Ingen som har något råd att ge??

Orolig matte här

Hej Åsa!

Jag tror uppriktigt inte att de kommer att fara så långt iväg. allt är ju så okänt för dem. Tror de trycker i närheten.

Du får lov att återerövra deras förtroende och hjälpa dem med mat utställt osv. Hoppas bara att de inte är i för dåligt skick fysiskt? Tur att vädret är som det är  hyfsat varmt alltså.

Jag lät Sara gå ut en stund på morgonen ännu i skymning för hon har det jobbigt här inne och med allt som hänt. Ropade sedan in henne utan gehör och till slut gick jag ut att leta. Mina ben var som geleklumpar och jag tvingade mig att se mot vägen efter ännu ett lik. Och jag vankade runt i mörkret.

Till slut fann jag henne i trappen på vinden hemma.Nu ska vi sova en stund. Sömnen är förstörd sedan i fredagskväll.

Försök vila en stund. Ibland är "gelében" och "rännskita" en kattägares vardagsliv!

Soulway

Förstår rädslan du har att mista en tll misse. Jag ska bara ringa på ett jobb som jag fått tips om. Dricka lite kaffe, sedan upp och söka igen.
Jag kommer nog bli tokig och vithårig av detta.
Mvh Åsa

Åsa tycker inte att du ska ta på dig skulden det är svårt att vara akuthem med upp och nedgångar och som soulway sa dom är nog i närheten ..du får jobba på att få deras förtroende igen…men tänk på  att det får ta den tid som dom behöver.ochge inte upp att vara jourhem det voreen förlust för katterna.

Jag och Mojje håller tassar och tummar för att du ska hitta dom igen.

Ha de bra

Eva & Mojje

Tror inte heller att de har gått långt - de sitter nog nå'nstans i närheten och trycker. Det här är inte deras revir så nu ligger makarna väl gömda, rygg mot rygg, lyssnar, iakttar och spanar runt i omgivningen.

Åsa, du har lyckats hålla dem inne så länge nu att jag tror de vet var de bor - och var det finns mat och värme. Du såg till att de blev uppvätskade vilket var bra. Behövdes ju eftersom de blev så mycket piggare efteråt.

Jag föreslår att du tar det litet lugnt nu ett tag. Kliver runt litet tyst med små steg och "slutna" ögon. Lägger ut mat och vatten strategiskt nära stallet. Det är den platsen och lukten de känner igen och det är det som förhoppningsvis känns "hemma" för dem nu.

Finns det någon möjlighet för dem att slinka in i sin kammare själva mot nattkvisten när de börjar frysa… där de hittar sina påfyllda, väldoftande matskålar?

Här hålls alla tummar och tassar som finns för makarna Skygg!
Snälla, håll oss underrättade om sakernas utveckling.

/Pelusa

Hej Åsa! Jag har försökt ringa dig, men kom inte fram. Du ska inte ta på dig skulden Åsa, du gör ett fantastiskt jobb med missarna! Det här är en olyckshändelse, att dom överhuvudtaget kunde ta sig ut där gick väl inte att ana ens!

Nu gäller det att skaffa en kattfälla, helst av en annan sort än den som dom redan känner till från oss. Makarna håller ihop till 100%, så dom ligger och trycker någonstans tillsammans.

Jag förstår att det känns hemskt för dig Åsa, men kom ihåg att ingen lägger skulden på dig. Vi får hjälpas åt, alla krafter vi har här på forumet, och om det finns någon medlem här som kan åka ut till dig och hjälpa dig, så vore det toppen!

Kattfälla….Gävle Katthem, har dom någon? Miljökotoret? Polisen?

Kramar om dig Åsa, vi ska ordna det här, du är inte ensam!

Cammo**många mil bort men ändå nära!

Åsa..du ska absolut inte ta på dej skulden för detta, du gjorde ju vad som var rätt, tog missarna till veterinär när du såg att det var nödvändigt, förstår hur du känner dej..man blir så förtvivlad och orolig..som någon annan också undrade här, finns det möjlighet för dom själva att ta sig in till värmen igen..samma väg som dom gick ut? Du har gjort ett beundransvärt arbete..inte tal om någonting annat..har man såpass skygga katter i sin omsorg kan saker o ting hända, nu håller vi hårt i tummarna här för att det ordnar sig..kokt torsk brukar dofta förföriskt för många missar..bara som ett litet tips..kanske spetsat med lite kattmyntepulver…? Tänker på er..

Siden

Har sett en av dem nu. Uppflugen på stallkatternas favorit utsiktsplats.
Uppe på några jätteconteirnar (hmm, taskig stavning) men under tak. Där kommer man inte åt dem. men det är glädjande att det är som ni säger. de är i närheten. Vi har nu lämnat stallet öppet. så de kan komma in till mat och värme igen om de vill.

Jag vill också tacka för alla snälla ord här inne. Men ärligt känns detta som ett dunder svek gentemot både Missan och Mojje och gentemot Cammo och evangelin. Jag fick ett stort förtroende av dem att ha dessa två underbara katter hos mig. Och jag slarvar bort dem. Jag borde ha kattsäkrat bättre.

Hoppas de kommer tillbaka och inser att jag faktiskt trotts veterinären vill deras eget bästa.
Kram så länge

Ps cammo, mitt batteri dog. ;-)

Det är inte ditt fel Åsa. Jag hoppas och håller tummarna att du får tag i dom igen. Men klandra dej inte för detta. Det kunde hänt vem som helst.

Hej Åsa…oj oj oj…vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att det inte är ditt fel. Här rinner tårarna så jag knappt ser vad jag skriver. Cammo fick ringa för jag bölade för mycket, du hade nog inte hört ett ord ändå av vad jag sa.

