Gömde aa till artikeln

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5305106.ab

Han tycker att förvildade katter ska skjutas!!

Skrämmande omröstning på sajten…Nästan hälften är för avskjutning!

Just nu ligger artikeln överst på Expressens hemsida! Herregud, det är fruktansvärt!

Skäms  Aftonbladet och Expressen!!!!

Missvisande information som vanligt, allt för att skapa rubriker och sälja tidningarna. Jag såg intervjun med jordbruksministern i TV i morse. Det var reportern själv som kastade fram förslaget om att skjuta ihjäl katter. Erlandsson svarde att det är ett alternativ men det kan finnas andra lösningar och det är därför som utredningen tillsätts.

http://hittekatter.ifokus.se/Forum

Utredning tillsätts för att modernisera djurskyddslagstiftningen

Regeringen tillsätter en utredning för att modernisera djurskyddslagstiftningen som trädde i kraft 1988. Det finns vissa problem i dagens djurhållning som inte har kunnat lösas med nuvarande lagstiftning. Jordbruksminister Eskil Erlandsson presenterar vad som är aktuellt i utredningen, torsdag 4 juni.

Tid och plats

Tid: Torsdag 4 juni klockan 13.00
Plats: Jordbruksdepartementet, Fredsgatan 8, Stockholm

Ingen föranmälan krävs för presslegitimerade journalister, övriga kan kontakta pressassistent Caisa Ahlroth.

Kontakt

Therese Bengtsson
Pressekreterare hos Eskil Erlandsson
work 08-405 11 88
cell 070-519 01 59
e-post till Therese Bengtsson

Caisa Ahlroth
Pressassistent
work 08-405 80 33
e-post till Caisa Ahlroth

De sitter där nu och bestämmer om katternas framtid…

Läste det precis jag också. Fy vad ledsen man blir  Genom att skjuta dem löser man ju inte problemet, man skjuter bara upp det. Det kommer ju nya katter hela tiden.

Väldigt skrämmande faktiskt att läsa hur många som tycker att man ska avliva dem.

Expressen: Antal röstare: 1591 - Ja 53%  -  Nej 47%

Aftonbladet: Antal röstare 22087 - Avliva dem 44,3% - Ta hand om dem 30,2% - Kastrera dem: 17,5% - Låta dem vara 8,1%

Det tas inga beslut om kattproblematiken idag. Det presenteras direktiven till utredningen, dvs de punkter som utredningen ska utreda innan man kommer med förslag till lagstiftning.

Alla har möjlighet att under utredningen komma med synpunkter. Utredningen utformas sen till ett SOU (statens offentliga utredningar). Lagrådet utformar ett  förslag till lagstiftning som skickas ut till remiss till inblandade organisationer och sen skrivs det en proposition där departementschefen sammanfattar utredningen och inkomna remiss mm. Propositionen går vidare till Riksdagen som diskuterar om den och tar ett beslut om lagen kan antas. På ett ungefär så går det till :)

Finns alltså gott om tid att påverka :)

Bifogar skrivelsen göteborg katthjälp skickade till jorbruksdepartementet med synpunkter på vad som borde ingå i direktiven.

 Lägger in skrivelsen från Göteborgs Katthjälp här//Lena:

Synpunkter angående direktiven till utredningen av djurskyddslagstiftningen

Jordbruksdepartementet anmodar berörda myndigheter och organisationer att inkomma med synpunkter om vad som borde ingå i direktiven till utredningen av den nuvarandedjurskyddslagstiftningen. Göteborgs Katthjälp lämnar härmed sina synpunkter.

Göteborgs Katthjälp finner att en utredning omkring problematiken med hemlösa katter ska ingå i direktiven, detta på grund av olika skäl:

- Katten är det sällskapsdjuret som i antal är mest drabbat av hemlöshet. Det finns mellan 40 000 och 100 000 hemlösa katter i Sverige.1

- Hemlösa katter är i stort sätt helt oskyddade i svensk lagstiftning.

- Otydlig lagstiftning omkring myndigheternas handläggning av och ansvaret för ärenden med hemlösa och förvildade katter.

- Otydlig lagstiftning omkring avlivning av (hemlösa) katter.

Vidare anser vi att det finns brister i sanktionssystemet inom djurskyddslagstiftningen som borde utredas.

Vad som också borde utredas är på vilka sätt man kan ta de lagmässiga och administrativa åtgärder som krävs för att minska det stora antalet herrelösa djur, vilket krävs enligt Europarådets konvention om Sällskapsdjur.

Beskrivning av problematiken omkring hemlösa katter och nuvarande lagstiftning

Djurskyddslagen och Djurskyddsförordningen reglerar i första hand relationen mellan djuret och djurhållaren. Katter som har kommit ur djurhållarens vård har inte längre någon som håller tillsyn över dem. Det innebär att djurskyddslagens portalparagraf (2 § Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande) inte ger dessa djur, eftersom djurhållaren inte kan utöva tillsyn, det skydd de har rätt till enligt denna paragraf.

Djurskyddslagen ger tillsynsmyndigheterna möglighet att omhänderta djur som är utsatt för lidande. Den bestämmelse som snarast blir aktuell i fråga om en katt som är övergiven (utan tillräcklig tillsyn) är 32 § i djurskyddslagen där det sägs att ett djur som är utsatt för lidande ska omhändertas om det är befogat ur djurskyddsperspektiv, t.ex. då ägaren är okänd eller inte går att nå. Polismyndigheten och länsstyrelsen har samma skyldighet att ingripa.

1

Djurhemmens verksamhet i Sverige: med fokus på katter.

M. Andersson, J. Loberg och P. Eriksson - Inst. förhusdjurens miljö och hälsa Sveriges Lantbruksuniversitet, 2007

2

Vad som gäller ärenden med hemlösa katter resulterar detta oftast i att polisen hänvisar privatpersoner till djurskyddsinspektörer och att inspektörer hänvisar tillbaka till polisen eller, inte sällan, till fastighetsägaren. Genom att lagstiftningen anvisar ett flertal myndigheter som tillsynsmyndigheter bollas ärenden mellan olika instanser vilket kostar onödigt mycket tid och pengar utan att djuret får den vård den har rätt till. Dessutom vägrar vissa myndigheter rentav att befatta sig med hemlösa katter då dessa enligt dem inte ingår i djurskyddslagen. T ex så har Länsstyrelsen i Västra Götalands rättsenhet yttrat att övergivna och förvildade katter inte omfattas av djurskyddslagen (och inte heller av hittegodslagen). 2

Kommun/Länsstyrelse

Som det ovan benämns lägger djurskyddsinspektörer gärna över ansvaret för hemlösa katter på fastighetsägarna genom att klassa hemlösa katter som olägenhet för människors hälsa, vilket enligt miljöbalken är fastighetsägarens ansvar att åtgärda. Någon enstaka hemlös katt ger inget upphov till olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap 3 § MB). Dessutom förbiser man att djur som far illa i första hand är ett djurskyddsärende som ska handläggas av antingen polis eller länsstyrelse.

