Men jösses!! Varför då???

Gud vad tråkigt för kissarna, de har ju ingenting att säga till om. Jag vet när en bekant till mig dog så ville han absolut att hunden skulle följa med honom till himlen, sagt och gjort så blev det. Vet, som gjorde det tyckte det var synd och sa att det går att omplacera hunden men det var ju hans sista vilja så det blev så. Ja, det är en svår fråga detta. Vad är etiskt rätt egentligen?

Jag har faktiskt sagt samma sak, den dagen jag avlider ska mina djur följa mig i graven.

Sista viljan ska man respektera. Det hade känts annorlunda om det hade varit askan efter djuren. När jag dör vill jag ha askan efter mina älsklingar med mig men om de lever skall de ha chansen till ett bra liv efter mig. Jag skulle inte klara av att veta att de skulle dö bara för att jag gjort det.

#4 Nej det skulle inte jag heller klara av. Dessutom är vi ju fler i familjen så hur skulle det se ut… Nej jag har lite svårt för det där att man ska ta djuren med sig när man dör. Bättre då att ordna med ett back-up hem som de kan få komma till om man skulle "falla av pinnen".

//Lena

Jag tror jag håller med dig lena. jag vill att mina djur ska fortsätta att må bra o göra jä…..lskap fortsättningsvis också.

Varför skulle de dö om jag dog katterna har inte levt för min skull utan för sin egen skull.För mej är det som att vilja att alla som inte jag tror klarar sej utan mej skulle vara tvugna att dö tänk om jag hade fel då när jag trodde så.Så rationell är i alla fall inte jag.

Bra skrivet nr #7 om jag dör vill jag också att de ska få leva vidare.

I det här fallet trodde kattägaren att det inte går att hitta lika bra hem som de hade hos henne. Jag håller faktiskt inte med…. De kunde fått det bättre. Stackars katter, det borde finnas lag som förbjurder folk att avliva friska katter. Tänker på dem hela tiden.

Jag kan faktiskt förstå Leonis lite. Man vill ju verkligen vara säker på att de får dte bra och inte hamnar i ett hem där de inte blir missköta eller något liknande. Att de inte behandlas väl.

Men min katt skulle självklart få leva efter mitt liv, men innan dess så skulle jag vara säker på att de skulle få dte bra annars så skulle jag vilj aatt de skulel få somna in…

Hoppas ni förstår hur jag tänker :)

Ter sig ganska makabert i mina ögon att avliva katterna för att de ska med sin s.k ägare i graven. Mina katter är medlemmar i min familj, inte kan jag ta med dem när jag dör, det skulle ju vara som att även min sambo skulle dö för att jag dött, eller var drar man gränsen annars?

 Familjemedlem som familjemedlem…

Hälsningar Efvis

#11 Nej och vad är det som säger att just  jag är den ända i hela världen som kan ge "mina" katter ett bra liv. Att döda dem i förbyggande syfte blir ju lite väl magstarkt.

#9 I bl.a. Nederländerna, Tyskland och helt nyligen även i Norge finns det en lag som förbjuder avlivning av friska husdjur.

//Lena

Jag har också svårt för den tanken…anser att man måste respektera liv..här handlar det om två liv, två friska katter som med all säkerhet kämpar med sorg nu…känns inte riktigt att själv bestämma på det viset över liv och död..allt har sin gång..och det ska nog inte vi människor påverka…däremot är det nog en bra ide att ordna med någon gudmatte eller gudhusse som finns redo om något händer…det kan ju också handla om sjukdom som gör det omöjligt att ha kvar sina husjur..

Sidentass

Jag har en gudmatte på min mellankatt.

Syster "kräver" också att få "ärva" äldsta om något händer mig och jag vet att alla får det superbra med syster OM det nu skulle hända mig något. Sen finns papper på uppfödaren så där hamnar de också som alternativ. En bra sak med att ha stamtavla och uppfödare.

Jag har också ordnat vem som ska tar hand om mina djur,ifall jag dör. Jag har stor förtoende för henne och vet att hon kommer att hitta passande hem för de.

#11 Makabert är ordet. Men jag vet att det dessvärre händer på sina håll. Men då visar man inte någon respekt för livet och levande varelser. Inte heller visar man respekt för sin familj där katterna ingår.

Jag strävar dagligen efter att katter ska leva bra liv. Att alla katter ska ges liv inte död. Så känner jag överlag vad det gäller levande varelser. Kan till och med spilla en tår när blommor dör :-), sådana som jag tyvärr själv plågat i min tankspriddhet. Finns inte en chans att jag skulle döda mina katter om jag dog. Jag vet dessutom att de skulle få underbara liv, då jag har många som vill ta hand om dem ifall något hände mig.

Det känns lite gammelhistoriskt då vissa begravdes med sina tjänare, hästar och annat som de trodde de behövde på andra sidan.

Men om man tror på himlen, så borde Han däruppe titta snett på den som vill döda någon varelse för sin egen skull.

Så smartare är det att iställlet för att skriva att djuren ska avlivas i testamentet, att ordna så att de får hem efter ens eventuella bortgång. /Vanessa

Jag är väl lite läbbig där, jag vill att mina katter skall följa mig när jag dör, även bokstavligen. Som ni alla vet, så är det ju inte bara bara med mina kissar. Nej, jag litar inte på en käft. Arne som måste ha specialmat och inte vill vara utan ebba och Esther, som är allergisk. Lägg därtill att ingen av dem anses speciellt sociala av andra människor.