Men det finns ju hopp ändå om de är i närheten. Har klurat lite och följande handlingsplan är mitt förslag:

*sätt ut mat överallt runt stallet

*går det att göra så att de tar sig in där de tog sig ut? fast underlättat med en ramp eller nåt så att det blir lätt och lockande?

*Tror du att de vågar gå in i stallet om dina katter är där? går det att tillfälligt ta in dina missar och låta Missan och Mojje ha stallet för sig själva? Tills de har vågat gå in igen?

*Om du ser dem, prata gullgull, släng ut godsaker mm men försök inte fånga dem.

Min teori är att de längtade ut helt enkelt. Kanske de märker att de får gå ut, de får gå in utan att nåt hemskt händer. Kanske gör de dem mindre rädda?

Ni har väl inte så kallt ännu? De klarar sig väl ute ett tag?

Om du märker att de håller sig runt stallet, äter av maten du sätter ut så kan du ju om några dagar sätta ut en fälla som är väl dold under gamla mattor, ris eller vad som helst så att det inte syns att det är en fälla. När du lyckas få in Missan så tycker jag att hon ska kastreras bums om vetten bedömer att det går. Likadant med Mojje. Då kanske de kan få börja vara ute och inne som de vill?

Allt detta givetvis medan du fortsätter med godsaker och gullgull…

Det kan ju vara så att makarna Skygg helt enkelt inte pallar att vara inomhus. Det kanske är lättare att vinna deras förtroende om de märker att de kan komma och gå som de vill utan att det händer nåt hemskt?

Det här är bara teorier…det snurrar i huvudet så det dånar…men nånstans känns det som att de ju faktiskt smet ut av en anledning och det beror nog inte på dig utan på deras natur. Då kanske man måste möta dem halvvägs?

Kanske det här bara är en massa svammel, men jag skriver bara det som ramlar ur huvudet.

Ring mig om du vill prata. Och du, Åsa, du har inte svikit oss alls. Det var ju inga lätta katter vi kom med till dig. Det här är ett bakslag som vi får lära oss av. Kanske de inte kan vara inne? Alla katter går kanske inte att rehabilitera?

Men om du får in dem och bestämmer dig för att behålla dem inne så är det nog en bra idé att vrålsäkra fikarummet.

Stor kram från mig till dig, vi fixar det här på nåt sätt! Önskar jag kunde komma dit och hjälpa men det är ju inte direkt nästgårds..

Helen, där i hjärtat

Hej allihopa.
Jag pratade med veterinären om kastrering när jag var där. Han ansåg inte att de var i det skicket att han kunde garantera att de skulle klara av en sövning och därmed så har jag lagt kastreringen på hyllan ett tag till.
Och ja, nu lär de väl inte bli i bättre skick heller.

Jag har svårt att tänka mig att de vill gå in samma väg de tog sig ut. 4 meter uppåt är högt. Fattar inte att de hoppade ner ens. Men jag ska fixa en ramp för säkerhets skull.

De verkar inte vara rädd för mina stallkatter. Sockan håller sig borta från dem totalt. Tog tre månader att få henne att ens hälsa på Faxe så hon håller sig borta. Faxe är de lite nyfikna på. Tror det beror på att Faxe är en otroligt snäll tös och hon har pratat en massa med dem genom fikadörren.

Kylan är inte det stora problemet nu kanske då vi ligger rnt 5 plus grader. Jag vill ha in dem igen. Åtminstone så de blir friska nog att kastreras.

Jag vet inte vad jag ska göra ärligt talat. Mår så jäkla dåligt. Vill ha mina svartisar tillbaka.

Få tag i en fälla, rigga den osynligt och vänta…så länge de håller sig i närheten av stallet så finns det hopp. Lägg godsaker lite varstans runt stallet så att de blir benägna att leta lite. Sen kan man sätta ut fälla men INTE rigga den, lägg dit godsaker i 1-2 dagar så att de kan gå dit och äta utan att bli fångade. Sen när de inte är rädda för att gå in i fällan längre så kan du rigga den. Nästa steg blir väl att hålla dem inne tills de är pigga nog att kastreras.

Angående Faxe, även om hon är snäll så är ju stallet "hennes" och därför tänkte jag att Faxe kanske kunde få vara inne tills Missan och Mojje är fångade igen. Så att de känner att de kan gå in i stallet utan att hamna i en revirkonflikt.

Helen

Faxe försvarar inte sitt revir för fem öre. Hon kör gärna med öppet hus och bjuder glatt halva rukets missar på mat ur hennes skålar ;-)
Mina damer är nog lite konstiga så tror jag. Men det verkar faktiskt som om Faxes "pratande" får dem att titta fram från loftet liksom. Så jag vet ju inte vad hon säger åt dem. Ska testa att hålla henne instängd om ni tror att det är bäst för Missan och Mojje.

Nu måste jag lägga mig, totlat slut körd.
Kram Åsa

Håller tummarna för dig och kissarna. Men försök att fånga in dem och säkra platsen där de ska vara. Men som de andra säger, försiktigt. Var ju med och skramlade för dem jag med, så jag känner för de små och hoppas att det ska gå vägen så de kan bli friska och krya och bli kastrerade

Åsa, jag vet ju inte om det skulle vara bra eller inte, men man kan ju testa? Om de verkar sakna henne så går det ju att släppa dit henne igen.

Du ska se att det löser sig!

Helen

säger som några andra redan sa, sätt upp en fälla. Det har hänt mig också någong gång att en "förvildad" katt hade kommit bort. Han gick in i fällan efter ca en vecka, samma typ fälla som han blev infångad i första gången.

Lycka till, hoppas du får in dom igen!