Ännu oftare händer det att inspektörer lägger ansvaret för hemlösa katter på den som har börjat mata den hemlösa katten genom att hänvisa till att regeringen i propositionen om djurskyddslag mm. anger att ansvaret för att djuren behandlas väl och skyddas mot lidande primärt åvilar varje enskild människa som har djuret i sin vård. 3 Att denna synpunkt bara är en lagtolkning framkommer bland annat ur ett rättsfall i Hovrätten. Enligt denna dom anses herrelösa katter som matas av någon inte vara dennas husdjur. (Hovrätten för Västra Sverige, Avd 5, Rotel 52, dom 2002-04-19 i mål B 2542-01).

I 9 § djurskyddslagen anges det inte vem det åligger att sörja för att ett sjukt djur får nödvändig vård. I förarbetena yttrar departementschefen som sin mening att det ligger i sakens natur att det är ägaren till djuret och den som på annan grund innehar eller förfogar över djuret som är ansvarig för att bestämmelserna i djurskyddslagen åtlyds. Departementschefen fortsätter att skyldigheterna enligt lagen inte kan sträcka sig utöver den kretsen. 4

Vi anser det som en omvänd rättsordning att en tillsynsmyndighet lägger ansvaret för katter som har kommit ur ägarens besittning på den som matar det herrelösa djuret, utomhus, under en begränsad tid. Man förfogar ju inte självvald över djuret genom avtalat övertagande av vård från djurägaren. I praktiken kan det mycket väl hända att katten påträffas en helgdag medan djurskyddsinspektören inte går att nå. Polisen brukar inte prioritera hemlösa katter särskilt högt och vägrar ibland att befatta sig med sådana ärenden överhuvudtaget, vilket betyder att man skulle lämna ett djur utan mat i ett antal dagar för att undvika att en myndighet lägger ansvaret för den hemlösa katten på den enskilde.

I motsats till djurskyddstillsynen, som flyttades från kommun till länsstyrelse, stannar hälsoskyddstillsynen kvar hos kommunen. Detta innebär, om ärenden som handlar om grupper med hemlösa katter skulle klassas som olägenhet för människors hälsa, att dessa (2 Skriftlig kommunikation till Göteborgs Katthjälp den 3 april 20073 prop. 1987/88:93 sid. 15 4 Prop. 1987/88:93, s. 55 3) ärenden kommer att handläggas av kommunerna. Frågan är då om det kommer att vägas in djurskyddsaspekter i handläggningen. År 2008 hänvisade djurskyddsinspektörer från Göteborgs kommun fastighetsägarna till saneringsbolag när det gällde ärenden med hemlösa katter (genom att klassa dessa ärenden som olägenheter för människors hälsa), utan att vidare handlägga ärendet som ett djurskyddsärende. Göteborgs Katthjälp tycker att denna utveckling är skrämmande och att detta tillvägagående ur juridisk och etisk synpunkt är oacceptabel.

Jordbruksverket kunde inte besvara vår fråga om detta tillvägagående är juridiskt hållbart eller inte.

Regering anför i propositionen om tillsyn över hundar och katter, i den mån brister i skötseln inte orsakar problem för omgivningen, att det i sådana fall i första hand är fråga om ett djurskyddsärende. Om brister i skötseln orsakar problem också för omgivningen kan det vara fråga om både ett djurskyddsärende och ett tillsynsärende. 5

I sådana fall som nämndes ovan borde handläggningen från och med den 1 januari 2009 delas upp mellan kommunen och länsstyrelsen i två olika ärenden.

Polis

Enligt 1 § polislagen (1984:387) skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.

Rikspolisstyrelsen anser dock att just uppstallning av djur och därpå följande åtgärder inte är ett naturligt led i polisens åliggande att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och menar att länsstyrelserna är bättre lämpade att sköta förvaring och försäljning av med stöd av djurskyddslagen [och tillsynslagen] omhändertagna djur.

Rikspolisstyrelsen påpekar även att lagstiftningen är krånglig och hur ärenden sköts - och hur djuren behandlas - ser olika ut på olika polismyndigheter. 6 I praktiken visar detta sig genom att visa polisdistrikt inte tar emot ärenden med hemlösa katter som anmäls av privatpersoner.

Rikspolisstyrelsen har vidare anfört att polisen saknar resurser i form av både pengar och kunskap till att kunna ta an sig omhändertagna djur. De kostnader som uppkommer med anledning av omhändertagandet får, enligt DL 35 § 1 st., förskotteras av allmänna medel. Denna kostnad skall därefter enligt 2 st. återbetalas av den mot vilken åtgärden har riktats, om det inte finns särskilda skäl till annat. Av olika anledningar förekommer det relativt ofta att polismyndighetens kostnader inte återbetalas.7

När omhändertagande av djur sker från socialt utslagna personer eller där djurägaren har hamnat i ekonomiskt trångmål finns det ingen möjlighet för polismyndigheten att återfå de kostnader den haft, förutom det den kan få igen vid en eventuell försäljning. Det är ju oftast hos människor med sociala och ekonomiska problem där det även uppstår problem med djurhållningen.

Regeringen bedömer i propositionen om tillsyn över hundar och katter att det för närvarande inte finns någon annan myndighet som har den upparbetade organisation som behövs för att omhändertagande av, i tillsynslagens fall, hundar skall kunna fungera i praktiken. 8

5 Prop. 2006/07:126

6 Bengt Ericsson, Rikspolisstyrelsen i Tidningen Svensk Polis, 2007-11-16

7 SOU 2001:87, s. 75.

8 Prop. 2006/07:126

4

Avlivning av katt

Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur (SJVFS 2007:77), får katter avlivas genom avblodning, slag mot huvud, huvudskott, distansavlivning, narkosmedel genom injektion och narkosmedel genom inhalation.

För avblodning av katt ska först veterinär anlitas som ska göra katten medvetslös. Hos kattungar yngre än 14 dagar får slag i huvud användas som bedövningsmetod eller också som avlivningsmetod för ett mindre antal kattungar.

I Djurskyddsmyndighetens tidigare föreskrifter om avlivning av hundar, katter och visa pälsdjur fick katter endast avlivas genom överdos av narkosmedel under veterinärs överinseende, huvudskott eller slag mot huvud när det gäller kattungar upp till åtta dagars ålder. Att katter nu även får avblodas, avlivas på distans och att åldern för att få döda kattungar med slag mot huvud har höjts från 8 till 13 dagar är en försämring av djurskyddet.

Djurskyddslagens § 30 ger möjligheten att avliva ett djur som är så svårt sjukt eller skadat att de bör avlivas omedelbart för att förkorta djurets lidande. I brådskande fall får då även någon annan än veterinär eller polisman avliva djuret. Då behöver inte lagens bestämmelser om hur djur får avlivas följas. Uppenbart är dock att det handlar om barmhärtighetsgärning.

När det gäller avlivning för andra, icke akuta skäl, så som när djuret är oönskat eller på grund av t ex allergi hos djurägaren, ska det inte finnas någon möjlighet att använda sig av några andra metoder än avlivning hos veterinär, om inte särskilda skäl föreligger.

