åh det förstår jag, jag skulle aldrig klara att vara stödhem. Jag skulle behålla varenda en ju. Vi var ju det ett tag åt Aslan innan djurskyddet hade plats åt han men inte kunde jag lämna ifrån mig han inte.

Jag förstår hur du tänker, kan du inte behålla henne då?

Jag brukar tänka att vi får ju plats för en ny stödis när någon flyttar till permanent hem och då känns det ändå bra. Det gör ju att någon som går ute i kylan får komma in. Men visst är det svårt och vissa katter är svårare än andra. Sen finns det ju de där stödisarna som man aldrig i livet skulle lämna ifrån sig… Men nu har vi bestämt oss att kvoten på egna katter är fylld. Så jag ställer in mig på att stödisarna inte ska stanna.

Jag förstår precis hur du känner det . Hoppas att  du klarar av att lämna katten. Jag har inte lyckats så bara med det hur mycket jag än resonerat med mig själv.Därför sitter vi här med ett gäng mycket älskade katter,men som egentligen är alldeles för många och som gör att vi inte kan flytta till en mindre lägenhet trots att barnen flyTtat ut för länge sen.

Jag är inte stödhem mer än i nödfall nu eftersom jag vet att jag är så dålig på att släppa taget men jag har faktiskt klarat att lämna ifrån mig 3 kattungar på senaste tiden. Man kanske lär sig.

Lycka till !

Jag är "stödhem" åt mina två första - och troligtvis blir båda kvar.

Jag har en förmåga att fastna för skygga, udda mm varelser så dessa passar verkligen in i mitt hjärta.

Jag har ju egentligen sagt jag ska hjälpa med stödmatning mm om det behövs och vhar lättare ta in riktigt små ungar. För mig är det även lättare placera ut kattungar som är heltama - för då vet jag flytt inte blir jobbig för dom. Dessa två jag har hemma är det annorlunda med, då dom är så pass skygga.

Så Pia - jag vill bara bli stödhem åt tama små eller pyttesmå som snabbt blir tama - för annars kommer jag gå under

jag tycker med det är super svårt, men det man få försöka tänka på är att när ens stödhemskisse flyttar får man plats med en ny katt som behöver stödhem…

Kvoten är ju fylld upp över öronen här hemma. Har redan 4 egna katter. Och med mina två stödisar blir det 6 katter i en 3:a.. Så det går inte.

Men jobbigt är det. Sen när man får så mycket korkade svar på annonserna. En som skrev ville bara ha katten för att fånga möss och råttor och eftersom kissen var skygg behövde hon ju inte umgås med den. Då kunde den göra sitt jobb bara, fånga råttor..Blir så mörk rädd efter sådana svar..

Den första var värst den behöll jag. Sedan kommer det ju alltid katter som man faller lite extra mycket för. Jätte jobbigt att lämna iväg dem men får de ett bra hem så känns det efter en tid ganska bra ändå. Dessutom får man försöka tänka att det ger en möjligheten att hjälpa en ny behövade kisse in i värmen

Det blir lättare med tiden, aldrig helt lätt, ett litet sting i hjärtat var gång men jag tänker på de fina hem de får. Jag kör ju alltid hem mina akutisar till sina nya hem, det ger ju mig en inblick och lugnar mig.

Mina två första akutisar kom till ett underbart par men jösses så jag grina i bilen efteråt, mascaran flöda ner över kinderna. Min tredje akutisblev kvar, min lilla Elsa. Så nu har jag satt stopp.

Får påminna mig att för var akutis som får ett eget hem kan jag ju hjälpa en ny kisse att få komma in i värmen hos mig.

vissa klarar det , andra inte, jag klarar offtast inte dte, så jag kan inte va stödhem nått mer, i allfall inte förens jag känner det finns utrymme, om den blir kvar,,,

största anledningen att jag inte klarar lämna är att jag dels fäster mig men dels så ju mer man ser o hör hur endel behandlar sina katter , hur fint det än ser ut på ytan, så tänker jag att jag inte vågar riskera att de inte har de så bra som hoss mig, skulle de råka illa ut sen så klandrar jag mig själv,

Jag har inget bra svar då båda mina fick stanna. Men det var ju tack för att jag fick jobbet annars hade jag aldrig haft råd att låta Billy vara kvar hur mycket han än skulle behövt det men jag slapp tack o lov att tänka på den biten:)

Jag har så många katter här hemma, så jag brukar tänka att den katten som får ett nytt hem får så mycket mer uppmärksamhet på det nya stället än var jag har möjlighet att ge den.

Bättre att den är en av 2-3 katter i ett hem, än en av hm……många

#11 Oj. Räknade 25 katter….

Jag har jättesvårt att lämna bort katter. De trivs ju här…..fast jag borde.

Har ju varit stödhem av och till tidigare. Vi är dock inte vidare bra på det eftersom vi fäster oss för mycket vid katterna. Särskilt maken. Sedan har de blivit så goda vänner med varandra våra katter. Då känns det svårt att skilja dem åt. Har dessutom fyllt kvoten med de 9 katter vi har. Har inte tagit in någon ny på snart 2 år.

#11 Oj vilket kattgäng! Som en enda stor familj.

#11 haha men jädrar i min låda vilken drös. Vilket härligt harem du har där, så fina katter :)

Härligt gäng #11. Det är inte lätt, har tagit några akutfall som bara stannat en kort stund. Men det är jobbigt ändå. Har själv kattvakt när jag åker bort så man får tänka på kattvakten också.

Jag är stödhem och har haft en del katter här. Bara en lite rackare har fått stanna för det var total kärlek vid första ögonkastet. Lycka är att få se glädjen i den nya ägarens ögon. Det hjälper mig när jag ibland har fått lite extra känslor för en stödis.

Du får härda ditt hjärta lie Lucy och tänka att du får kanske plats för någon ny liten frusen stackare i stället!