Man förstår ju av bilden att dömma att det rör sig om riktiga snyggingar. Hoppas som vanligt att jourhem anmäler sig så att även de återstående 8 katterna kan räddas. Som du skirver är det ju egentligen inga riktigt svåra katter om de bara får chansen.

//Lena

Hoppas någon kan ställa upp och hjälpa dessa katter.

Jobbade i karantän på stockholms katthem när de sex kom dit och de är hur söta som helst. I karantän så var de självklart rädda och fräste men tror det går bättre nu (har tyvärr inte jobba på katthemmet på ngr veckor pga sjukdom).

 Tror inte det är ngt problem alls att få dessa katter trygga och tama med kärlek, tid och tålamod.

Såg som du YvonneW att Kora som du visar på fotot har blivit bokad och blev superglad

Tyckte nog att det var hon som var mest skygg (i alla fall i karantän)  och hon blev säkert bokad först för hon är långhårig.

Är själv förtjust i svart-vita katter och tycker Kofi (på bilden) är jättefin

Håller tummar och tassar här hemma att det även ska lösa sig för de sista katterna.

Jag har precis skickat en insändare om detta till Närkes Allehanda. Jag skrev så här:

Åtta Avlivningshotade Katter I Ställdalen Behöver Hjälp Omgånde.  

Örebro katthem lyckats få avlivningen inställd tre gånger nu, men läget har åter blivit akut för de återstående 8 katterna. Det var över 20 katter från början. KKS Syd tog emot 7, Stockholms Katthem tog emot 6 och en privatperson  tog emot 1. Ändå återstår nu 8 Katter, som är ute i kylan, utan mat och värme. Tyvärr har Örebro katthem stor brist på jourhem för katter, varför vi ber om allmänhetens hjälp. Finns det någon kärleksfull person som kan tänka sig att vara jourhem eller permanent hem till dessa underbara katter? Om ja: Kontakta YvonneW på: http://www.hittekatter.ifokus.se/
 

Signatur: Ambrosia

Sen så skrev jag även mitt namn och adress och telefonnummer.

Hoppas det var okej gjort. Tog din text här och omarbetade den lite!

Hoppas Närkes Allehanda tar in insändaren och att några privatpersoner hör av sig!

Mvh

Ambrosia

Tack Ambrosia, men det vore illa och mannen och döttrarna känner igen sig. Dom har hela tiden satt sig emot att vi skrev insändare i tidningen. Dom skulle känna sig utpekade och det hela skall ske lite i det fördolda. Och för att inte gamlingen skulle sitta helt på tvären har vi sagt att katterna åkt till Örebro katthem. Den gamle mannen är mycket egen, och det har hänt att både jag, min man och en dotter fått lirka med honom för att vi skulle få sätta ut fällorna.

Om du kunde ändra insändaren så att det står Kopparberg eller Guldsmedshyttan istället för Ställdalen vore bra. För ilsknar dom till är jag rädd att vi stöts bort helt istället, så att det blir omöjligt att hjälpa katterna. Det är bara den ena dottern som bett oss hjälpa katterna, den andra dottern ser dem helst döda istället för omplacerade. Vi har alltså inte kunnat gå ut i tidningarna i och med att både mannen och döttrarna förbjudit oss att göra det. Men förhoppningsvis läser ingen av döttrarna det jag skriver på den här sajten.

Yvonne, vi hoppas, hoppas! Jätteglad för att Kora blev så snabbt tingad iallafall. Hon är så vacker. Hoppas hon kommer till någon som ger henne tid och förståelse, så kommer hon att bli en underbar katt.

Hej!

Planerar kattköp och kom in på den här sidan. Att göra en god gärning på samma gång skulle bara vara ett stort plus.

Vill du maila mig och berätta mer om katterna så är jag intresserad!

linneabrozen@hotmail.com

Mvh Linnea

Puttar upp! / Lena

hjälper till med putten Maggan47

Vi är intresserade av att komma i kontakt med dig Linnea. Har försökt maila dig, men inte fått svar. Försöker igen. Om det krånglar så att du inte får mailen, så skriv igen på den här sajten så får du en mailadress.

