Under förmiddagen möts jag på Facebook av bilden av en död svart-vit katt.

Jag förstår genast vilken katt det är frågan om.

I flera år har vi larmat. Flera har kontaktat kattägaren respektive länsstyrelsen.

Katten har sprungit runt i centrala stan, dag som natt. Hållit till kring centralstationen. Varit nere på tågspåret. Kryssat mellan bussarna på busstorget, och mellan bilarna på den livligt trafikerade gata som går tvärs genom staden. Katten har i panik rusat runt i ett av stadens parkeringsgarage.

Det har bara varit en tidsfråga innan det skulle sluta riktigt illa.

Många har "räddat" katten och tagit hem den till sig - i tron att katten har varit på rymmen. Jag vill minnas att katten även har lämnats in på katthemmet, och många har mejlat till katthemmet om katten.

Katten har varit en följetong på upphittat- och borttappat-sidorna.

Nu är katten död.

Hittad på ett torg i staden, tidigt på måndags morgonen, strax innan dimman drog in.

Jag gissar utifrån bild och beskrivning att katten trafikdödats.

Vänliga människor hämtar upp kattens kropp och kör katten till djursjukhuset, för chipkoll så att ägarna kan kontaktas.

Vad jag förstår så har fler än jag känt igen katten på nätet, och - som jag förstår det - även kontaktat ägarna.

Så onödigt att detta hände.

Så sorgeligt ledsamt.

Så alldeles för tidig död.

Varför agerade inte länsstyrelsen? De kunde ha räddat den här kissens liv.

Är det rimligt att kattägare ska "ha rätt" att ha utekatt centralt i stan?

Vilken signal ger det om kattens värde?

Och vilken rätt har katten till sitt liv?

Lagen säger att kattägare måste förhindra fallskador hos sin katt, oavsett fallhöjd. Men samma kattägare kan bekymmerslöst släppa ut sin katt mitt i stan, och det ska då vara - Okej…? Jag får inte ihop det.

Jag är så ledsen för att det slutade så här.

Även om jag förstås vet - av erfarenhet - att det inte brukar sluta väl för s.k. stadskatter.

Om kattägaren lärt sig något av detta…? Tyvärr tror jag inte det.

Lilla, lilla, fina katt…. 😥