Djurskyddslagstiftningen verkar förebyggande vilket även borde framgå av föreskrifterna. Att genom föreskrifterna ge ytterligare förslag på avlivningsmetoder i andra fall än nödsituationer ger risk för missbruk och felanvändning vilket medför lidande för djuret. Sällskapsdjur är extra utsatta för brott mot lagstiftningen på grund av bristen på insyn. Om en katt (eller annat sällskapsdjur) skall avlivas bör samråd ske med legitimerad veterinär om det från djurskyddssynpunkt skonsammaste tillvägagångssätt beträffande det enskilda djuret.

Lagstiftningen innehåller inga regler om skyldighet för kattägare att förhindra oönskad avkomma. Tyvärr är det många människor som undandrar sig detta ansvar, med följd att ett stort antal kattungar föds, utan att någon har för avsikt att ta hand om dem.

9 Oftast är det av ekonomiska skäl som djurägaren föredrar att avliva kattungarna med andra metoder änavlivning hos veterinär, inte för att man tycker att den valda metoden är djurvänligare. Detta tillvägagångssätt bör i störst möjliga mån förebyggas av lagstiftningen som är till för att skydda djur så långt som möjligt och inte ge djurägaren möjlighet att avliva djur på ett sätt som i första hand är mer fördelaktig för djurägarens ekonomi än att det förebygger onödigt lidande hos djuret.

Enligt föreskrifterna får man avliva ett mindre antal kattungar genom slag mot huvud. Hos tex lantbrukare och andra människor som äger ett flertal okastrerade katter födds det varje år ett stort antal oönskade kattungekullar som avlivas genom slag mot huvud. Lagstiftning borde förtydliga vad som menas med "ett mindre antal" så att det fortsättningsvis blir olagligt att systematisk slå ihjäl kattungar. Därmed uppmanas djurägaren samtidigt att kastrera sina djur för att på så sätt förebygga oönskad avkomma, som Europarådets konvention om Sällskapsdjur uppmuntrar till.

9

Djurskydd- Fakta och tips

, 2005, Helena Striwing och Mikael Åslund

5

Även om det ställs kunskapskrav i föreskrifterna händer det med jämna mellanrum att dagspressen berättar om att katter har avlivats av personer som inte har den kunskapen som krävs. Den lekmannamässiga avlivningen blir ett djurskyddsproblem när en person inteförmår att utföra den på tillfredsställande sätt, på grund av okunskap eller för att situationen är så känslomässigt påfrestande att han inte klarar av att göra rätt. I olika domslut förekommer människor som saknar den självkännedom som behövs för att kunna avgöra vad man klarar av, men även människor som helt enkelt inte bryr sig om huruvida djuret lider eller ej. 10

Enligt en rapport från The American Veterinary Medical Association är kravet på skicklighet och erfarenhet på grund av de inneboende riskerna med mekanisk avlivning av yttersta vikt. Man bör ha tränat på sövda eller döda djur, och metoden bör bara användas när inga alternativ finns. 11 Som redan nämnts tidigare ger Djurskyddslagens § 30 redan möjligheten att avliva djur i nödsituationer med andra metoder än avlivning hos veterinär.

Avskjutning av katt

Enligt jordbruksverkets föreskrifter om avlivning får enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur, som inte är möjliga att fånga in utan att djuren åsamkas ett större lidande, avlivas med för jakt- eller avlivningsändamål avsedda kulgevär. Längsta skjutavstånd för katt är 30 meter.

Förutom jordbruksverkets föreskrifter om avlivning ger även 7 § Lag om tillsyn över hundar och katter möjlighet att avliva katt genom avskjutning. ("En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får dödas av jakträttshavaren eller av någon som företräder denne.

Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten.") 7 § tillsynslagen är avsedd som en viltvårdsbestämmelse. I 19 § andra stycket 1864 års jaktstadga angavs att katt fick saklöst dödas om den anträffades "i skog eller hage".

Bestämmelsen har därefter förändrats och lyftes fr.o.m. den 1 januari 1988 ur jaktlagstiftningen (23 § lagen [1938:274] om rätt till jakt) och överfördes till 7 § tillsynslagen.

Av förarbetena framgår dock att bestämmelsen alltjämt främst var avsedd som en viltvårdsbestämmelse. Det är därför, även om det förekommer i praxis, tveksamt att använda den för avlivning p.g.a. påstådda sanitära olägenheter eller ordningsskäl. Som viltvårdsbestämmelse torde 7 § tillsynslagen ha minskat i betydelse genom jaktens minskade betydelse för människors utkomst; jakt är idag närmast att betrakta som rekreation. 12 Dessutom har en dom i kammarrätten i Göteborg klargjort att tillstånd enligt 7 § tillsynslagen krävs för varje enskilt fall av dödande av övergiven eller förvildad katt (Kammarrätten i Göteborg, Avd. 3. 2005-10-19, mål nr 220-05).

Den dåvarande Svenska Djurskyddsmyndigheten ansåg att 7 § tillsynslagen är en kvardröjande rest av ett förlegat synsätt. Myndigheten kunde inte se något självändamål i att avliva herrelösa katter och enligt myndigheten borde avlivning ses som ett sistahandsalternativ, och då genomföras endast av djurskyddsskäl. 13 Avlivning av djur av djurskyddsskäl är redan reglerat i djurskyddslagen. Vid både distansavlivning av katt och avlivning enligt 7 § tillsynslagen uppstår följande problem: det är svårt att avgöra om en katt är övergiven eller förvildad. Utöver det faktum att katten enligt rättspraxis har rätt att fritt få ströva omkring, bör bl.a. följande faktorer alltid noga beaktas när man söker bedöma om en katt saknar ägare och är övergiven eller förvildad:

10

Avlivning av sällskapsdjur, utförd av annan än veterinär - ett djurskyddsproblem?

Anna Maria Erixson, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, 2005

11 Andrews et al 1993

12 Yttrande Svenska Djurskyddsmyndigheten, 2005-04-07 Dnr 2005-0556

13 Yttrande Svenska Djurskyddsmyndigheten, 2005-04-07 Dnr 2005-0556

6

- om katten uppehåller sig nära bebyggelse,

- bär halsband,

- är öron- eller chipmärkt,

- är välnärd och har fin päls,

- inte är särskilt skygg.

Förekomsten av en eller flera av dessa omständigheter talar mot att katten är övergiven eller förvildad. 14 Särskild vid distansavlivning finns det uppenbara svårigheter med att beakta ovannämnda faktorer.

