Det är väl mest färgen som gör katter mindra poppis. Helt svarta och svart-vita katter brukar enligt katthemmen vara de som blir kvar längst. Katter som är skygga brukar även gemene man backa inför. Däremot kan katter som är lite ärrade väcka sympati hos många.

#1 Tack för svaret! Det var det jag trodde..  Tur att svartvita katter är så vackra då!

Jag har också fått för mig att chokladtrigré katter (europé utseende) brukar vara kvar ganska länge också? Fast det kanske är för att det finns så många?

En äkta Kvibergskatt är i regel svart/vit Men så charmiga…

#3 Åh de är så fina!  Och de brukar ha så söta mustacher också

Många av mina kater är svartvita och svarta för det är sådana som blivt över när de andra fått hem.

Sen vet jag att det finns många,däribland jag sjäv, som faller pladask för dom som inte är sk perfekta som t ex en ärrad katt eller en med någon defekt. Det är den här modersinstinkten tror jag att ta hand om de som behöver det mest.

Jobbar därför med strulelever inom skolans värld,det hör ihop på något sätt.

Många vill inte ha skölpaddsfärgade katter för att dom tror att dom är mer envisa och griniga 

#5 Hehe, det gör jag också, "faller pladask för katter som inte är perfekta" jag tycker det är otroligt charmigt med katter med ett speciellt utseende.  Men om de ändå ofta får hem så kan jag stå över det och ge en annan katt som VERKLIGEN behöver mig en plats hos mig.

 Sen förstår jag inte varför svarta katter är så opopulära? Är det för att de har haft så dåligt rykte? 

#6 oj, det visste jag inte  Jag trodde att de var riktigt populära! Vi hade en padda, hon var verkligen inte envis eller grinig.. Tvärtom så fräste hon en gång i hela sitt fyraåriga liv och spann som en motor så fort man petade på henne  Paddor är ju också otroligt vackra! Eller gentligen är alla katter vackra, fast på olika sätt

Min äldsta katt är svart och han var kvar i en kull av tre ungar, de andra var honor och de var grå och svartvit.
Jag hade för mig att hanar går före honor, eftersom de är både lättare och billigare att kastrera.
Så jag var förvånad att hanen var kvar när jag skulle titta på ungarna, så jag antar att han blev ratad p g av den svarta färgen.

#6: Enligt min klinikerfarenhet så är det oftast sköldpaddsfärgade kissar som är mest galna när det gäller stressade situationer, haha! :)

#9 Låter som min padda 

#10: haha du ser ;)

Efter tio års erfarenhet med att adoptera ut katthemskatter så kan jag konstatera att smaken är olika och det finns en människa till varje katt och det är väl en himla tur.

Långhåriga katter står högt i kurs. Är man svart och vresig så blir man snabbt adopterad ändå, bara man är långhårig. Korthåriga svata och vresiga katter däremot, det kan ta tid.
Annars så är röda och sköldpaddsförgade katter mest poppis. Helt stålgrå katter brukar också ha lätt att hitta nya hem snabbt.

Man skulle kunna tro att äldre katter inte är så populära, men många äldre personer brukar efterfråga en äldre kisse som vill mysa i soffan, så det är sällan problem för seniorkatterna heller.

Många kommer och vill ha den det är mest synd om och då brukar just de stora grabbarna med trasiga öron knipa extra poäng. Överlag är de stora ärrade killarna med hamsterkinder poppis.  Själv är jag mycket svag för de stora alfa-hanarna som haft ett tufft liv. Tycker att de är underbara och det är tur att man bara kan ha en alfa-hane i taget, annars skulle jag samla på mig ett gäng. :-)

Jag älskar både svarta och svart-vita katter. Om katten råkar tex ha kroksvans eller vara hjulbent ger detta  i regel katten karaktär och en sådan katt kan i mina ögon vara väl så vacker som en utseeendemässigt "perfekt" katt. En rejäl bondkatt gillar jag starkt.

Håller med #12 Att korthåriga svara (svart/vita) lite småtjuriga/egna katter kan ta tid att hitta hem till likväl som skygga katter naturligtvis då det kräver att man har lite mer förståelse, kattvana och tålamod. Det skrämmer en del kattköpare.

