JA man känner sig så fruktansvärt maktlös…. Jag förstår, hur ledsen du är!

men missarna har otroligt nog fått ett nytt permanent hem, jag är så jävla glad för dessa katters skull. Det är som en sten som har släppt, som jag har drömt om de och tänkt på de fina katterna sen jag läste om de och såg de på de fina lekfulla korten. Så jag blev otroligt glad när dessa friska katter räddades av en familj :)

Underbart!!!!

Så de klarar sig?

Ja man blir lika beklämd varje gång man träffar på den här typen av oansvariga kattägare. Hade vi bott i Nedlerländerna eller Tyskland hade det inte förekommit eftersom man i dessa länder inte får avliva friska sällskapsdjur. Tyvärr är Sverige på efterkälken….

Jag skulle gärna skriva en sanningens ord till dem.

#4 jajamen dessa katter hade tur att slippa bli avlivade, känns så skönt.

Jag blev också så frustrerad när jag läste början på tråden. Vad är det för människor som alltid ska ta den enklaste vägen att bli av med sina djur. Hur kan dom sova gott om nätterna när dom avlivat friska,unga djur och berövat dem på många års liv???

Underbart att dom får ett annat hem.

Underbart!

#6 Ännu bättre hade det väl varit om ägarna tagit sitt ansvar istället för att köra med rena rama utpressningsfasonerna. Många borde inte skaffa katt överhuvudtaget. Det är där vi måste lägga krutet! Att få folk att tänka efter bättre innan de skaffar katt och få dem att ta sitt ansvar när de väl tagit steget att bli kattägare.

Eller hur?

#8 Nej inte alls underbart - det här är ett mycket sorgligt exempel på hur det fungerar i Sverige. :(

Jag vill säga att jag håller med att ägarna många gånger kör med utpressarfasoner och att många inte borde ha katt men det struntar väl de, vill de ha katt så kan de ju få dem gratis :(. Som min fd arbetskamrat sa att de är ju så billig så de kan man få för en femma

Sen i detta fallet tyckte väl de att det är det dom har gjort kan jag tänka mig tagit sitt ansvar, när de kontaktade Livlinan, vad vet jag. Det man oxå kan lägga krutet på är ju att få folk att tänka till på att vad gör jag om jag blir allergisk eller nån i min familj blir det eller om det händer nåt annat som gör att jag av olika anledningar inte kan ha katten kvar. Vad gör jag då men min kära vän? I detta fallet så var det barnet i familjen som hade fått allergi och som dessutom hade fått astma, jag vet ju inte hur mycket de hade engagerat sig heller i att försöka så katterna hade fått ett nytt hem.

Men jag håller med att det är djupt tragiskt för många katter får inte ens denna chans. Sen är det ju oxå så att vi tänker olika funkar olika, vissa tycker att katter inte är värd nåt och att det spelar ingen roll vad som händer med dem och då blir det ju så att sånna som älskar katter och bryr sig om vad som händer med de tar över ansvaret allt för att katten inte ska behöva dö.

Jag kan säga en sak kan jag hjälpa så gör jag det oavsett, jag tar mitt ansvar och jag tar även över andras ansvar om det gäller att rädda en katts liv.

#10 Jag gillar naturligtvis inte heller att katter dödas på det här sättet. Men jag anser att vägen till förändring måste gå i en annan riktning än att springa på utpressarnas bollar. Vet att jag fått många kattägare att tänka efter sedan jag ifrågasatt deras handlande i sådana här situationer. De har först inte fattat att det de gjorde var fel och sedan pga mitt agerande börjat fundera i andra banor. Det har i alla fall gjort att de inte har fortsatt i samma stil. Att få folk att ta sitt ansvar och ändra beteende är också ett sätt att rädda katter.