Har varit helt ifrån mig nästan hela dagen. En av mina två skyggisar har varit försvunnen. Som jag letat. Sist jag såg honom var han i rastgården. Båda två skyggisarna har lärt sig gå i kattlucka, duktiga pojkar.  Han satt ute i ovädret under ett bygge jag gjort så katterna ska ha skydd för regn. Rastgården är till 100 % rymningssäker men jag har ändå varit ute flera gånger i ösregnet och kollat så det inte fanns någon springa. Den är byggd för kakaduor så den håller för katter!

Jag har vänt upp och ner på hela huset flera gånger. Letat precis överallt. Katterna och jag delar en 1 1/2 plans villa med källare så det finns lite gömställen för en katt som vill dra sig undan. Jag har nästan varit galen av oro i eftermiddag. Jag visste ju att jag inte haft någon ytterdörr öppen. Öppnade inte ens takfönstret när jag duschade eftersom det blåste så förbaskat. Katten måste vara inomhus!

NU hittade jag honom. I en bäddsoffa som är tung och svår att dra fram och komma bakom. Jag hade den framme en bit när jag dammsög förut och tänkte att hade han varit under soffan hade han kommit framspringandes då. Han är den av dom två som fortfarande är lite rädd för mig. Den andre sover ovanpå mig numera.

Jäklar vad jag letat. Nu drog jag fram soffan ordentligt, såg en skugga inne i mörkret under soffan. Är liksom två stora lådor under soffan med ett tygskynke framför. Var skuggan en stor dammråtta  eller en katt?! Gick efter en ficklampa och lös in i mörkret. Där låg han i godan ro och tittade tillbaka på mig. Pust stön och stånk. Jäkla katt!  Och vad jag blev glad. Han ligger kvar fortfarande fast jag drog tillbaka soffan. Ett bra sovställe överger man inte så där bara.