Långhåriga katter verkar vara de som är populärast. Något som jag inte själv riktigt faller för (trots att jag har en ren skogis hemma).

jag bara älskar svart/vita katter, har 2 sånna hemma, blir det nån mer katt nångång så ska den vara svart/vit

Jag har hunnit med två egna katter i mitt liv (räknar ej när man växte upp), en svart-vit och en sköldpadda. När jag skaffade dem visste jag inte att många inte gillade dessa katter så mycket - svart-vita för att de inte har så roliga mönster? och sköldpaddor för att de anses bitchiga. Tror kanske att till och med så gamla skrönor som den om att svarta katter betyder otur kan få folk att ogilla dem, kanske omedvetet? När jag var liten hade vi två svarta katter, så även där gjorde vi "fel" :)

Jag har aldrig fattat vad färgen spelar för roll när man väljer katt. Man ska ju umgås med katten, inte sitta och titta på pälsen? När jag t ex hälsat på på katthemmet så kan jag givetvis se en katt och tänka "Oj så speciell/vacker" osv, men det har inget att göra med om jag vill köpa katten eller ej. En del katter har verkligen otroligt coola och snygga färger och teckningar, och sen finns det katter som passar att bo hos mig. Om dessa två sammanfaller eller ej struntar jag fullständigt i :)

Min första katt var en jourhemskatt som jag blev väldigt fäst vid (svart-vita, numera en änglakatt) och den andra köpte jag på rekommendation av samma katthem när jag frågade om en lämplig kamrat till nr. 1. Det råkade vara en sköldpadda, den allra bästaste dessutom ;-)

Vi som är intresserade i katthem, hemlösa osv kanske också är lite mer överseende med andra saker. Om jag fastnar för en katt så kommer jag adoptera den även om den är väldigt tjock t ex. Jag får i så fall banta ned den. Jag kan däremot förstå att en ny kattägare kan dra sig för att köpa en katt med någon typ av problematik.

#3 Jag upplever att just kolonikatter väldigt ofta är svart-vita. Vet du om det är så, eller om jag bara fått för mig det? :)

Är inte så bra på kattgenetik, men tänker att det kanske är dominanta anlag? Min svart-vita var en kolonikisse och många av de andra katterna var det likadant med.

Svarta och svart-vita som är utan defekter och inte keliga och kommer fram för att hälsa anses som mest ointressanta och tråkiga.

Det räcker med frusna öron då tycker folk de är charmiga?

#3 Nja det kan nog variera. Vi har "rensat" kolonier där alla har varit bruntigrerade med vitt, dessutom inslag av långhår. (Slakthuskolonin exempelvis). Hos Kvibergskatterna (som härstammar från handelsträdgårdsområdet där vi "jobbar") har katterna vanligtvis varit svarta, svart/vita eller möjligen vita med svart (alltså mest vitt på kroppen). En gammal alfahane var stålgrå men avlivades av LST strax innan vi hann agera. Han är sannolikt pappa till många av de som blivit grå/vita och helgrå. Så där har vi också en färg som dyker upp hos oss då och då.

De som varit tigrerade eller röda har varit väldigt sällsynta hos oss.

Eftersom svart är en grundfärg i genetiken kan även två bruntigrerade katter (som bär på solid svart anlag) få svarta ungar så då förstår man att det blir många med den kostymen

Tack för alla svar!

Som jag förstår det så är det svarta och svartvita, men även ibland sköldpadd som blir kvar, förutsatt att de inte är långhåriga eller ärrade? Alltså har skygga korthåriga svarta/svartvita katter svårt att få hem om de inte ser speciella ut?

Är det så även om de har t.e.x roliga mustacher?

För på en katthemssida så är det några svartvita med jätteroliga mustacher och täckningar som har varit kvar ganska länge.. 

Men jag förstår inte att man väljer bort katter p.g.a utseende? Jag själv struntar ju fullständigt i hur katterna ser ut. Anledningen till att man köper från katthem är ju just för att hjälpa katterna, då är det ju ingen idé att ta de allra finaste som man ändå vet kommer få ett hem snabbt.

Ska man dock göra en insats och ge ett hem åt den "minst önskade katten" just för att ge den en chans så är det ju lätt att ställa katthemmet frågan "Vem har varit kvar här längst utan att bli adopterad?" och då kanske man märker att varken färg eller pälslag påverkat varför det blivit så…

Det kan handla om att det är katten som alltid ligger högst upp på hyllan och trycker i korgen när besökare kommer - en vacker vit flicka men helt osynlig. Knappt så att personalen ens ser henne. Det kan vara det röda brödraparet som absolut vill flytta tillsammans men som har en komplicerad sjukdomshistoria som kräver specialmat och extra arbete. Det kan vara den snälla men inte särskilt söta röda honan med lite kantigt utseende. Det kan vara en strålande skönhet till sköldpadda med stor integritet - men som är svår att få att trivas i ny miljö med nya katter.