/Miranda

Åh, Åsa. Du har inte gjort något fel och ta inte på dig ansvaret för det hela. Vill verkligen ge dig en så stor kram som tröst, men det är lite svårt genom cyberrymden. Så du får en på distans.

Säger som alla andra, ställ ut mat runt omkring. Börja gärna med en del mat. Om du ger blötmat så häll i lite extra vatten i det hela så att de får i sig vätska. Sedan minskar du det i förberedelse för att få in dem i stallet igen. Sedan om det blir med fälla eller annat sätt vet jag inte. Det bästa vore om du kunde ha dörren öppen en glipa intill stallet. Ställ maten innanför en bit. Så de känner doften, typ tonfisk, men inte för nära dörren. För ser de och känner värmen kan de nog stanna där inne. Speciellt om du kommer och de springer och gömmer sig. Täta gärna till  flyktvägen de hade innan. Så händer inte det igen.

Allt kommer att gå bra. Du anar inte hur många timmar och dagar våra proffsinfångare lägger på att gånga in en katt. De vinner alltid :-).

Torka dina tårar, ta det lugnt en stund. Åtminstonde en natt och dag. För du måste ta hand om dig själv också.

Sköt om dig.

Precis! Du ska ju orka existera för alla andra i din familj också. Det kommer att lösa sig. Garanterat!

Måste bara säga att Vanessas tips om HUR du kan mata dem, närmare och närmare och sen in i stallet låter oslagbart bra!

Stor kram från oss här i norr!!!

Vi har satt ut mat och vatten åt dem på ställen där maten inte blir förstörd av allt regn.
De verkar som om de äter i alla fall. Ska testa med tonfisken. Men jag är lite osäker då jag hört att de kan bli sjuka av tonfisk. Vill ju inte det heller.

Jag har suttit hos dem en sväng i natt och bara pratat och donat ute på stall planen- de sitter snällt på conteinern och tycker jag är helt knäpp.

Ja jusst ja. Tack så mycket för kramarna. ;-)
De värmer, även på distans. Men jag vill verkligen ha in mina missar. Ska prata med djurskyddet om jag kan få låna fälla i nästa vecka.

Du är jätteduktig Åsa och du kan så mycket mer än du ger sken av ibland! Det här kommer att gå bra. Det känner jag på mig, Vännen!

Soulway

Läser denna tråden för första gången nu eftersom jag varit bortrest (Holland). Vad jobbigt Åsa att Skyggs rymt. Som Cammo skriver inte något som gick att förutse att de skulle ta sig ut via en ventil på det där sättet. Ett exempel på hur katter kan överraska oss människor på sätt som vi inte trodde var möjliga. Här har kommit många goda råd och situationen verkar ändå under kontroll i och med att du vet var de håller till, samt att de äter. Får du bara tillgång till en fälla kommer de säkert att bli infångade igen. Försök att inte lägga det på dig personligen. Du gör ju allt du kan för kissarna och det här kommer säkert att lösa sig.

//Lena

ÅSa,kan du inte ta av de pengarna som är kvar och köpa en grävlingfälla på Granngården? De är suveräna. Jag tyckte bara att det är ett bättre alternativ än att vänta till nästa vecka. Den fällan är dessutom så beskaffad, att du slipper sitta och passa den. Ok, den kostar ca 1000 kr, men är rejäl och håller länge, kanske någon vill köpa loss den av dig sedan.

Tycker förvisso att Gunillas idé är bra, men jag vet att Åsa vill spara de pengarna till kastreringarna av katterna.

Finns det inga kattfällor hos kommunen? Har katthemmet i Gävle nån man kan låna?

Annars får vi väl skramla lite allihopa!!! Det är ju bara att samla lite extra till Missan och Mojje så kanske pengarna räcker till en fälla också.

Kolla upp de möjligheter som finns först, kan tänka mig att det är bra att göra det bums, för man vet ju inte om det kan ta tid att få fram en fälla.

Men som sagt, bra idé av Gunilla!

Helen

Jag har mailat Gävle Katthem sent igår kväll, men inte fått svar ännu.

Cammo

Jag vet att Älvkarleby komun har fälla. Så det är inga problem att få låna en därifrån.
Problemet är bara att få tag på rätt jägare som har den. Då komunen har flera jägare som jobbar åt dem så far fällorna emellan de olika.
Mvh Åsa

Bara det går snabbt. Hur är läget i dag?

I går kväll var de inte synliga alls. Kanske det blev för lätt för dem att gömma sig i mörkret. Men jag testade med Faxe också och hon visade inte alls att de skulle vara i närheten.
Nu på morgonen är de inte heller så att man ser eller hör dem någonstans.
Jag hoppas de bara är och spankulerar lite i skogen, men att de kommer då de blir hungriga.

Kramar från en otroligt nedstämd Åsa

#28 Vad jobbigt för dig Åsa att de håller sig borta. Men katter är ju inte dumma och brukar hålla till där de serveras mat. De finns säkert i närheten av stallet.

Vad vi inte får glömma är att det är ganska komplicerat att ta hand om förvildade/skygga katter och att den här typen av bakslag kan inträffa. En sådan katt reagerar många gånger oförsägbart och saker som man inte kan drömma om kan inträffa. Typ att de rymmer genom ett nyckelhål eller gömmer sig på helt ofattbara ställen.

Vi kan bara göra vårt bästa när det kommer till att försöka hjälpa katter i nöd. Du har ju ställt upp på ett fantastiskt sätt för dessa katter tycker jag. Försök nu att inte låta frustrationen ta över även om det är lättare sagt än gjort. Det som ser ut att vara det enda raka nu är att få fram en fälla av något slag för att fånga in dem igen och när tillståndet är stabilare kastera dem så att de inte producerar mera kattungar om de smiter ut igen.