Jägare anses kunniga i hur man avlivar djur, men det finns väsentliga skillnader mellan avlivning och jakt som är viktiga att tänka på. När jaktbytet är dött öppnar man det, tar ut bukens och brösthålans organ, bär hem kroppen och hänger upp den på lämplig plats för mörning. Efter den hanteringen föreligger ingen risk att djuret ska bli begravt eller förpackat och slängt i soporna medan det är medvetslöst, för att sedan vakna upp 15 vilket faktiskt har hänt! (Bollnäs tingsrätt B 1019-00, 2001-01-24, Östersunds tingsrätt B 2090-00, 2001-02-28,

Göteborgs tingsrätt B 746-99, 2001-06-07, Ångermanlands tingsrätt B 3083-02, 2003-03-13)

Det finns tiotals fall kända där katter har blivit skjutna medan de visade tydliga tecken av att de var ägda. Till och med katter som var id märkta genom tatuering eller chip eller hade på sig halsband har blivit dödade genom avskjutning. Som referens kan nämnas ett fall som haranmälts till Justitieombudsmannen (JO) i januari 2005 av en privatperson, vars familjekatt avlivats i samband med att ett tiotal katter i en närbelägen fastighet fångades i fälla av kommunen och avlivades på uppdrag av polisen (JO, Dm 334/05).

Genom vår verksamhet med hemlösa katter har Göteborgs Katthjälp dessutom kunna konstatera att tillstånd för avskjutning av katter i tätbebyggda områden sällan söks.

Avlivning av katt genom avskjutning, annat än med stöd av § 30, DL bör inte tas upp i lagstiftningen då felmarginalen är alldeles för stor.

Brister i sanktionssystemet

Enligt en utredning som gjorts i SOU 2006:5841 anser företrädare för flera kontrollmyndigheter att det nuvarande sanktionssystemet har påtagliga brister. Den framförda kritiken avser alla de sanktioner som finns i DL, det vill säga viten, rättelse på den felandes bekostnad och straff. 16

Ett problem är att verksamheten som föreläggandet avser inte sällan har överlåtits när fråganom utdömande av förelagt vite blir aktuell. Det kan resultera i att syftet med vitet förfallit ochatt kontrollmyndigheten måste förelägga ett nytt.

Vidare anges att den möjlighet lagen ger att vidta rättelse på den felandes bekostnad inte har använts. Kontrollmyndigheterna har inte funnit något praktiskt tillämpningsområde för dessa bestämmelser. Dessutom saknar den felande personen inte sällan möjlighet att betala uppkomna kostnader, vilket kan medföra att myndigheten år stå för kostnaden för åtgärden.

14

Djurskydd - Fakta och tips

, 2005, Helena Striwing och Mikael Åslund

15 Avlivning av sällskapsdjur, utförd av annan än veterinär - ett djurskyddsproblem?

Anna Maria Erixson, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, 2005

16 SOU 2006:58, s. 100

7

Kritiken mot straffsanktionen består framför allt i att brott mot aktuell lagstiftning har låg prioritet hos polismyndighet och åklagare. Detta leder bland annat till att brottsutredningar blir liggande till dess att brottet preskriberas. Kontrollmyndigheterna har även angett att det inte är ovanligt att förundersökningen även i tydliga fall läggs ned med hänvisning till att brott inte kan styrkas eller att gärningen bedöms som ringa. Det har fått till följd att kontrollmyndigheterna inte alltid anser det meningsfullt att anmäla överträdelser till åklagare.

Som exempel kan nämnas att inte ett enda fall av djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen i Norrköpingtrakten har lett till fällande dom de senaste tio åren. Inte ens när 176 vanvårdade och utmärglade får och lamm fick avlivas, väcktes åtal. År 2005 dränktes en katt i badkaret på grund av att den enligt ägaren led av öronskabb (utan att veterinär konsulterades), varken tingsrätten eller hovrätten ansåg detta vara djurplågeri.

Djur ses i lagstiftning inte som individer men som gods och har därför ingen formell rättssäkerhet. Däremot borde djur ha rätt till materiell rättssäkerhet, dvs med etiskt och moraliskt godtagbara slutsatser. Det råder numera bred enighet om att värderingar kan ingå i den rättsdogmatiska argumentationen, låt vara att verifikationen av deras vetenskaplighet erbjuder svårigheter. Eckhoffs rättskällelära har bidragit till att detta erkänns och accepteras.

När fällande dom trots allt meddelas bestäms påföljden ofta, även i fall när kontrollmyndigheten bedömer överträdelsen som relativt allvarlig, till ett lågt antal dagsböter. Det anförda gör att straffsanktionen av kontrollmyndigheten inte upplevs som vare sig effektiv eller avskräckande. Kontrollmyndigheterna har framfört att strafförfarandet, i likhet med användandet av vitessanktionen, är tidsödande. Det resulterar i att samhällets reaktion kommer först långt efter den tidpunkt när överträdelsen ägde rum. Kritik har även framförts mot att lika fall behandlas olika vid åtalsprövning, vilket leder till låg förutsebarhet. 17

Ett straffrättsligt system där långt ifrån alla överträdelser beivras, på grund av bristande resurser eller av andra skäl, kan uppfattas som godtyckligt och oförutsebart. Straffbestämmelserna blir i ett sådant system inte avskräckande utan framstår endast som tomma hot.

EU lagstiftning

Det omhändertas årligen runt 7 400 katter av svenska djurhem. De flesta av dessa katter hamnar där på grund av hemlöshet. Samtidigt uppger djurhemmen att de ständigt har brist på platser.. Man måste neka tusentals katter hjälp för att hemmen redan är överfulla.

Inga av Sveriges ca 60 djurhem, som mestadels tar hand om hemlösa katter, drivs kommunalt eller statligt. Ej heller har de startats på kommunalt eller statligt initiativ. Alla drivs av ideella föreningar med privata medel. 18

I en enkät från år 2008 som besvarades av 27 svenska katthem visade det sig att dessa katthem tillsammans spenderade 10 miljoner kronor för drivandet av verksamheten år 2007.

Cirka 96 % av denna summa kommer från privatpersoner och den privata sektorn. Då det i Sverige, enligt dokumentation, finns runt 60 djurhem som arbetar med omplacering av hemlösa katter, kan man rent teoretiskt sett ställa att det år 2007 har spenderats ca 22 miljoner

17 SOU 2006:58, s. 102

18

_

Djurhemmens verksamhet i Sverige: med fokus på katter

. M. Andersson, J. Loberg och P. Eriksson - Inst. för_

husdjurens miljö och hälsa Sveriges Lantbruksuniversitet, 2007

8

kronor på katthemsverksamheten i Sverige varav ca 21 miljoner kommer från privatpersoner och den privata sektorn. 19

Sverige har undertecknat Europarådets konvention om Sällskapsdjur, Sällskapsdjurskonventionen av den 3.11.1987, och enligt denna konvention är länderna - omde finner att antalet herrelösa djur utgör ett problem - skyldiga att ta de lagmässiga och administrativa åtgärder som är nödvändiga för att minska deras antal utan att orsaka dem onödig smärta, lidande och stress. Länderna uppmanas också att överväga ID-märkning, registrering samt kastrering.

I samband med EU-parlamentets beslut 2008 om att förbjuda all slags handel med och import av skinn från hundar eller katter uppmanades medlemsstaterna också att anta en plan för omhändertagande av herrelösa djur med offentliga medel för att motarbeta förekomsten avkringdrivande och hemlösa hundar och katter.

