vi har också enskyggis som är 6 år. kommer från örebro katthem. han var väldigt skygg när han kom. men nu efter7 mån, så gör han bra framsteg. vi påskyndar inte honom. utan det får komma på hans villkor. lycka till.

Lek, mat och lugna långsamma rörelser. Gör ditt bästa för att inte skrämma henne, måste du gå dit hon är försök locka bort henne därifrån genom att kasta en mus eller någon torris mot ett bättre ställe. 
I övrigt lek med vippor, rulla/studsa bollar, rassla med möss och kasta. 'Göm' gärna din kropp under en filt när du sitter på golvet eller i soffan och gör lekförsök, så blir du inte lika hotande. Locka katten att komma till dig istället för att gå mot den. Ha gärna ett annat torrfoder än det den äter normalt som godis, och kasta/rulla dem närmare och närmare dig. När hon lärt känna dig och dina rörelser bättre så kommer hon bli modigare, ska du se.

Kan väl uttrycka mig som så alla katter blir inte tama.

Tänk på att händer är det som skrämmer mest. Uppfattas nog som hemska gripklor på ett rovdjur. När du kommer längre fram och ska försöka nudda lite försikt på kissen, så använd gärna grillvante på handen så går det bättre. Inte lika skrämmande. Kom ihåg att inte titta kissen rakt i ögonen utan att blinka långsamt. Det betyder "jag är snäll". Att stirra är utmanande. Att dra ett snöre eller en vippa närmare och närmare till sig är ett sätt att komma nära.

#3 Morgan, det beror vad du lägger i begreppet tama. Om du menar knäkatter, så kanske en del inte frivilligt vill sitta i knä men gärna ligger nära bredvid, men är ju även vilken katt som helst. Vissa som aldrig varit skygga vill inte heller sitta i knä. Sedan är det tid, tålamod och tillit som ska till för de skygga katterna. Även hur mycket man tränar med dom. Värsta fräs och spottkissen kan blir gosigaste kissen så småningom.

#5 Håller helt med dig när du skriver, vad är tam katt? Vad jag menar är att om man tar in en skygg katt utifrån, allt från ungkatt till äldre (kattungar går fortare) så är situationen annorlunda fall till fall.

Mitt begrepp att ha lyckats med en förvildad katt är att den gått från detta med ej tillit mot "ägaren" (rättare sagt mataren) till att faktiskt vara så medgörlig att den kan sova i sängen, man kan i vissa fall klappa den, i vissa fall faktiskt kunna bäras. Sedan att de förvildade katterna faktiskt nästan alltid är 100 % rumsrena.

Nåväl, jag själv lever mottot att jag är inte ego hur katterna ska ha det utifrån vad jag vill utan att katterna är egna individer och trivs de med mig, trivs jag med dem.

Sedan är det inte så många som vill hjälpa förvildade samt skygga katter!

Mvh
Morgan

Det knepiga med t.ex. kattungar är att om dom är 4 kullen och en eller två är mest framåt i början och en är jätterädd. Då tror man kanske att de som är mest framåt ska förbli så men så behöver det inte bli. Bäst det är så är det den som var skyggast från början som går om de andra och blir mest gosig, så man vet aldrig från början vart man landar. Lite av charmen med att jobba med skygga katter.

Det är en sanning med modifikation att jag aldrig tagit hand om en vild katt. För ca 10 år sen tog jag hem två kattungar som är födda av en helt vild mor. Inte ens matarna som gett henne mat i flera år kunde komma nära henne. Jag tillbringade tid med ungarna från det dom var små och tog tyvärr hem dom för tidigt p g a att det bestämts att mamman skulle skjutas.  

 Den ena har varit tam och tyckt om människor från början. Den andra är också tam och älskar sin matte, det får jag många bevis på. Men det vilda går aldrig ur henne. Hon har i alla dessa år alltid varit på sin vakt. När det passar henne vill hon kela och buffa och hon ligger oftast i sängen och sover, gärna tryckt intill mig. Men jag kan inte så mycket som klappa henne om hon inte är på det humöret. Lyfta henne skulle jag inte drömma om.

När hon ska till vet. lurar jag in henne i buren med hjälp av räkor och väl där uppför hon sig som vilken katt som helst. Men hemma skulle hon inte dra sig för att sätta både tänder och klor i mig om något inte passar henne. Så jag låter henne gå sin egen väg. Vill hon kela kelar vi massor. Skulle hon bestämma sig för att hugga gör hon det blixtsnabbt. Jag läser henne bra vid detta laget och därför är det länge sen hon högg efter mig.