//Lena

Precis, de är ju inte så korkade så att de drar från ett ställe där det serveras godsaker hela dagarna.

Har du fått tag i fällan än?

Vi hejjar på här i norr allt vad vi orkar. Vet vad du går igenom.

Helen

Vi ska få hem fällan i helgen.

Jag är verkligen nerstämd av det här och kännslorna jag har törs jag inte ens skriva om längre.
Usch, jag ska bsätta mig där upp tror jag. Eller nej då skrämmer jag dem kanske. Eller så inte. eller ja. Vad sjutton jag vet inte alls längre. Har totalt tappat alla mina katt kunskaper och all min tilltro på mig som kattägare.

Kram Åsa
Som lovar att hålla er uppdaterade varenda dag.

Men lilla Åsa.

Du e ju bäst

Klart du klarar detta.

Det fixar sej. Upp med hakan nu.

Kramizzar

Jenna

#31 Jättebra att du fixat en fälla! :) Du ska se att det ordnar sig. Det här skulle kunna hänt vem som helst av oss. Som sagt skyggisar är ett komplicerat kapitel som kan bjuda på diverse överraskningar av mindre munter karaktär.

//Lena

#32: Jadu om jag är bäst då är det verkligen synd om alla stackars missar runt om i Sverige. Inte mycket till hopp för dem då.

Uppdaterar lite. Jag har nu åter sökt dem emd ljus och lykta. De är totalt borta. Mina stall katter vågade inte lämna stallet i dag. Sockan gick ut en snabbis men kom rusande tillbaka som om f*n själv jagade henne. Faxe totalvägrade at sätta en tass utanför stallet. Vet inte vad detta konstiga beteende beror på heller.

Ja, vi får i alla fall se om fällan hjälper.
Men ingen mat har försvunnit. Är oroligare än tidigare.
Kram Åsa

Du har inget att anklaga dig för. Ju mer du anklagar dig själv, ju sämre du mår och desto mindre kan du göra för makarna, din familj och framförallt dig själv. Du måste ta hand om dig själv i första hand.

När du börjar med fällan och inte märker något, så ställ den öppen och tom. Se till att luckan inte faller ner. Lägg gärna frigolit under fällan samt en handduk eller liknande över buren. Dels så gör de kissarna tryggare och så bygger det upp deras nyfikenhet. Frigoliten gör det varmare.

Angående maten, ställ den i närheten av fällan. Ge dem gärna, gärna tonfisk, leverpastej och annat riktigt goda och doftande saker. Tonfisk är inte farligt för katter. Ta med vatten, inte olja. För med olja blir det lite väl mycket cirkulation i magen.

Snälla, snälla Åsa. Du måste ta hand om dig själv. Du har inte gjort något fel. Även om det inte skulle lösa sig så har du inte gjort en enda sak fel.

Vanessa

Inga makarna skygg vid stallet nu på morgonen. Jag fattar inte vart dom är. Har pratat med grannar och det är ingen som sett dem.
Maten är orörd, även makrillen.
Vattnet hade heller ingen druckit ur, men det är klart, vatten finns det på flera ställen. Så det är väl inte lika alarmerande.
Jag har satt ut mat på flera ställen runt om stallet. Men inget av dem har förlorat någon mat. Jag har lagt ut olka sorters mat för att försöka locka dem. Ska iväg och köpa tonfisk i dag och testa med.
Skriver mer senare om vad som händer.
Kram på er

#36 Lyssna på Vanessas kloka ord och glöm inte att ta hand om dig själv. Som Vanessa så klokt skriver blir inget bättre av att du rannsakar dig själv. Jag ahde aldrig kunnat drömma om att katterna skulle komma på tanken att rymma genom en ventil som de först dessutom måste öppna. Det är ungefär som de här finurliga fångarna som rymmer ur aldrig så rymmningsäkra fängelser av typen Alcatraz. Nu menar jag inte att makarna Skygg satt i fängelse - jag vill bara ge en liknelse där så kallade experter går bet.

Hur ser omgivningarna ut där runt stallet? Är det bebyggt område med andra hus eller ligger det mera ödlsigt till?  

Vi fortsätter att hålla tummarna här nere i Västsverige.

//Lena

#37: Tror nog att de i deras ögon satt i fängelse faktiskt. Sedan spelade det ingen roll att det var ombonat. Det var i alla fall ett fängelse för dem.
Vi har ju grannar vid stallet, men inte så att de är alldeles uppi oss men ändå. Det finns där.

Självransakan har jag tyvärr ändå. Jag har verkligen läst allt fint och snällt ni skrivit. Och jag uppskattar era ord, tro inget annat.
Men jag är i alla fall övertygad om att jag borde ha gjort på något annat sätt så att de ej försvunnit ut.
Jag skäms inför er alla men speciellt inför cammo och evangeline med familj som faktiskt trodde på mig. Och jag känner att jag svikit grymt.

Kanske om jag inte tagit dem till veterinären så hade detta inte hänt. Men då vet jag inte om de överlevt heller. *suck* är så jäkla svårt att veta.
Jag trodde så att jag tog rätt beslut då jag åkte in akut med dem. Men nu vet jag inte längre.

Har varit där och letat nu under dagen, så pepparkaks baket blev uppskjutet. Men nu ska jag ta mitt ansvar som mamma också och baka lite med barnen.

Håller er uppdaterade.
Mvh Åsa

Käraste Åsa!

Du får bara inte gå och må så här dåligt! Du har vårat förtroende, vi vet att du gör allt du kan för missarna. Du har inte alls svikit oss, det finns inte ens i min vildaste fantasi!

Du gjorde helt rätt som tog dom till veterinären, dom behövde det, och att det sedan blev så här olyckligt är ingenting du eller vi hade kunnat förhindra.