Göteborgs Katthjälp anser sammanfattningsvis att det är hög tid att regeringen tar sitt ansvar genom att ta de lagmässiga åtgärder som behövs till att minska det antalet hemlösa sällskapsdjur på ett djurvänligt sätt och genom att subventionera den svenska ideella djurhemsverksamheten som ansvarar för största delen av det praktiska djurskyddet vad som gäller omhändertagande och omplacering av hemlösa sällskapsdjur.

Med vänliga hälsningar,

Ordförande Göteborgs Katthjälp

Katthemsverksamhet i Sverige,

Göteborgs Katthjälp, juni 2008

Varför inte bara en lag om märkning? Och se till att få upp priset på katter?

Och som jag läst andra skriva på aftonbladet, hur ska man veta att det är en vildkatt. Såg själv en katt idag vid vägen när jag körde bil som jag tyckte såg lite tuffsig ut, men är den vild för det?

Eskil kan ju göra en stor skillnad på långsikt om han bara vill. Men poltiken är tyvärr för seg Allt verkar ju som det ska utredas hur länge som helst.

#13 Tycker man ska vara glad för att problematiken med hemlösa katter äntligen kommer att utredas ordentligt, det har man ju aldrig gjort. Det är på tiden!

Hörde precis en radio intervjuv av Lotta Brome radio kristianstad P4 med Eskil.

Jobbar hadde annars kunnat söka upp intervjuvn på web radion o länkat.

ja och man får betona, att det är faktiskt inte Eskil, som säger att katterna ska avlivas! HAn är öppen för flera förslag som han sa i reportaget.

Man höjer inte kattens status genom att skjuta dom!!!

Steg ett är att införa en lag om märkning!!
Varför ska det vara så svårt för dom att fatta?

#17

Det är bra om det införs en lag om märkning, men vad händer  med alla omärkta hemlösingar då?

Fast var det inte Eskil som inte tog det åt sig om en lag om ID-märkning?

#17, Man kommer ju aldrig att komma ifrån problemen med omärkta hemlösingar, men någonstans måste man ju börja. Införs en lag om märkning ökar kattens status automatiskt, dessutom blir det  lättare att hitta ägaren om katterna rymmer och hamnar i andra län och de slipper stämplas som hemlösa "förvildade" katter efter en tid.

#19, jo han tyckte inte att det var aktuellt just nu med en lag.

Men för hundar var det aktuellt, så även raskatter, om jag förstått det rätt? Visste inte att det var så för raskatter men träffade en uppfödare i veckan som påstod att det var så. Någon som vet?

Jag säger bara… Kastrera kastera kastrera… Finns det några sätt att få folk att kastrera sina katter?

Kanske att man måste ansöka om tillstånd för att ha sin katt okastrerad när man id-märker katten? Eller att det är mycket dyrare att id-märka om katten inte är kastrerad?

Risken är väl den att om det blir lag på att märka katter, så kommer det att bli fritt fram att skjuta alla omärkta.

#22, men förhoppning är att antalet omärkta katter ska minska och problemet blir mer hanterligt än vad det är i dag.

Detta kan även leda till att det ställs högre krav på kommunskyttar att de måste kolla alla katter innan de skjuts. Vad jag förstått görs det inte i dag, så även märkta katter blir offer för gevärspipan.

Har du någon annan lösning på problemet Josefa?

Kommunskyttarna måste redan idag kolla först om katten är märkt innan den skjuts. Om det sedan alltid följs är ju en annan sak. Men det blir ju samma sak även om det är lag på att katterna ska vara märkta.

Det är väl så att regeringen inte kan stifta lagar, som sedan blir omöjliga att kolla upp om de följs.

Den enda lösningen jag kan komma på är kastreringskampanjer, så att det åtminstone inte föds kattungar till katter med ägare. Billigare kastreringar, och då gärna att märkning ingår i priset. Men jag är rädd för att om det blir lag på märkning, så kommer kommunerna att försvara sig med att katterna som blev skjutna inte var märkta.

#24, de svar jag fått är att kommunskyttarna inte har möjlighet att kolla märkning i dag när katten är i fälla och de har ingenstans att  släppa ut en katt för att kolla. Blir det en lag däremot blir de ju tvugna, men jag förstår ditt resonemang.

Kastreringskampanjer är självklart jättebra och det borde finnas överallt, men så länge som det finns folk som resonerar att det inte är "naturens gång" att kastrera, så kommer man inte åt problemet där heller. Sedan finns det de som inte lägger ner en krona på sin katt och som heller kastar ut den när den är könsmogen.

Hur man än än vänder sig verkar det inte finnas någon lösning, men jag står fast vid att en lag om märkning ändå är viktig, först och främst för att en upphittad katt ska ses som en upphittad katt och inte som hittegods.

ska bli intressant att se vad utredarna kommer fram till .Bra i allafall att lagen ska ses över, hoppas det blir något positivt,

Kolla vad en del anser om katter! Jag blir så upprörd över att så många håller med Eskil. Kattens status måste verkligen höjas ordentligt och det händer inte så länge vi har en jordbruksminister som löser problem med skjutvapen.

27.De som skriver så är säkert de som misshandlar sina katter och dumpar dem några är det ju i vart fall som har slängt ut dem allihop okastrerade från början.Nej man blir mörkrädd vad för individer som rör sej i sverige totalt känslokalla.

Jag tycker att man kan ge bidrag till kastrering för de föreningar som jobbar för katterna. Sen kan man tillämpa tnr metoden, till slut lär stora delar av problemet försvinna. Köper man en kastrerad omhändertagen katt så betalar man även för kastreringen då skulle katthem och andra föreningar få råd att kastrera katter som kommer in som hittekatter.

Naturlgtvis ska det vara krav på vilka föreningar som ska få göra det. Gärna i samarbete med inspektörer och veterinärer.

Jag måste ändå återkomma till det som Annebeate skrev och Gunilla: Jordbruksministern har INTE sagt att katter ska skjutas - det är media/tidningar som vill sälja på sina chocklöpsedlar som gjort en riktig ful sak, lösryckt några ord ur intervjun med Rapport i morse. Den finns i sin helhet på Wikkibloggen http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.9877106 och tyvärr fokuserar media mest på att diskutera herrlösa katter ganska enkelspårigt och efter att Rapports journalist frågat "Kan man inte skjuta dem?" svarar Erlandsson "Visst, det är ju ett sätt men det finns säkert andra sätt att lösa det här." så skriker löpsedlarna "Jordbruksministerns lösning på problemet: skjut vildkatterna!!!" - och det var ju inte hela sanningen och säkert inte heller hans avsikt med svaret.

På Regeringskansliets hemsida kan vi läsa fakta http://www.regeringen.se/sb/d/12005 om vad som beslutats idag, och det är alltså att en utredning ska tillsättas, för att den befintliga djurskyddslagen behöver ses över. Utredningen kommer att göra en bred översyn av den samlade djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag till en djurskyddslag och djurskyddsförordning. "Utredaren ska särskilt se över vissa frågor på djurskyddsområdet där det finns ett behov av en översyn eller där problem har identifierats.