Fråga efter "långsittarna" eller dem som av olika skäl ständigt kommer i retur till katthemmet för att "de inte fungerar i nya hemmet"! När man gett en sådan katt sitt eget definitiva för-alltid-hem - vilket kan vara en kamp, ett arbete och ett allt annat än problemfritt kattliv - då kan man med stolthet säga att man valt att adoptera den mest behövande katten.

Och då blir färgen en bisak bara.

Svart/vita katter upplever jag som mest svårsålda. Helsvarta är också svåra. Och svarta sköldpaddor. Paddor med mycket vitt eller blå sköldpaddor är däremot ganska eftertraktade. Därför får jag nästan aldrig in sådana.

Anledningen till att det finns så många svart/vita kolonikatter är väl att det är de som oftast blir dumpade, och därför oftast ynglar av sig där ute.

#21 Självklart så skulle det vara det första jag tänkte på, och absolut inte färgen på katten. Jag VILL adoptera skygga eller rädda katter som folk inte vill ha, men det jag menar är att även om de är skygga eller rädda så brukar vissa förbise det för att de är så fina. Jag skrev lite fel i början, jag syftade såklart inte bara på utseendet utan vilka katter som blir över, överhuvudtaget. Och då förstår jag ju att skygga eller sjuka katter har så mycket svårare än keliga och friska katter. Men sånt märker man ju när man hälsar på, och om jag såg en katt som var livrädd och knappt vågade sig fram så skulle jag ta den direkt, men om alla katter var lika glada och friska så skulle jag gå på färgen och tänka på vem som har minst chans att bli adopterad just på grund utav det. Hoppas att du förstår vad jag menar.

#22 Men va konstigt! Jag som tycker att paddor är så otroligt fina. Det är både min och mammas favoritfärg på katter.

Som jourhem kan ja tycka att katter i just jourhem är svåra att "bli av med", det är lättare tycker folk att åka till katthemmet å kolla på en massa katter å välja en av dom än att åka tio min å kolla på 1 katt som någon har hemma hos sig.. Den första jourkatten ja hade var det 1 som kollade på, men som tur var hade ja en kompis på besök en helg som blev helt kär i den missen å tog me honom hem sedan. Den andra va det ingen som kollade på lr hörde av sig om på 7mån, då fick hon stanna. Så det kan ju vara en idé att kolla med katthemmens jourhem om det e någon som vart kvar länge där med.

6# min skogis är padda och hon är helt hopplös att vara surskallig och envis, haha..Jag tror faktiskt att det ligger något i det, varken veterinär eller domare på utställning blir speciellt förvånade över att Diana är väldigt fräsig emot andra katter just för att hon är padda..

Om det ligger någon grundande fakta i det påståendet har jag faktiskt ingen aning om..

Här hemma är hon dock den mest tillgivna katt jag mött :) Gör allt för matte <3 <3

Vad är det egentligen som gör att svarta katter är mindre estetiskt tilltalande för folk? Vår ena katt är svart med några vita inslag, hon är ju jättesöt. De är något svårare att fota, det är vad jag kan komma på, men man ser väll ändå inte katten genom kameralinsen hela tiden?

Och sköldpaddsfärgade katter är nog min favorit, om man nu ska vara estetisk. Är det jag som är konstig? :P

Jag har funderingar om att folk tycker att det är svårare att avläsa en svart katts ansiktsuttryck. Förstår faktiskt inte varför svarta skulle vara minst populära. Har f.n. 2 st svarta själv och har haft 4 st tidigare. Det är lika stor skillnad på dem som det är på t ex tigrerade.

Kanske kan vara så. Men då är man nog mest ouppmärksam. Något jag noterat är att svarta katter gärna försvinner ur synen nu när det är mörkt ute och man inte har tänt i alla rum. Vi har dessutom ett svart överkast på kökssoffan, så hon blir verkligen osynlig vår lilla tjej. Kan det vara något med det? Att man kanske är rädd för att klämma dem eller något?

Äsch, det är så dumt. Alla katter är vackra.