Önskar jag kunde hjälpa dig, vi får tänka intensiva positiva tankar och hoppas att du verkligen känner vårt stöd.

Många kramar

Cammo

Inget nytt att förtälja tyvärr.
Mvh Åsa

#40 Undrar vart de tagit vägen? Håller tummarna hårt.

Läs gärna Majvis inlägg om "en rymling som hittats igen" om du inte redan gjort det. Den har hon skrivit för att ge er som letar efter rymlingar lite extra hopp.

http://www.hittekatter.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=aa8ffe24-f008-47fb-933a-c9e47757ae16

//Lena

Ville bara säga att jag inte skriver så mycket i den här tråden just nu för jag orkar inte. Inte för att jag är arg eller besviken på dig, Åsa, utan just bara för att det känns så himla tungt. Måste vila hjärnan lite. Jag bara gråter när jag läser här.

Ville bara säga varför så att inte nån tror att jag är tyst för att jag är arg eller nåt.

Helen

håller allt vad tassar och tummar här, för att makarna ska hitta hem igen, och in, Maggan47 som läst  alla kloka ord

#42: Jag förstår att det är tungt för dig att läsa det som skrivs här Helen. Jag lovar att pma dig om jag har något positivt att berätta.

Så ledsen att det blev så här.
Kram Åsa

Har du sett dom något mer Åsa?

Hej Åsa, jag har oxå följt din berättelse om katterna. Hoppas oxå förståss att dom ska komma tillbaka och hem igen, *Håller tassarna hårt*

Kram/

#45: Jag har inte sett till dem. Vi söker med ljus och lyktor efter dem. Men inte ett spår.

#46: Tackar för tass hållningarna, de behövs.
Om jag får in dem igen så har jag lovat dyrt och heligt att aldrig mer ta denna risk. Vägrar att utsätta fler missar för mig just nu.

Jag har skickat evangeline en kortfattade mall för att höra av sig till Aftonbladet för reportage om detta fall.

Är nästan säker på att de skulle nappa! Hur ställer du dig till det Åsa? Om de ev kommer och fotar och pratar med dig? Du kan visa stallet och luckan där de smet osv. Vi kan sedan bifoga Cammos bild av paret i lådan osv!

Evangeline. Hör av dig så jag vet om ni vill ha hjälp kontakta AB!!!

Soulway

#48: Ärligt talat tror jag inte att jag skulle orka med det. Då jag har vissa problem redan med grannarna här och de äntligen tycks inriktat sin illvilja mot andra vill jag inte gärna påminna dem om min exsistens igen.
Mvh Åsa

#49Inte ens om det handlar om liv eller död för Missan&Mojje?

 Deras chanser ser sannerligen inte goda ut med tanke på allt de har gått igenom och den form de är i.

 De skulle behövas ett stort engagemang av typen som kan blossa upp vid artikel i AB för att kunna rädda paret undan en grym död.

Vad gör ni därborta och hur tänker ni? Är det någon som söker? Har någon sett dem, eller är de på väg tillbaka till Norrland???

Jag tror inte det bara är jag som berörs så oerhört illa av vad "våra" Skyggisar måste genomgå av plåga och elände.

Soulway

Men ge dig Soulway. Känner jag Åsa rätt mår hon redan tillräkligt dåligt och klandrar sig själv för att missarna är på rymmen. Man behöver inte spä på ett sådan elände med ett reportage i en av sveriges största skvallerblaskor.

Tycker allvarligt att du skall ta dig en funderare innan du ger dig på folk hur som helst.

//Therese, som ger Åsa sitt fulla stöd i allt det här.

#50: Ärligt talat har jag svårt att se framför mig att ABs reporter springer runt här i mina skogar och söker efter mina missar. Jag har också svårt att se att Missan och Mojje skulle komma fram bättre med en massa nya människor springandes i omgivningarna.
Jag har bett min pappa och hans fru som faktiskt äger fastigheten att hålla sig därifrån för att inte skrämma dem i onödan.

Och svar på hur vi tänker, vet jag inte. Men hur jag tänker det vet jag.
Jag har lagt ut mat. Har ökat området ute i skogen och lett ett spår i rund omkrets runt stallet som fr dem tillbaka. Jag har satt ut skyddslådor i skogen.
Detta med mat i för att maten inte ska bli dålig.
Jag har strategiska fällor utplacerade på ställen där de inte syns.
Jag har plockat in mina stall katter så de inte stör.
Jag har stalldörren på glänt hela tiden.
Och ja, jag söker efter dem, dag och natt. På dagen åker jag upp minst tre gånger och söker efter dem. På kvällen åker jag upp en gång. Och på nätterna tre gånger. Allt för att kolla fällorna. Om de fastnar ska de inte sitta där länge. Jag har köpt fyra fällor. Tog pengar från insamlingskontot och dessutom var jag till pantbanken och fixade pengar.

Jag mår ärligt talat skit över detta. Jag har beslutat mig för att sluta försöka mig på att hjälpa hittekatter då jag med tanke på att jag slarvat bort paret Skygg inte längre känner att jag kan hjälpa utan stjälper.
Jag skriver mindre och mindre här inne. Just nu så skriver jag mest för att uppdatera er alla. Jag tyngs av sorg och skuldkänslor. Och alla i min närhet reagerar över hur jag är. Mina barn har svårt att hantera all min sorg i detta och jag kan inte hjälpa att jag gråter.

Jag kommer aldrig, ALDRIG sluta söka efter makarna skygg. Inte så länge jag lever.
Och jag hoppas än att de ska komma hem igen.

Åsa

Skrev ett inlägg om artikeln, som jag tog bort eftersom du förklarar att du vill jobba ensammen.