 Så  #6 Du har helt rätt när du säger

" Nåväl, jag själv lever mottot att jag är inte ego hur katterna ska ha det utifrån vad jag vill utan att katterna är egna individer och trivs de med mig, trivs jag med dem."

Men den här lilla snuttan jag har här nu är ju äldre med sina ungefär 5 månader. Henne går det inte att lyfta upp och kela med på samma sätt som jag gjorde med småungarna jag fick hem för ca 10 år sen så jag är tacksam för alla tips hur jag ska hantera henne.

"Tama" katter är också olika. Jag har en Helig birma(Lillan), född hemma, fått all vård, men vill inte lyftas, men kommer och kelar i alla fall. En annan Helig Birma jag har (Chippen)kan man "göra vad som helst med".

När det gäller rumsrenheten ska man ta bort allt mjukt material som mattor,filtar,kuddar.Men det går säkert bra att lägga plast över sängen. Sen har de bara lådan kvar att krafsa i, rumsrenheten brukar gå av sig själv då.

Det är bra att vara så mycket så möjligt med katten, men i början  kan det räcka med att man bara finns där.Man kan läsa en bok, lösa korsord eller nåt. En ung katt brukar också vara leksugen och brukar bli nyfiken om man t.ex. sitter och virkar.Ett hoppande garnnystan kan bli så spännande att katten glömmer att vara rädd. jag som inte virkar så mycket nuförtiden har suttit och nystat samma nystan fram och tillbaks och rätt som det var var katten där och tassade. man kan ju hålla på med en vippa eller nåt annat också.

Jiippiii hon har kissat i en av lådorna.  Behövs inte så mycket för göra en glad nu för tiden.

Tack för alla tips.

Har sett en liten ljus prick i pannan på tjejen och nu vet jag vad det är! En fästing.  Hur får man bort en fästing på en katt man inte får röra? Hon sitter lugnt kvar när jag pratar med henne. Hon ser lite förskräckt ut men springer som sagt i alla fall inte sin väg. Hon sitter mest uppe på en garderob, går ner för att äta och göra sina behov.

Jag har börjat klia henne med en galge av trä. Hon sitter kvar och låter mig klia henne. Men hur får jag bort en fästing från henne? Vill inte ha fästingodling i huset!

Jag tror att du får låta den vara kvar och sedan vara uppmärksam på ifall hon skulle få symptom på fästingöverförd sjukdom. (Katter får väl också sådana?) Fästingar trivs ju i högt gräs, och sitter kvar på samma katt tills de är mätta, så risken att de sk lägga ungar eller bita en annan katt är väl ganska liten? Jag är ingen expert på fästinga, men jag tror att detta stämmer!

Fästingen kommer att växa och ramlar ner sedan. Då kan du ta den och kasta i toaletten. Fästingar är oangenäma men inte sååå farligt. Jag har en massa utekatter och nuförtiden vant med fästingar.

Annars ger henne tid. Jag har 3 skygga katter nu i vardagsrummet som bara kommer fram på natten. Men de hör mig och TV´n och jag har börjat tvångsgosa med de men inte för mycket. Det blir nog bra:)

försök fånga Honom o hållfast Honom med vantar lr något sen be du någon hjälpa dig ta bort den man ska helst inte låta en fästing sitta kvar länge men att man kan alltid försöka :)

annars få du väll låta den sitta kvar o rammla ner själv =)

det e olika från katt till katt :) här fick vi ju hem 2 yngkatter + mamma katt pojken som va här var tuff från början nyfiken sak :) givet vis vart han trygg snabbt så 2 veckor sen va han klapp van å barn-van, Tiara sökte tröst hos sin mamma så henne har det tagit lite tid för men nu är hon en kelgris. Låt dom ta sin tid o lek mycket med snören å leksak det har fått göra mycket å jag tycker det har hjälp. Va lugn å prata mycket vi har kört lite blundningar det betyder ju på kattspråk att dom är lugna å trivs så det kör jag med alla våra katter tama som fegisar :)

Har katten varit på undersökning hos veterinären ännu?Det finns ju medel att droppa på huden i nacken mot ohyra även mot fästingar det kan veterinären göra om katten ändå ska sövas för en ordentlig koll och genomgång och katten  inte går att hantera utan klämfällan hos veterinären ännu.Katterna som varit oerhört skygga och bara levt ute har använt kattlådan ganska direkt är min erfarenhet om det inte handlat om urinvägsinfektion eller liknande, men så behöver det ju heller inte vara i det här fallet.Det får ta tid med katter som inte är vana vid människor och bara har levt ute.Nya dofter och helt ny miljö är en stor omställning bara det.Flytande kattnip brukar vara en doft som gillas av de flesta katter kan man ta på en del föremål dit man vill locka katten.