Beträffande katterna så finns det både kort- och semilånghåriga. Dom har det inte dåligt så länge deras husse bor kvar utan går ut och in i huset som dom vill. Mat saknar dom inte heller, så dom är inte magra. Att dom blivit skygga beror troligen på att mannen inte ägnat så mycket tid åt dem när dom var små. Såg samma fenomen hos en missbrukare som hade en hona som fått ungar. Honan var tam men ungarna väldigt skygga. Men livets nödtorft hade dom fått; liggplats, mat och toalåda. Där slutade allt lyckligt för katterna. Vi lyckades få hem åt samtliga ungar som nu är helt tama och sociala. Också mamman har bytt hem och är kastrerad. Vi hoppas att vi med hjälp av flera godhjärtade människor kan ordna nya hem till de aktuella katterna också så att dom slipper dö när husse flyttar. I och med att dom ändå bor i en stuga och får mat av en människa så går det ju lite snabbare att få dem tama och sociala än om man tog dem direkt ur en koloni. 

Kan också berätta att katten jag har här är en glad och mycket lekfull katt.  Har inte lagt in mina senaste bilder i datorn än, men lägger en in foto på honom när det är klart. Tycker det är svårt att få till bra foton.

Jag hoppas att vi inte tappar bort Linnea nu. Hoppas också att det finns  flera som kan tänka sig att hjälpa till. Vi är tacksamma för alla svar.

Puttar upp igen! / Lena

puttar igen Maggan47

Hej!

Har nu läst min mail och fått iväg ett svar!

 Mvh Linnea

#12 Vad bra att ni fått kontakt med varandra! :) Håller tummarna att allt går bra!

//Lena

Puttar igen!

Om du inte gjort det, så lägg gärna in detta på katter iFokus också. Samt på andra sidor som www.katter.nu
där kan man få mycket hjälp. Håller tummarna för att allt ordnar sig. /Vanessa

Nu är det fem katter kvar som söker hem. Tack ni som ställt upp. Hoppas fler hör av sig så att vi kan rädda alla katterna.

#16 Skönt att höra att några av katterna fått hem! :) Hoppas nu även på en lösning för de andra fem!

//Lena

Å nej, såg att Kora blivit avtingad! Vad hände?

#18 Vet inte varför men det kan ju vara så att de blev förtjusta i hennes utseende och inte förstod att hon är en skyggis som måste få mycket tid, kärlek och tålamod.

Men som sagt jag vet inte, spekulerar bara !

Jahaja, nu är Kora tingad igen! Ser mindre ängslig ut på nya kortet. Så söt så!

Nyintagen syster eller släkting till Kora. Otroligt snäll för att aldrig blivit hanterad. Men så tovig! Rakning nästa! För mörk bild, men man ser iallafall pälslängden!

#21 Vilken pälsprakt! Kan tänka mig att det sitter en och annan tova i den pälsmanen.

//Lena

Ja, det är jag som försökte ta en bild på den mycket vackra långhåriga svart-vita kattdamen. Tyvärr mot fönster med mörk bakgrund. Hon är väldigt lätthanterlig och mjuk i sitt sätt, men har ännu inte tagit emot mat eller vatten hos sin nya matte. Det var tjejen som anmälde sig här som tog emot två katter, så se bara vilken bra kontaktsajt det här är! En svart, korthårig hane kom också in, troligen född i somras. Han har dock bra aptit och går fint på låda. Jag gick bet på de knytnävstjocka tovorna i pälsen, så pälsen får fixas hos veterinär.

Idag skall jag iväg och hämta två till som skall åka söderöver i morgon.

Hoppas innerligt att flera hör av sig. Det finns, som sagt, både kort- och långhåriga katter, och jag vet att det finns fler långhåriga kvar fortfarande. Såg en mycket söt liten lurvig sköldpaddshona med vitt sist jag var där.

Fick in två svarta katter idag. Den lilla skönheten med lång päls finns alltså kvar där liksom en vacker svartsköldpadda med vitt. Dessutom en bruntabby med vit pingla på bröstet och en bruntigré, kön okänt. En stor svart-vit hane traskade in i fällan idag, men den skulle gamlingen ha kvar så länge han levde sa han, så den fick jag släppa ut igen! Så fyra kvar alltså, varav en långhårig. Fick isbildning i mekanismen i ena fällan, så när skönheten gick i för att äta löste den inte ut. Hon är ju lätt som ett fjun och orkade inte trampa ner. Fick ta en borste och försöka fixa till, men sedan gick hon inte i igen. Får tänka på att olja mekanismen den här tiden på året. Man lär sig något nytt hela tiden.