Frågor som utredaren särskilt ska se över är bland annat:

Vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma till rätta med problem med övergivna och förvildade djur. Det rör framför allt övergivna katter men också till exempel övergivna kaniner eller exotiska djur.

Hur vi kan förtydliga bestämmelsen om att djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Vilka åtgärder som behöver vidtas för att vända utvecklingen inom djuraveln, till exemepel aveln av hundar och katter, så att målet i första hand är att avla mot fysiskt och mentalt friska och sunda djur.
Se över djurskyddet i samband med tävling och träning av djur, till exempel djurskyddet vid hästtävlingar.

Se över vilka åtgärder, inom ramen för djurskyddslagstiftningen, som kan vara lämpliga för att förtydliga och stärka skyddet för djur mot att användas för sexuella ändamål."

Saxat från kansliet. Vem som ska utreda är inte fastställt, det ska vara gjort till januari 2011, utredningen kommer att ge förslag på åtgärder/ändringar, dessa ska sedan remissas så att man får en god bild av hur myndigheter, näringen, djurskyddsorganisationer och andra som har ett intresse av och berörs av bedömningarna och förslagen ser på dem. Efter remissbehandlingar tar regeringen sedan ställning till förslagen och lämnar en proposition med lagförslag till riksdagen.

Det kommer att ta tid!

Jag såg nyheterna där man intervjuade jordbruksministern.

Reportern frågade: Kan man inte skjuta dem?

Eskil: Det skulle man förståss kunna, men det finns nog andra alternativ som är bättre.

Så han uttryckte inte att han var för avskjutning av katter.
Han sökte tvärtom förslag på alternativ

Jag har i andra hand fått info om att något är i görningen och att det skulle börja röras om i grytan med start den fjärde, så jag är väldigt orolig för hemlösingarnas situation.

Eskil Erlandsson har hittills inte visat någon empati eller intresse för att hjälpa våra hemlösa katter så där tror jag skrämmande nog bara att det kan gå åt ett håll.

Så här står det om katter:

"Vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma till rätta med problem med övergivna och förvildade djur. Det rör framför allt övergivna katter men också till exempel övergivna kaniner eller exotiska djur."

Man talar alltså inte om hur man ska förhindra att det blir förvildade och övergivna katter utan hur man ska åtgärda problemen som de orsakar. Ganska stor skillnad.

Jag är nog inte direkt imponerad av vad som står i direktiven till lagändringen. Utredningen ska vara klar först 2011 och sedan ska det genom en remissomgång för att så småningom kanske bli lag. Under tiden hinner det bli val och en ny regering kanske struntar iallt ihop.

Och vad menar de med det här då?

"Finns det en risk för att djurskyddet försämras?

Nej, det gör det inte. I de direktiv som sätter ramarna för utredningens uppdrag står det klart och tydligt att den lagstiftning som föreslås ska uppnå minst samma djurskyddsnivå som i dag. Där står också att den ska utgå från de enskilda djurens behov och att den ska verka förebyggande."

Så där låter det ju jämt om djurensbehov och vi vet hur det ser ut på många håll och även vad som är lagligt om burhöns t ex.

ja jag tillhör också normalt hysteriska kattkärringar, men just tack vare, att jag lyssnade så noga i morse, så måste jag ge honom credif ör att han faktikst sätter den utvägen allra sist!

Anledning till att han verkar ha ändrat åsikt i frågan är nog att många har påverkad honom genom att upplysa om att hemlösa katter verkligen är ett djurskyddsproblem och att det finns andra och bättre lösningar än avskjutning. :)

Förr var han en med den katter-klarar-sig-själv-inställning men det verkar inte längre vara så… blir lite mer hoppfull vad som gäller katternas framtid i Sverige :)

ja det går att få folk att ändra åsikt, tycks det. Men det är fult av media att blåsa upp det så felaktigt.

Ja när man läste tidningsrubrikerna blev man allt annat än glad i vart fall! Men det sista som överger människan är hoppet!Är nog likadant för katterna även om de inte vet vad som stod i blaskorna i dag.

Hysterisk eller inte så ska man nog vara beredd på att det kan komma att hända saker som kommer att försvåra arbetet med att hjälpa katter som anses förvildade.

#35 Jag betackar mig från tillmälen som hysteriska fruntimmer. Det finns faktiskt regler om hur man ska tilltala andra på forumet. Ditt sätt att tilltala andra gränsar åtminstone till att dessutom vara olagligt.

I direktiven står inget om förebyggande åtgärder utan bara att man ska ta fram förslag på hur man ska komma åt problemen med förvildade katter och övergivna exotiska djur. Det står inget om hur man ska få ner antalet kattungar för att höja kattens status och för att minska tillskotten av förvildade katter hela tiden.

Att bara se katter som problem som ska åtgärdas är förstås avlivning det många tänker på som lösning.

109 000 namnunderskrifter med krav om en lagändring att katter ska märkas och registreras såsom hundar, överlämnades till Eskil Erlandsson under kampanjen "Älskade katter märker man".

Vad var jordbruksmininsterns svar på detta? Han hade inte tid.

Jag skriver som Kurran ovan, det nämns inget om förebyggande åtgärder.

 Jag tror att vi har all anledning att vara oroade för våra fyrfotade vänner när vi har en jordbruksminister med den attityden.

Nu har jag skickat ett mail till Eskil och frågat om de med problem avser problem för människor eller problemen för katter att vara hemlösa. Återkommer när jag får svar, om jag får något svar.

#12 Ni har gjort ett gediget och heltäckande arbete med denna skrivelse från Göteborgs Katthjälp. Toppenbra jobbat!

#30 m.fl Typsikt kvällstidningsjournalistik att göra sina egna sanningar av en intervju. Påstående lösrykta ur sitt sammanhang bara för att skapa rubriker.

#30 Håller med dig om att man får se det som en positiv utveckling att det här utredningen kommer till stånd. Med den finns det ju ändå möjligheter att förändra och påverka den skrala verklighet vi har idag.

#42 Tyvärr var Jordbruksminsterns inställning vid det tillfället att det situationen inte var illa nog för att införa en lag om ID-märkning av katter. Men det kan ju hända att han nu har börjat tänka om under sin tid i ämbetet.

#18 Kan inte se att en lag om ID-märkning ska ge de hemlösa katterna ett sämre utgångsläge. Det kan ju knappast bli sämre än vad det är idag. Sedan handlar det om ansvarfrågan för de katter som har en ägare och som idag inte tar sitt ansvar. Ju fler katter som blir märkta ju fler ägare kan ställas till svars om de inte tar sitt ansvar. Sedan ökar möjligheterna att bortsprunga katter hittar hem igen. Tyvärr är det nog många av de hemlösa som är bortsprungna katter som aldrig hittats av sin ägare.