Soulway

Soulway, ibland vill jag skaka om dig. Du skriver verkligen innan du tänker på vad dina ord kan ställa till med. Som journalist borde du tänka efter vad du skriver. Du borde också förstå att Aftonbladet inte ett dugg intresserade av att skicka ut en journalist och fotograf i skogen. 

Till Åsa, Makarna Skygg lider inte. De är lite vilse, men de finner mat. Dels den du ger, men också det de kan fånga. De har levt ute i så många år att de är vana med det livet. Inga problem för dem. Du lider hundra gånger mer än de gör. Och jag vill återigen att du tar det lugnt. Gärna i flera dagar. Under den tiden kommer de säkert att lugna ner sig. Men stäng fällorna. Ta ledigt, gör det. Skriv inte här heller utan ta bara hand om dig själv och din familj.

Vanessa

Lyssna på Vanessa Åsa. Ta till dig hennes ord och ta hand om dig och din familj i första hand. Vem vet snart dyker de kanske upp.

Tänker på dig!

Och här får du även en stor kram från Tigrou

/ Carita

Åsa, sluta att ta åt dig av att katterna lyckades smita. Det är inte ditt fel att de har ett frihetstänkade och ville ut. Det är samhällets fel som inte har gjort mycket för att katter ska få den respekt de förtjänar. Vi enskilda människor har ingen möjlighet att tänka som en katt. Vill en katt ut hittar den förr eller senare en flyktväg. Hur skulle du kunna förutse deras flyktväg. Gräv inte ner dig Åsa. Sköt om dig och de dina nu. Katterna klarar sig.

Soulway!!! Hur kan du skriva på det sätt du gör! Nu blir jag besviken på dig igen. Du får människor att tappa sugen fullständigt. Det kan jag inte tolerera. Åsa har gjort allt hon kan och mår jättedåligt av vad som hänt. Nu behöver hon vår uppmuntran och inga hård ord och förebråelser. Att ta hand om skygga katter är ingen dans på rosor och den här typen av bakslag kan hända. Då gäller det att vi andra stöttar för inga hittekatter vinner på att engagerade personer tappar sugen och inte längre orkar arbeta för de utsatta katterna.

Snälla Åsa sluta inte upp med att engagera dig för katter och utsatta djur. Men följ nu Vanessas råd och ta hand om dig själv.

//Lena

Jag har föreslagit att tipsa aftonbladet om ett reportage om Missan&Mojjan. En sådan artikel, reportage får otrolig genomslagskraft det vet vi alla vid detta laget.

Min tanke var att människor skulle engagera sig och kunna rapportera om de till äventyrs ser Missan&Mojje. De kanske försöker vandra tillbaka till Norrland?

Jag ser Missan&Mojje som kännande varelser, med hög status som har lidit och farit illa. Jag bryr mig om dem och jag ville medverka med mitt engagemang där jag är kunnig.

Där jag kan bidra! Jag är trött och har sorg efter Bosse. Men jag kunde inte sova och började tänka på Missan&Mojje och att jag kanske kunde skriva till Aftonbladet.

Jag uppfattar det som ganska kritiskt för katterna eftersom de inte ens rör maten eller vatten som Åsa lagt ut och deras form inte är den bästa. Tycker det känns som om deras tid håller på att rinna ut!

Just nu ser jag mest till dem.Min känslor och mitt engagemang är hos dem. Så är det.

Mvh Soulway

#58 Att du ger tips om att kontakta AB och liknande är naturligtsvis inte fel. Det var inlägg #50 som jag reagerade emot.

//Lena

#59 Jag reagerade på att Missans&Mojjes väl (som jag uppfattade det) fick stå tillbaka för  grannars ev illvilja.) Kändes inte bra att "illvilliga grannar" ska kunna styra över Missans&Mojjes väl ev liv, som jag uppfattar det!

Mvh Soulway

#60: De som bryr sig om katter i mitt samhälle vet om att dessa missar är på rymmen. De har dessutom fått se bilder på dem. Och vet hur de är. Så de vet om att de ska hojta till.
Att jag däremot inte vill dra in pressen då jag anser att mina illvilliga grannar kan ställa till mer skada än nytta. Det anser jag att jag vet bäst om.
Du känner inte till den inavels byn jag bor i, det gör jag. Jag har bott i samma by i många, många herrans år.
om jag skriver att jag inte orkar blanda in pressen på grund av mina grannar. Då får du helt enkelt lyssna på det.

Sedan är det så, att vad du tänker om mig det struntar jag egentligen i. För ärligt talat kan du omöjligt ha lika låga tankar om mig med tanke på det här som jag har.
Jag vet att om du oroar dig för dem, så är det ingenting emot vad jag gör.
Jag vet att oavsett vad så är ansvaret mitt. Och det kan jag lova dig att det ansvaret tar jag hårt.
Hårdare än vad du någonsin kan tänka dig.

Jag har mist nog med djur under 2006, jag tänker inte mista Missan och Mojje med.
Jag miste en vanvårdad häst vi fick hem. Veterinären och jag hoppades. Jag mer än veterinären. Men hästen fick vård. Tyvärr var denna vanvård för långt gången när hon kom till oss.
Sedan miste jag min älskade iller Kiara i likförgiftning då hon inte kastade valparna vid missfallet.
Sedan förlorade jag min absolut bästa vän i världen, min hund Bonita. Allt detta under 2006. Sedan hade jag den ena ponnyn sjuk. Hon stod på boxvila hela sommaren. Jag satt minst sex timmar om dagen hos henne och läste högt. Klappade henne och satt och höll handen på henne.