Lilla skönheten satt i trappan och tittade på mig. Jag höll fram handen och hon sträckte sig fram för att nosa på mig, men sedan backade hon försiktigt. Inte så rädd av sig alltså!  

Finns det någon mera som kan hjälpa till? Husse är väldigt sjuk nu så hjälp behövs.

#24 Vilket slitsamt jobb. Det är synd som sagt att katterna inte förstår att fällorna är vägen till det goda kattlivet för dem. Även synd att man bor så långt borta och inte kan hjälpa till med infångandet.

//Lena

puttar så tråden är vid liv Maggan47

Hoppas oxå att det ordnar sig med dom 5 katter som är kvar!

Fortsätter att hålla tummen!

//Lena

Suck, Kora avbokad för andra gången!

#29 Nej men så trisst! Vilken otur kissen har!

//Lena

Om någon av medlemmarna på den här sajten jobbar på ett katthem utan 90-dagarsregel kanske ni kan hjälpa till att få in några av dom katter som är kvar. Tänkte att vi kunde åka halva vägen var om det ligger långt bort. Någon kanske kunde bli jourhem om ett katthem på hemorten ställer sig bakom och skriver in katterna. Skänker gärna ett par transportburar om det här förslaget är genomförbart. Till Stockholm kan vi åka, det är inga problem. Men inte längre än 20 mil, vi skall ju hem också.  

Vad säger ni, kan det vara en möjlighet?

Hej!

Jag som har haft turen att få hem skönheten Safira och hennes vän sötnosen Jaxon. Nu äter skönheten och Jaxon blir modigare och modigare för varje sekund som går. Han är nog bland det sötaste jag sett när han smyger fram över golvet och tittar på en med sina stora nyfikna ögon. (som bilden avslöjar, dock med mindre rädsla nu)

Hoppas på att fler hjälper deras vänner som är kvar!

 Yvonne, Nu äter Safira och går på låda. Så vi gör framsteg!

 Ha det bra!

#31: Jag ska eventuellt ner till Stockholm i helgen som kommer. Och jag har sagt att om katterna kan leva som stallkatter så kan jag ta två av dem. ;-) Men svara gärna per å pmet jag skrev till dig.
Mvh Åsa

#29 & #30 Nej, kanske inte så mycket otur. Den första bokaren hade 4 barn varav de två yngsta var 3 och 6 år och det tyckte inte vi var så himla lyckat. Så vi avbokade helt enkelt.

Den andra bokaren har avbokat pga sjukdom och det är väl otur i och för sig, men vi tror stenhårt på att det finns en rätt människa för varje katt. Vissa katter får bara vänta lite längre tills den rätta människan dyker upp.

#31  Jag har inte hittat något pm. Men, nej, dom skall inte vara stallkatter utan familjemedlemmar.

Marja, håller med dej. Det finns ett hem för varje katt och det finns inga omöjliga katter, bara omöjliga människor!

#32 Oj vad glad jag blir. Har tänkt på Safira och Jaxon och var så orolig för Safira. Så underbart skönt att hon äntligen börjat äta. Och härligt att Jaxon blivit modigare. Stor kram till dig, Safira och Jaxon. Jag är så lycklig att du ställde upp för dessa underbara katter. Det behövs flera som du!

#35: Konstigt jag har sänt ett till dig i alla fall.
Men om de måste leva inne i huset för att vara familjemedlem då passar inte jag in.

#35 Katterna är skygga, men i olika grad. Dom måste fångas med fälla. En katt som gått i en fälla en gång gör sällan om det. Så hur skall du kunna skicka in i sådan katt i ett stall och sedan tro att du får tag i den igen? Dom skall maskas av och kastreras också, annars blir det ungar. Och att få en skygg katt tam kräver att man har den i ett mindre utrymme, som t ex ett rum, och tränar den. Det har man inte en chans att göra i ett stall.

Personligen skulle jag inte vilja ha någon av mina katter i ett stall eftersom det i mitt tycke känns opersonligt. Men du känner inte så. Okey, känslorna är väl olika på den punkten, men skygga katter skulle bli ännu skyggare.

Om du "passar in" eller inte kan jag inte avgöra. Där kommer vi väl in på en fråga där åsikterna går isär. En del tycker som du, andra inte. Men en försiktig fråga. Bor dina katter i ett stall?

Men nu kom vi ifrån ämnet. Det är alltså hem inomhus som söks till de kvarvarande katterna.

