Bilden föreställer en äldre huskatt. Han har stora kinder - så där som okastrerade hankatter ofta får.

Han beskrivs som en älskad katt, närmare 12 år gammal.

De första nio åren av sitt liv kunde han springa ut och in som han ville. Sedan var det inte möjligt längre. Inte förrän i somras när han fick gå ut en del. Och nu, nyligen, fick han åter möjlighet att gå ut - och försvann då, för 1½ vecka sedan…. Han som ALLTID kommer hem.

"Han gör ALDRIG så här". "Han vill ALLTID komma hem och äta".

I efterlysningsannonsen står det att katten är okastrerad och ny i området. Det är mars månad. Det är inte utan att man funderar på om katten är ute och gör fler katter…

I mer än 9 år (!) har katten kunnat springa fritt ute och haft möjlighet att göra fler katter. Vilket han sannolikt har gjort också.

Helt oacceptabelt förstås.

Ägaren slår ifrån sig när det påpekas att katter enligt gällande lagstiftning ska vara förhindrade att fortplanta sig, samt vara IDmärkta och ägarregistrerade hos Jordbruksverket. Ägaren uppger att katten är reggad hos Agria. Men vad hjälper det att katten har en försäkring hos Agria? En försäkring hjälper inte till att hitta kattägaren om katten hittas.

Det påpekas i tråden att fertila hankatter kan gå långt för att hitta en partner. Ägaren svarar att nejdå, hen vet många i närheten som har okastrerade honor.

Och mot den vetskapen väljer kattägaren alltså att släppa ut sin okastrerade hankatt…?! Man häpnar!

Jag brukar inte komma med pekpinnar när okastrerade katter sprungit bort, för jag tycker det är ett illa valt tillfälle att komma med pekpinnar. Då skriver jag hellre en rad när katten är tillbaka hemma igen. Oftast handlar det dessutom om unga katter och om oerfarna kattägare.

Men i det här fallet har jag svårt att hålla mig. Kattägaren har haft massor av år på sig att kastrera sin katt och IDmärka den. Hen KAN inte ha missat vad som gäller för kattägare och deras katter? Hen kan inte ha missat att det finns 100 000 - 150 000 hemlösa katter, som far extremt illa? Kattägaren uppger att hen struntar i vad man får och inte får. Hen vill bara ha hem sin katt.

Själv tänker jag att man inte ska ha katt om man inte är beredd att följa gällande lagstiftning.

Och alla oönskade kattungar som föds ute i hemlöshet? De som blivit till genom att kattägarens hane flängt runt - struntar hen i dem också? Med vilken rätt? Hur kan man blunda för alla dessa kattungars öden…?

Kattägaren får alla tänkbara bra söktips, men verkar tveka att t.ex. anlita IDhund. "Det lär kosta flera tusen", skriver hen. Vilket det vanligtvis inte gör - man kan alltid ringa och kolla vad som ev. kan göras och till vilket pris.

Det är ju också så att hittas en okastrerad, omärkt och oreggad katt kan den lätt tas för hemlös och omplaceras, eller i värsta fall avlivas. Inte lyckat när det är en älskad familjekatt.

Och bland de nya grannarna är det säkert inte alls särskilt populärt att det dyker upp en okastrerad hankatt som uppvaktar honorna, strilar, låter, slåss, gör ungar o.s.v….

Självklart hoppas jag att katten är oskadd, och att familjen får hem sin katt. Men jag hoppas också att kattägaren tar till sig av alla kommentarer i tråden som enhälligt säger att katter ska vara kastrerade, IDmärkta och ägarregistrerade.

Det är trots allt en lättnad att se att folk så samstämmigt i tråden för fram åsikten att det är oansvarigt och olagligt att hålla katt på det här sättet.