Vackra Puma,kattpojke ! Lärde känna dig när du var en hemlös kissekatt utanför Landskrona. Vick vetskap om dig genom att en kattmamma blivit överkörd och henns små bebbar behövde tas om hand .bebbarna kom hem till Josefa och du fick ett hem i en stor villa med en lummig,mysig trädgård till,en stor altan och där låg du mest när du var utomhus, du var inte intresserad av att upptäcka din utemiljö,hade kanske fått nog av att vara utomhus, kanske var du rädd för att inte kunna komma in igen. Någon hade ju svikit dig eftersom du var van vid människor. I några år kunde du njuta av ditt nya hem,med värme,mat och mys med din matte och husse. Sen blev du sjuk,du vägrade äta och gå runt, du ville bara ligga och dricka vatten. Orkade inte gå runt,låg på värmerören för dom lindrade nog din värk, du blev bara smalare och smalare.Den dagen du kom till vetten var det humaste för dig att få somna in från detta livet och bekanta dig med kissarna där uppe i regnbågslandet.. Tack för jag fick lära känna dig och för jag fick möjligheten hjälpa dig till ett humanare liv dina sista år.