40.Tyvärr tvingas jag tro som dej i detta har för mycket dåliga erfarenheter av liknande situationer för att tro att några beslutsfattare  lagstiftare skulle ställa sej på katternas sida framförallt om det kostar pengar då är det egenintressen som gäller.

Nu har Aftonbladet tydligen ändrat rubrik i sin artikel om katterna… Innan stod det: "Skjut katterna!"  Här går det undan. En helt annan artikel än den som först publicerades.

Och Djurens vänner "Djurens vänner välkomnar avskjutning av vilda katter".  Oj, vad är det här?

Nu har jag producerat så mycket adrenalin på grund av bedrövliga uttalanden om katter så jag är på högvarv. Först och främst måste åtgärder till så att antalet oönskade kattungar minskar. Till oönskade räknar jag kattungar som föds bara för att ägaren till mamman inte ids eller vill kastrera kattan som sedan får kattungar som hamnar i tvivelaktiga hem.

Som allra sista utväg kanske någon hemlös katt måste avlivas om den är sjuk, mycket gammal eller liknande men det ska då poängteras att det är en sista utväg i värsta fall.

Man undrar varför någon är med i Djurens Vänner med inställningen att katterna rakt av ska skjutas.

Usch och fy!!!!!!

Ja, bra idé. Man skjuter av 100 000 katter sedan har man inga hemlösa kvar.

Jag vet att det finns bättre DV-föreningar men det känns jätteskrämmande hur en del föreningar -och inte bara DV- proklamerar avskjutning istället för att satsa på kastreringskampanjer. Så löser man inga problem!!!

Och jag hatar uttrycket "tar bort". Man tar inte bort en katt man dödar den…

Ska man avlivar då snart andra samhällsproblem? Gamla människor, fattiga, kriminella, hemlösa. Listan kan göras långt.

#47 Inte någon överraskande hållning från en så kattfientliga organisation som Djurens Vänner. Några kattvänner det är de rakt inte! Nu vädrar de morgonluft för sina destruktiva åsikter pga av Kvällstidningarnas felcitering av Jordbruksministern.

#44

Jag är bara rädd för att då blir det fritt fram att skjuta alla omärkta katter, med motiveringen att "det faktiskt är lag på att de ska vara märkta". Eller vad har ni annars för ideer ska hända med dem?

Vad ska vi göra med Djurens vänner !!

Gå ut och informera om att för dem är det väl ingen ny behandlingsform och dom ska kalla sig djurens vänner ???

Håller med om vad kommer att hända de som inte märkts????

 Skickade följande till DV Nässjo:

 Aftonbladet gör i sin artikel att framstå som att Erlandsson själv tar upp avskjutning som en lösning.
Om man lyssnar på intervjun, som Aftonbladet har använt som underlag till artikeln, ställer reportern frågan om man inte kan skjuta de hemlösa katterna. Erlandsson svarar att man kan göra det men att det finns andra lösningar och att man därför har satt till en utredning som kommer att se över frågan. Det är allstå reporten som tar upp avskjutning som en lösning och inte Erlandsson.

Det har skjutits hemlösa katter i tiotals år och det har inte hjälpt någonting, även Erlandsson har insett det nu. Mycket skrämmande att man som djurens "vänner" inte är insatt i frågan och bara tror att Erlandsson själv uppmanar till avskjutning och att man rent av välkomnar det! Det är inte för inget att Djurens Vänner förlorar så mycket av sin trovärdiget. Som djurskyddsförening har man en skyldighet att vara insatt i djurskyddets utveckling och inte bara hänga kvar i gamla anor.

Göteborgs Katthjälp förespråkar Trap Neuter Return metoden (TNR) när det gäller kolonier med förvildade katter, under förutsättning att katterna efter utsläpp får mat, skydd, tillsyn och vård om så behövs. Det finns många vetenskapliga undersökningar som ganska tydligt visar metodens fördelar för både katterna, det direkta området och de ansvariga myndigheterna. Djurskyddet Sverige anser att avskjutning är en förkastlig metod. Norge har sen många år tillbaka kommit fram till att avskjutning inte fungerar, norska regeringen anser även att samhället har ett etiskt ansvar gentemot de förvildade katterna. Det Norska Rådet för djuretik menar att man i problemområden bör genomföra en systematisk uppläggning för beståndskontroll baserad på kastrering av förvildade katter. Det Danska Djuretiska Rådet stödjer djurskyddsföreningars insatser att kastrera förvildade katter. Tyskland har lagstiftat att förvildade katter inte ska avlivas utan istället kastreras. Italien har likadan lagstiftning. Nederländernas riksorganisation för djurskyddsföreningar stödjer 65 st av deras föreningar som jobbar med TNR, både ekonomiskt och praktiskt. Organisationen har fått dispens från det Holländska jordbruksdepartementet att jobba med TNR. England jobbar sen många år med TNR. Från och med 2010 är det i Belgien förbud på att skjuta katter. Även där är TNR accepterat som en human lösning.

Hälsningar,

#54 Bra!

#54 Kanonbra Skrivet! :)

- Alla djur ska ha det bra! Det är viktigt att vi har en bra lagstiftning som lägger grunden för det. På 20 år hinner lagstiftningen bli gammal. Den har sedan 1988 inte setts över i sin helhet utan bara lappats och lagats. Människors syn på djur har också förändrats, och ny forskning har tillkommit under denna tid, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

- Förutom att modernisera lagstiftningen ska utredaren särskilt se över frågor som rör förvildade djur, till exempel övergivna katter och kaniner. Aveln av hundar och katter ska också ses över så att vi kommer bort från att djur blir sjuka, för att de ska se ut på ett visst sätt. Vi ska också se över vilka åtgärder inom ramen för djurskyddslagstiftningen som kan vara lämpliga för att förtydliga och stärka skyddet för djur som används för sexuella ändamål, avslutar Eskil Erlandsson.

**Utredningen ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 31 januari 2011. 
**

http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/127680

Vad jag år orolig för att man i utredningen om hur djurskyddslagen ska göras är att bara tittar på att det finns problem med hemlösa katter och inte på hur antalet katter som kommer till världen ska minskas.

Ett problem med katter är också när man skaffar katt fast man bor i radhus eller liknande och släpper ut dem för katter som bor i sådana områden kommer att använda barnens sandlådor och grannarnas rabatter som toalett, de kommer att sova på dynorna i grannarnas utemöbler mm.

Jag personligen är mot att ha innekatter och katter i koppel men om man nu absolut vill ha katt och bor i radhus skulle man kunna göra i princip hela tomten till kattgård.

Det är alltså inte bara hemlösa katter som upplevs som problem och därför gäller det att verka för att folk ska tänka sig för innan de skaffar katt förutom vikten av att kastrera och id-märka.

Kommande lagstiftning borde alltså ta med inte bara att det finns hemlösa katter utan även många andra aspekter på katter och att ha katt.

#58 jag tycker att du har många bra åsikter Kurran, men jag har förstått att du tycker att om man har katter som innekatter är det"djurplågeri" och där delar jag absolut inte din åsikt om man ser hur klimatet i samhället är i dag.