#39 Jag känner ju inte just dessa katter, som du gör Yvonne. Att bli stallkatter sedan de väl är kastrerade behöver annars inte vara en dålig lösning. Men kastreringen behöver göras först samt vaccinering och annan veterinärvård. I ett stall får katterna värme, mat och tillsyn. När det gäller förvildade katter kan det faktiskt vara en bättre lösning i vissa fall. Särskilt om de lever under avlivningshot i sin nuvarande situation. Det blir en slags TNR metod och det är inget dåligt liv sedd ur katterna synvinkel även om den kanske inte alltid ger samma tillfredställelse för oss människor. 

//Lena

#39: Beror nog på stallet och stallägaren anser jag.
Och ja jag har mina katter i stall. De har ett fikarum där vi har alla moderniteter förrutom telefon och dator.
Men det är inte så ofta katterna använder det faktiskt.
Vi är ofta hos våra katter i stallet, och mina stallkatter är avsevärt mycket gosigare än många inne katter jag har träffat på.
Men mina stallkatter är mina bebisar, de räknas lika mycket till familjen som mina hästar, hund och illrar gör. De kommer hem hit för att bli badade och sådant. de får veternärvård precis som alla andra djur. De får klippta klor och avmaskas regelbundet.
Skillnaden är att när de blivit vana med oss så får de gå in och ut som de vill, speciellt på sommaren.
Min förra omplaceringskatt tog det ett år innan hon fick lämna stallet över huvudtaget. Allt för att hon skulle bli trygg och kelen innan vi vågade låta henne gå ut.

Så skillnader mellan olika stall verkar förekomma. Men et är som du skrev inget som egentligen hör hit. Det finns så många katter som riskerar att avlivas, där det faktiskt är välkommet med ett hem som avvärjer det. Jag är dessutom sådan att jag bara ställer upp akut för att ta hand om katterna. Sedan är förhoppningen att de ska finna nya mattar och hussar som vill ha dem permanent. Dock har jag lärt mig att det krävs en viss utvärdering av katterna innan de placeras för att man inte ska åka på att de omplaceras om och om igen. När de flyttar till ett permanent hem vill man att de ska få stanna där resten av livet. Och att det blir rätt för både ägare och katt. Det krävs att allt stämmer.

Mvh Åsa

Jag har ju träffat Åsas katter, Faxe och Sockan…väldigt gosiga, keliga myskatter! Tror tyvärr att "stallkatteri" har fått dåligt rykte pga att alla inte sköter det hela lika bra som Åsa. Håller med Lena helt, att för vissa katter är det ett bättre alternativ än lgh eller villa. Det är olika från katt till katt, vad som passar bäst för dem.

Om en katt riskerar avlivning är väl stall ett bättre alternativ?

Speciellt om det är Åsas stall

Helen

#42 Tror att många tänker på stallkatter som övergivna katter som bara finns där och som ingen bryr sig om. Men så behöver det ju inte alls vara. Och speciellt inte i Åsas stall. Om vi ska kunna rädda så många katter som möjligt får vi försöka se alla möjligheter och gärna även försöka tänka som katterna själva gör.

//Lena

#42: Vad gulligt av dig. Känns skönt att du kan berätta som själv varit och sett hur mina stallkatter har det. Även om jag skulle önska att Sockan kanske litade mer på främlingar än vad hon gör. Men huvudsaken är att hon litar på oss i alla fall. :-)

#43: Tack även till dig. Även fast du inte sett mitt stall irl, och inte heller mina katter irl. ;-)
men du har rätt i att hos mig blir de djupt älskade i alla fall. Och jag tillbringar mycket tid i stallet.

Att bo i ett stall som katt, men ägare som älskar dem, andra djur och massor av andra busutrymmen låter som ett tivoli för en kisse. Så länge kärleken, värmen, maten finns där så blir lyckan fullständig. Det man ska tro på är att många människor värderar allt liv. Och ÅsaF står i framkanten där.

Angående små ytor, så anser jag att de är bättre med större ytor, Det ger kissaarna chansen att lära känna livet. Men de behöver en trygg hörna at utgå ifrån så kan de alltid gå tillbaka dit när de blir rädda, trötta eller annat. /Vanessa

#35 En stilla undran bara…kan inte stallkatter bli familjemedlemmar? En skygg katt kanske skulle uppskatta att få börja i ett stall, att vänja sig vid att ha människor omkring sig, men kunna gå undan när den vill. Så småningom när den märker att människan är snäll kanske den väljer att komma närmare och kanske till och med vilja följa med in? Så var det för syrrans hittekatt Beppon…han fick komma och gå som han ville och var jätterädd i början. Efter fem månader bestämde han sig för att flytta in.