När jag tar ett ansvar över ett djur gör jag det till 110%, jag ger allt av mig själv. När en sådan här sak händer plockar jag ut ännu mer av mig själv.
Jag kan lova dig att få är så engagerad att de ser till att sina barn blir julklappslösa för att de söker efter två försvunna katter.
Jag har nu tagit det beslutet. Alla våra pengar har gått till Missan och Mojje. Då jag redan tidigare med dem grävt hål i ekonomin. Men dom är värda det. jag lovade dem att finnas där för dom, att se till att de har det bra. Att ingen människa ska få göra dem illa.
Jag tar hårt på mina löften, oavsett om jag ger det till folk eller djur.
Just nu vet jag att jag har brutit detta löfte. Hur illa jag mår av detta kan du inte ens föreställa dig.

Så snälla, kom inte och tro att du vet och kan allt om alla. I tidningarnas värld är allt svart eller vitt, i verkliga livet är det något helt annat. Undersökande journalistik, det innebär att man ska uppsöka kunskap om en sak innan man tar saker för givet.

Åsa

De erfarenheter  jag har av rymlingar är att de för det mesta inte går långt ifrån den plats där de försvann.De har ofta hittats inom 500 m från jourhemmet.I Missans och Mojjes fall kanske det kan bli så att om det är många som är ute och letar efter dom så blir de ändå räddare och gömmer sig ännu mer.

Vi höll på 9 månader för att fånga in en katt som bodde i ett hål  bredvid pingstkyrkan.(Det var svårt för vi blev störda av alla möjliga som gick förbi och så var det andra som lade dit mat)Ibland försvann katten och var borta i flera veckor men sen kom den tillbaks och bodde där igen.På sommaren dök det upp 4 små kattungar där och vi hade lyckats fånga in 3 av dom då den vuxna katten och kattungen försvann.De var borta i 3 veckor sedan kom de tillbaks igen.Då var vi verkligen oroliga över kattungen.Mat ställdes i hålet varje dag så de visste att det fanns där.

Fortsätt ställ ut mat och titta efter om någon går där och äter men låt fällorna vara ett tag.Vad är det för fällor , går det att ha dom öppna  men  så att de inte slår igen?

Syns inte makarna skygg till nu så finns det ändå gott hopp om att hitta dom senare.Förresten så har vi fångat in många katter med hjälp av varm grillad kyckling.

Nej nu måste jag säga ifrån tänkte inte lägga mig i men det har gått för långt nu tycker jag.

Åsa jag tycker att det e jättetrist att skyggisarna har rymt och jag har läst om dom tidigare så jag vet att du har gjort ett fantastiskt jobb och du ska inte anklaga dig själv för det som hänt.

Men inte Soulway heller för hon försökte bara göra en insats på det som hon kan bäst och inlägget med det förslag var i god ton #48.

Men svaret som du gav i inlägget efter #49 lät konstigt i mina öron oxå. Så jag förstår att hon undrade i inlägg #50 vad det var med grannarna som hindrade att media skulle ta upp det. Sen så var hon ifrågasättande på ett kanske bryskt sätt som kunde ha varit annorlunda men jag förstår att hon var undrande efter ditt inlägg #49

sen vart det en himla massa inlägg till Soulway i bitska ordalag.

Hon förklarar sig sen i inlägg #58 att hon enbart ville hjälpa till syftar nu på sitt inlägg # 48 där allt börjar och jag tycker inte att hon var bitsk då .

senare förklarar hon i inlägg #60 vad det var som hon reagerade mot i inlägg # 50 med bara enkla förklaringar inga påhopp utan fortfarande med den info som fanns i tråden sen tidigare.

 Åsa svarade sen i inlägg #61 och skrev om sina illviliga grannar m.m och det förklarar ju hennes svar i inlägg # 49 men det är ju först nu som den förklaringen kommer och en hel del påhopp på Soulway.

Så jag tycker att det är tråkigt för den här gången så var faktiskt inte Soulway den som uppförde sig illa. Hon skrev ett inlägg som fick massor att reagera i ramaskri och kanske hade hon kunnat skriva inlägg #50 i en annan ton men hon svarade ju faktiskt bara på den en aningen underliga anledningen som Åsa angav i inlägg # 49

Vart väldigt långt det här.

Ha de bra

Eva & Mojje

PS…Åsa jag hoppas verkligen att du inte kommer att sluta ta hand om hittekatter du har gjort ett fantastiskt jobb hittills.

Håller med Evamojje

Sluta inte att ta hand om hittekatter, Åsa, det är du jättebra på!

Du hittar säkert makarna skygg, det håller vi tass på här!

Håller dom verkligen hårt ska  du veta, Åsa!

Jättekram på dig

/Sessan1

#63 Förhoppningsvis har nu alla missförstånd blivit utredda i denna tråd. Vad Åsa mest behöver nu är stöd i den här jobbiga situationen. Sedan får vi fortsätta att hålla tummarna för att makarna kommer tillrätta. Majvi ger oss gott hopp om att det kan bli ett lyckligt slut även på denna dramatiska händelse.

//Lena

#63 Innerligt TACK evamojje för att du vågade ställa dig upp och visa att DU kunde se att vad som de facto hände mellan dessa inflammerade inlägg.

Man måste kunna använda sitt huvud och inte bara låta känslor och privata tillkortakommanden styra över ens handlingar. En sådan här sajt kan lätt bli känslomässig och också lätt gå överstyr då många upprörande och svåra "ärenden" är sajtens själva fokus, hemlösa katter.

Jag hade en enda ambiton i ovanstående inlägg och det var att kämpa för Missans&Mojjes återfinnande. Ingenting annat.

Jag reagerade på de argument som Åsa angav:

" Ärligt talat tror jag inte att jag skulle orka med det. Då jag har vissa problem redan med grannarna här och de äntligen tycks inriktat sin illvilja mot andra vill jag inte gärna påminna dem om min exsistens igen. Mvh Åsa"   

Ingenting annat! Som evamojje säger begicks en hel del övertramp riktade mot mig härinne och jag hoppas du Lena har noterat det i din anteckningsbok för medarbetares ordning och uppförande.