Låt fästingen sitta kvar och ramla av själv. Onödigt att skrämma en kisse som är rädd och tänk om du inte kan ta den ordentligt……

Det får nog bli så, den får sitta där tills den ramlar av.  Usch för fästingar!

Men hon gör framsteg den lilla. Nu går hon på lådan både när hon ska göra nr 1 och nr 2. Vilken lättnad.  Hon sitter fortfarande mycket uppe på en garderob. Jag brukar ställa mig på en stol och klia henne med en galge av trä. Idag verkade det som om hon tyckte om det. Kom små ljud från henne när jag kliade henne i pannan. Lät som om hon funderade på om hon skulle spinna.

Jag är lite småfeg och rädd om mina fingrar  så jag har fortsatt klia snuttan med galgen. Igår mjölktrampade hon där hon satt. Och kurrade lite.  Så idag blev jag modigare och kliade henne för första gången på huvudet med fingrarna. Bakdelen har jag klappat redan innan när hon suttit med baken åt mig. Hon satt kvar och lät mig klia henne. 

Lillkissen har valt att sitta ovanpå en garderob som står i det mörkaste hörnet i rummet. Idag fick jag en närmare titt på bakdelen. Jag är tämligen säker på att hon inte är en hon utan en han.  Svårt är det att se vilket kön det är på en kolsvart bak!

Men en sån fantastisk liten katt det är. Det är bara drygt en månad sen han flyttade in. Han for som ett jehu ur buren och upp vid taket och letade flyktvägar. Nu kan han inte få nog av kel. Han spinner, mjölktrampar och ger mig massor med kärleksbett.

haha det låter kul med galge där :D jag förstår att man är ju rädd att dom ska bita en i fingrarna å skulle det vara så så blir ju dom lika rädda när man snabbt säger aj å drar undan handen så snabbt. Men om han nu står å trajjar med tassarna så tycker jag du kan testa lite mera å klapa med handen för gör dom sånt vill dom ju ha kel o visar att dom gilalr kliet dom får :) härligt att höra att det går så bra för HAN :D en vanlig tabbe är att man tror att det är en hon så är det en han det va så på andra katter å det e ju svårt på svarta katter å ännu svårare om dom är skyggisar med. Men jätte kul å höra att det går så framåt som det gör. Och passa på att kela lite med han när han äter så kanske katten vill vara nere på golvet lite mera :) Lycka till

21 Härligt att höra.

Underbart att läsa om vilka framsteg h*n gör. Att använda galge, eller osm vi gör använder långa målarpenslar är perfekt för början av gosdelen. Det känns som sagt inte lika skrämmande som en hand. Sedan när de blivit vana vid det så övergå till händerna.

Mjälktrampande är perfekt, som sagt h*n är som ung så det kommer att bli en tam kisse, det är jag säker på. När kommer den nya kissen?

Ett bra tips som jag brukar använda mig av är "godis" i form av skinka, räkor (i lagomdoser), leverpastej eller liknande. Först på avstånd, sedan godsaker närmare och närmare och för handätning. Då mäker de att bra saker kommer från händer. Men din snutta har kommit så långt så du behöver nog inte börja med avståndsmatning, utan kan börja på närmare avstånd. /Vanessa

Sen en vecka tillbaka ungefär använder jag händerna när jag kelar med honom. Men han ska vara på garderoben och jag ska stå på en stol så han bara ser huvudet och armarna på mig. Ser han hela mig är jag alldeles för farlig! När jag kom in i rummet i eftermiddag låg han och solade på en byrå. Först låg han kvar och tittade på mig och såg lite rädd ut. Sen hoppade han upp på sin garderob och kände sig trygg igen. Väl där uppe och jag stod på min stol så kelade vi och han lade sig på rygg och vände upp magen så jag skulle klia lite på den. Det är väl ett förtroende om något. Är inte katter oftast lite rädda om sin mage?

Det ska göras nya försök att fånga in fler katter i nästa vecka så kanske lillkissen snart får sällskap.