Jag undrar bara hur du tänker? Du får gärna förklara för mig.

Helen

#46 Jättebra idé Evangeline! Det finns dom som lyckas bra genom att bygga en låda av frigolit i vedboden också ifall man skulle sakna stall eller annan uthusbyggnad. Men ta då inte en katt som befinner sig så där 100 mil ifrån dig, utan någon som finns där från början. En del av dem som blivit tama här har jag börjat med att mata på trappan sommartid. Men alla katter är inte lika, så det finns ingen regelbok tyvärr. Men lycka till! Se i övrigt "Solskenshistorier"!

#47 Nu blev jag ännu mer förvirrad…Vad är en jättebra idé?

Lycka till med vad då? Ta inte en katt som bor 100 mil bort?

Antingen är jag väldigt trött eller så har jag missat nåt…? jag undrade om du inte anser att stallkatter kan bli familjemedlemmar? Som det verkade i #35? Inget illa ment, jag är bara nyfiken på varför det är en skillnad där? Många stallkatter är högst älskade familjemedlemmar som bor ute för att de trivs bäst så.

Helen

#48 Vad är förvirrande? Det är väl klart att du kan få en katt tam oavsett om du använder dig av vedbod, skjul eller stall. Men därmed inte sagt att du lyckas med varje katt. Dom är ju olika. Det var väl din syrra som kom på idén vad jag förstått. Du skriver ju hur bra hon lyckats. Så jag vill bara uppmuntra er att fortsätta i samma stil så länge den fungerar. Tittade du inte under rubriken "Solskenshistorier"? Gör det och läs om mannen som började med frigolitlåda i vedboden. Ibland får man experimentera sig fram.

I övrigt kan jag inte se att jag skrivit något som kan vara oklart. Har tittat igenom mina inlägg och dom är klara och tydliga.

Kanske var jag lite trött? Syrran lyckades fantastiskt bra och kisse har det fint där han är.

Solskenshistorier har jag läst.

Hoppas ni hittar bra hem åt missarna, oavsett om de hamnar i lgh, villa eller stall.

Helen

#49: Tror det syftades på dina tidigare inlägg där du informerade mig om att katterna inte får bli stallkatter utan de ska bli familjemedlemmar. Och då blir förfrågan om du anser att man inte kan ha en katt som familjemedlem om man har dem i ett stall.

Mvh Åsa

#50 Tack Helen! Blev lite nyfiken på vem du är så jag tittade vad du skrivit. Har också varit in på hemsidan. Hoppas, hoppas att katthemmet blir verklighet. Det var min dröm här också, men den gick i stöpet då här inte finns engagerade människor som vill ställa upp och hjälpa till. Förening gick inte heller att bilda. Jag och min man har ändå en liten privat verksamhet, men till större delen samarbetar vi med Örebro Katthem som ligger närmast. Dom har också en policy som stämmer med vår egen så samarbetet fungerar bra. Men vi samarbetar gärna med andra katthem också om policyn stämmer överens. Stockholms katthem har ju hjälpt till liksom KKS.

Håller tummar och tassar för att projektet Kattakuten i Norr blir en succé!

#51 Åsa: Jag har inte sagt att jag har något emot att du kallar dina stallkatter för familjemedlemmar. Det är ju din ensak och det har jag inte med att göra. Men det var första gången jag hörde någon kalla sina stallkatter för familjemedlemmar.

Såg att du skrivit på tråden om katterna i Tullinge. Tänkte då att det hade varit fint för "pappa katt" om han fått komma till dig istället för att bli utsläppt i det fria. Håller helt och hållet med dig i  dina inlägg där. Har märkt att det finns så oerhört många synpunkter på vad som är bäst för skygga katter, så trots att vi egentligen jobbar mot samma mål så kan vi ha svårt att förstå varandra.

Det vi i första hand söker är jourhem som är anslutet till eller kan anslutas till ett katthem med humana värderingar. Vi har kommit långt på väg och har ev ett jourhem till på gång. Men vi har dig i åtanke.

#52 Kul att du kikat in på vår sida! Den är ju under uppbyggnad, men det är en start i alla fall.

Katthem SKA vi ha, det är bara så! Därmed basta!

Helen