Jag har en helsvart pojke som väntat på hem hur länge som helst känns det som. Så otroligt fin är han, med låånga ben och låång svans. Och så gula ögon. Visst han hoppar inte upp i knät på folk, men är en jättetrevlig pojke ändå.

När man pratar med folk om svarta katter, så säger de allra flesta att det är ju det finaste som finns. Ändå väljer de helst annan färg på sin egen katt.

De allra flesta katter jag får in är svarta eller avart/vita. Känns som om jag ser en massa svarta bolla på golvet när det är matdags här.

vill bara förtydliga när jag då visade bild på min padda att jag har en svart/vit tös med :) Lika underbara båda två och jag skulle aldrig välja ktt efter färg

Anledningen till att helt svarta katter inte är jättepoppis kan ju bero på att de tidigare ansågs bringa otur och vara "häxkatter". Sånt kan sitta kvar i bakhuvudet även om man inte tänker på det. Svart vita katter är nog mindre populära för att de känns så "vanliga" tror jag..

#24 Tack, det tänkte jag inte på

#25 Jättefin padda! 

#29 Han liknar min Snitzky som jag hade förut  Jättefin var han!

#30 Jättefin, hon med!  Svart-vita kissar är så otroligt fina!

#31 Det tror jag också att det kan bero på..

Min storasyster har tre svart-vita katter.

Mister O, Pappan till de andra två, 10 år gammal surgubbe med grått hår lite här och var

Sonen Arnold, en blygis, men såå fin och otroligt gosig när man är försiktig  9 år gammal, med pappa Mister O bakom.  Och så systern, lilla Stjärna, också 9 år gammal, en semilånghårig surgumma som inte gillar att gosa, men är världens snällaste kisse.

Varje gång jag träffar blir jag så förundrad över hur fina de är! Jag förstår inte hur man kan tycka att svart-vita katter är fula?

Jag tror att svarta katter är svårast att bli av med för att dom inte tilltalar ögonen när man tittar på dom som te.x en urhäftig padda..Idag ska allt vara så speciellt och ha sån WOW känsla över sig både när det gäller djur och ting..Titta bara på te.x godis och sånt, allt är färgglatt och helst i annorlunda färger så att vi ska SE just det..

Jag tror tyvärr att det bara är så vi fungerar :( Endel vill nog hellre ha något som är snyggt att visa upp hellre än att det/den passar in i familjen och har blivit valt efter hjärta :(

Svart/vita katter tror jag folk tycker är tråkiga bara för att det finns så många utav dom och det blir inget "speciellt"

Tänk om alla kunde välja djur utfrån personlighet, aktivitetsnivå osv osv stället för färg..Stackars djur..

#33 Det ligger nog mycket i det. Vi vill att besökare ska saga: Oh, vilken fin soffa. Oh, vilken fin katt osv. Vi vill ha något som ingen annan har, något speciellt. Har vi en katt med ovanliga färger blir det nästan slagsmål, det blir det knappast med en svart eller svart-vit katt.

#33 Ja, det är synd… Jag var på katthemmet igår, och där var det en svart kisse som var så otroligt underbar, han var så himla gosig och lekfull så jag hade lust att bara ta honom och gå hem! Ändå var han inte bokad, säkert just för att han var svart. Men jag hoppas att någon märker hur underbar han är snart!

Ja det är hemskt alltså..Ändå så sitter jag här med en WOW padda, kan dock försvara mig med att jag absolut inte valde henne efter hennes färg, fick se henne på en bild med även andra snygga kattsyskon men det sa bara klick ! det lös personlighet om henne på bilden och jag blev kär i HENNE när vi hälsade på , inte hennes färg..

Det var några på en utställning som frågade mig vart jag köpt henne (dom hade ingen katt men skulle skaffa en)
jag svarade vart jag hade köpt henne och sa att hon har 2 kullar nu och gav hemsidan så dom kunde gå ut och säga och då säger dom !!!

-Har hon någon som ser lika dan ut som din ? med SAMMA FÄRG alltså

Då svarade jag lite snäsigt (kanske onödigt dock)

Att man faktiskt ska välja katt efter personlighet, att jag bara fick med färgen på köpet

SUUUUUUCK!! 

Dessa människor gör mig så ledsen ! Hur kan man se att en färg är viktigare än personligheten ?? är dom lika ytliga när det gäller människor ?!!
"Äsch där var en kille med vanlig hårfärg och längd, han är inget att ha" O.o