Det vore olyckligt om en sajtvärdinna själv är så förblindad av privata känslor att hon bidrar till mobbing av enskilda medlemmar.

Det gagnar inte den sak vi alla härinne arbetar för; att hjälpa och företräda hemlösa katter som själva inte kan föra sin talan.

Vänligen Soulway

#66# Förstår du inte att Åsa gör allt hon kan för att hitta katterna? Hon har ju skrivit hur mycket hon åker upp för att titta om katterna sitter i fällan. Och då har hon flera barn att sköta om först och främst. Hon är nog ledsen ändå än att du ska sitta här och vara elak också. Tycker att det räcker nu faktist.

#67Du och jag talar om helt OLIKA saker.

Mina inlägg handlar INTE om Åsas skuld/oskuld, Åsas göranden och låtanden.

KAN ni verkligen inte se det?

Soulway

#66: Det mest tragiska i din inställning är att du inte verkar förstå anledningen till att jag kanske inte skriver så jäkla bra varenda gång. Du kan själv testa att leva mitt liv på det sätt jag gjort efter att Missan och Mojje försvann så kanske du kan se verkligheten som den är. Lätt att sitta där hemma hos dig och fundera ut hur du ska kunna skriva för att bemästra detta.
Du hade kunnat fråga hur jag menade. Du borde förstå att jag inte är så jäkla pigg just nu. Till och med min dotter på 3 år inser att mamma är slut som människa. Men inte du.

trist att du känner dig sårad och påhoppad. Tror absolut inte det var tanken med det hela. Hoppas du slickat dina sår snart och kan ge upp och försöka ta ut det på mig.
Mvh Åsa

Är inte detta om Åsa: Det vore olyckligt om en sajtvärdinna själv är så förblindad av privata känslor att hon bidrar till mobbing av enskilda medlemmar

bl a?

#70. Jag tänkte då på Lena som är sajtvärdinna för denna sajt.

Nu ska jag göra annat. Hoppas ni gör detsamma!

Mvh Soulway

#71# Ok, då missförstod jag dig. Trodde att det var riktat till Åsa allt du skrev. För hon gör nog så det räcker och blir över stackaren. Hon mår ju skitdåligt för detta. Hon ska inte behöva sitta här och ta emot skit av oss med.

gejsa Det är bara en dryg vecka sedan jag förlorade min älskade kattepojke Bosse. Han finns inte mer och kommer aldrig att finnas mer och det gör så ont så det inte går att beskriva.

Kanske mitt engagemang för makarna Skygg handlar om en slags desperat känsla att åtminstone kunna rädda dem. Min egen pojke kunde jag ju inte rädda. Jag trodde en artikel var vårt sista hopp. Jag trodde att det nästan var kört för makarna Skygg.

Jag ville hjälpa till trots att jag inombords sörjer något så oerhört!

Mvh Soulway

Soulway: jag kan garantera dig att Aftonbladet inte skulle göra en artikel angående katterna. De är inte intresserade av sånt. Vi kontaktade aftonbladet gällande två hitteillrar som satt instängda i en transportbur utan mat och vatten i närheten av en skog. Vi hörde inte ens av dem. Jag tycker nog att deras öde var värre än att två hittekatter rymt från sitt jourhem.

Hade vi pratat om 30 katter som misskötts och misshandlats till döds, ja då hade aftonbladet skrivit om det. Men inte när det handlar om två små katter. Tragiskt men sant.

#70 Jag anser inte att jag mobbar någon för att jag försöker hålla på skrivreglerna vi har i iFokus. Det är den roll man har som Sajtvärd. Sedan när det blir missförstånd så får vi ju försöka klara ut det. Det anser jag att vi gjort nu i den här tråden. Jag tyckte det lät lite hårt helt enkelt det du skrev i #50 mot bakgrund av vad som hänt. Sedan har du ju förklarat hur du egentligen menade.

Dags att gå vidare med det vi alla är här för. Att arbete för utsatta katter. 

//Lena

#73# Jag förstår att du är bitter för att du inte kunde rädda din katt. Har inte läst vad som hänt så jag har ingen aning vad som hänt.

Men för den skull behöver man inte lassa över bitterheten på någon annan. Som jag tycker verka göra allt som finns i hennes makt för att hitta dessa katter. Hur det än är så tror jag nog att dom överlever. Som vi vet så har katter 9 liv. Och har dom använt några av dom innan så finns det några liv kvar iaf.

Men vi har bara en ÅsaF. Det ska vi tänka på allihop. Hon varken sover eller sköter sina barn eller gubbe just nu. Hon mår så dåligt så det räcker.

Det känns verkligen som att tråden har spårat ur får det den handlar om, helt enkelt om Makarna Skygg och hur vi ska göra för och få åsa och klara sig igenom det här.

• Är det så fel???

Vi finns här för och Hjälpa, inte stjälpa (kan vara felstavat)

Åsa gör verkligen så gott hon kan, det vet jag. och det märks att hon är ute mycket och gör allt för katterna. Då hon inte är inne på Iller.ifokus lika mycket som hon brukar.

Vill verkligen att du ska må bra åsa och du behöver höra ord som hjälper dig att ta dig igenom det här. För på något vis så kommer det att lösa sig. =) Det vet du, jag hittar alltid något ljust i det mörka.

Tänker på dig och hoppas att de kommer till rätta så fort som möjligt.

Många kramar från mig och "mullrarna".

Nu är det dags att låsa denna diskussion, så vi inte jagar bort de som trots allt gillar denna sajt. Vissa saker kan man  ta på pm.

Vanessa