas att allt löser sig till slut. Kanske pengar till operation, om den behövs, kan komma via insamling, via någon fond eller så. Det är synd att vi i Sverige inte har dessa enorma välgörenhetsorganisationer för djur som finns i USA och Storbritannien. Veterinärkostnaderna blir lätt för svåra att klara på egen hand när man ska ta hand om hemlösa djur.
#18 min katts patella på vänster knä växte ju bort av sig självt, han röntgades på båda knäna så det konstaterades dubbel patella men bara höger knä har behövts opereras. Efter 2 års ålder har han inte visat något tecken alls på sin patella:)
Det direktreglerades direkt från djursjukhuset till agria , tur de ..kostade 13000 men jag betalade bara 3000!:)
Vi får väl hoppas att det kan bli bättre under sommaren!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
#19 Det låter intressant detta. Jag funderar på om man på något vis kan hjälpa till med att få det att växa bort. Via näringsämnen eller annat man kan ge katten.
Jag har också funderat på om man själv kan ha någon del i att patellaluxation utvecklas hos just hittekatter. Om man på något sätt, oavsiktligt förstås, ger för näringsrik mat i vissa lägen. Vissa katter, med genetisk disposition för patellaluxation, kanske behöver lång omställningsperiod med inte så näringsrik kost eller att de behöver kompenseras med vissa ämnen i maten eller tom underkompenseras med en del ämnen.
Storväxta hundraser som växer fort får man ju vara försiktig med att ge alltför mycket näring i form av kalk, kolhydrater och fett då dessa kan få osteochondros. En genetisk disposition hos hunden som vid överutfodring leder till för snabb tillväxt som gör att ledbrosket slutar att förbenas och dör. När brosket sedan belastas spricker det och kan även lossna med smärtsamma livslånga lidanden för hunden som följd.
Kanske även utebliven träning av muskulaturen kan ha sin del i att katter med genetisk disposition för luxation utvecklar den. Jag tänker nu på hittekatter som när de infångats är rädda, ligger och trycker och rör sig för litet.
Äntligen fungerar det att skriva !! det har strulat hela dan för mig här.
Lyonesse - Norpan är nog bara smal för att hon är innen i en växtperiod. Hon har precis ränt iväg och blivit både högre och längre än syrran Kosmos. Norpan äter och det ordentligt - och hon är en baddare att kunna hoppa upp på köksbordet för att tigga torkade hjärtan av mig
.
Norpan är ju fortfarande väldigt rörlig. Busar, kutar omkring i trädgården, hoppar upp på bord och sängen utan problem. Enda gången jag märker det är lite svårt, är när hon tagit "katthyllan" upp till ett hörnskåp - hon har lite svårare att ta sig ner då det bara är en liten hylla som språngbräda.
Det enda som märks än så länge på henne, är just mindre muskler i bakpartiet och hennes lite konstiga gång med bakbenen. Hon vinklar bakbenen lite fel och man ser att knäskålarna "floppar till" för nästan varje steg hon tar. Dom fastnar inte i felläge, utan "halkar" fram och tillbaka.
Än så länge verkar det inte hindra henne i hennes normala kattungeliv, men jag tror det är en tidsfråga. Självklart hoppas jag dock på att det ska vända åt rätt håll/stabiliseras lite när hon vuxit till sig, men det kanske är att hoppas för mycket.