Jag vet inte vad du har för erfarenhet av hemlösa katter, med hemlösa menar jag inte tama omplaceringskatter och katter som du vet haft ett hem nyligen, utan jag menar dom som gått ute år efter år och inte fått hjälp.

Jag har under åran tagit hand om flertalet i folkmun kallade "förvildade" katter där katterna egentligen inte varit förvildade utan de har dumpats av sina ägare. Dessa katter kallas ändå "förvildade" och får ingen hjälp pga. rädsla och förutfattade meningar och blivit förvildade" när de inte fått någon hjälp.   

När det gäller dessa hemlösa katter, både vildfödda och dumpade stackare har jag erfarit att att dessa katter aldrig mer vill gå ut. Jag har två rastgårdar, jag går ute med de "tamaste" i sele, men ändå vill de egentligen inte  gå ut något mer. De vet hur det är att frysa, vara hungriga, rädda och otrygga. Jag skulle aldrig, aldrig, äventyra att släppa ut mina hittekatter vind för våg, som jag jobbat med i flera år för att få tilltro till, men som sagt, det gäller katter som verkligen vi sista stund varit behova av att få hjälp.
I och för sig skulle jag inte släppa ut helt tama katter heller, för vi släpper inte vår hundar, våra hästar och våra barn vind för våg där vi vet att det finns faror. Att släppa ut katter utan tillsyn bidrar endast till att minska kattens status.

Jag har flera grannar som varje år envisas med att släppa ut sin hona med ungar från första början för att de ska få vänja sig, det slutar alltid med att ingen kattunge blir kvar, skolungar bär med sig kattungarna och släpper dom på olika håll i samhället, några hittas och kan räddas, andra går under av trafik, grävlingar, rävar och elaka männsikor.

Ändå bor jag ganska "lantligt". Är det ett sätt att höja kattens status?

#58 Men hur tänker du när du säger att du är emot innekatter? Förstår inte riktigt hur du så kategoriskt kan vara emot en sådan sak? Menar du att bara dem som bor så till att de kan ha katten ute ska ha katt? Eller menar du att alla ska släppa ut sina katter även om de bor olämpligt till? Låta det gå så länge det gå… Tyvärr är det allt färre miljöer som passar sig för utegårende katter.

Delar #59 erfarenheter. Flera av våra katter (hittekatter) skulle inte heller vilja gå ut, och om de gjorde det är risken stor att de stack iväg och gömde sig och vi aldrig mera skulle få se dem igen. De har varit med om så mycket tråkigt under sin tid utomhus.

Lista över alla katthem, kattföreningar som är anslutna till Djurskyddet.

Innekatter - utekatter. Ja det skall väl inte denna tråden handla om egentligen, men jag måste få skjuta in att så sent som ikväll när grannarna i vårt radhusområde partajar så rutorna skallrar nästan så hör man högt och tydligt hur en av gästerna (polischef i Göteborg) skriker när en av områdets katter går förbi "Ta den j-vln och släng på grillen!".

I det läget är jag glad och nöjd över att ha mina 4 katter inne mestadels och i koppel i trädgården. Han skulle mycket väl kunna ha gjort verklighet av det hela. Han skröt dessutom högt om när han försökte pricka en katt han höll på att köra över…

Det räcker för mig för att veta var katten skall vara…

#62 Ett tydligt exempel på hur verkligeheten ter sig där ute.

Håller också med om att vi inte bör stjäla den här trådens tema. Startar därför en ny tråd om frågan ute-innekatt.

Här är: en nygamal tråd där vi kan fortsätta dikussutera frågan om ute- resp. innekatt

Till Bumbis, Lena, Kattassen och kanske någon mer!

Egentligen tror jag att vi tycker väldigt lika och hade vi suttit och pratat så skulle vi ha upptäckt det ganska snart.

Jag vet att det finns katter som farit illa ute som är ganska nöjda med att vara inne. De har fått nog av kyla och rusk. Men jag har också sett sådana katter som när kommit till ett ställe där det lämpar sig att vara ute för en katt har de sakta vågat sig att gå ut när de känt sig säkra på att det går bra att komma in igen.

Jag har ju omplacerat en hel del katter runt om där jag bor och det finns områden dit jag aldrig skulle släppa en katt just för alla problem som finns med katter som går ute på egen hand när det är för tätt mellan husen dit radhus definivt hör och än värre bland lägenhetshus.

Det är väl att ta i att jag skulle kalla det för djurplågeri att ha innekatt men jag tycker synd om innekatter och det är en stor skillnad på hur muskulös en innekatt är jämfört med en katt som själv väljer hur mycket den vill vara inne respektive ute. Men det var faktiskt inte den frågan som mitt inlägg gällde.

Om ni läser noga vad jag skrev från början så skriver jag att förutom problematiken med hemlösa katter så finns det också problematik runt katter som släpps ut på egen hand i tättbebyggda områden och jag tycker att den problematiken också borde ingå i den utredning som är på väg om en ny djurskyddslag. Just för att katter ska slippa bli rena hatobjekt när de använt sandlådor och rabatter som toalett etc.

Visst jag har ibland läst något inlägg lite slarvigt och det gör vi väl oss alla skyldiga till då och då men jag ber er nu att läsa noggrant vad jag skrev i #58. Jag känner mig faktiskt lite påhoppad. Inläggen har också en anda av att tala om för mig hur lite jag vet om katter jämfört med alla riktiga stora förståsigpåare.

Läs vad jag skrev först i #58 och kommentera det i stället för att börja skälla på mig.

#64 Jag skäller inte på dig, det kan jag inte se att någon annan gjort heller. Att fråga hur någon menar med vad de skrivit är för mig ett sätta att föra en konstruktiv diskussion. Frågan inne/utekatt har jag lyft ut till en nygamal tråd där vi diskuterat den tidigare. Jag föreslår att vi fortsätter att diskutera den där.

Många av de problem du skriver om i #54 kommer sig tyvärr av att folk skaffar katt och sedan släpper ut dem utan tillsyn. Ett sätt att inte ta ansvar för sin katt. Man kan ju inte begära att grannar ska applådera om katten gör sina behov i barnen sandlådor, ligger i deras solstolar och krafsar i rabatterna. Det är då katthatet blossar upp. Något som katterna sedan blir lidande av. I gällande djurskyddslag finns redan inskrivet att en kattägare ska ha tillsyn över sin katt, samt är ansvarig för eventuell skada som katten kan orsaka. Verkar dock som om lagen behöver skärpas till på den punkten. Det är ju alltid de kattägarna som brister i sitt ansvar som ställer till det. Och alla problem vi har med katter i landet har från början sin grund i kattägare som inte tog sitt ansvar. Man kasterade inte, skänkte bort kattungar, dumpade katten osv.

Problemet är väl att folk släpper ut okastrerade katter. Det är väl självklart att man blir förbannad om grannens hankatt pissar på andras altaner/uteplatser och annat. Dessutom verkar en del inte bry sig om katterna springer ute i flera dagar. Skulle den försvinna så skaffar man ny. Jag har råkat ut för personer som river ner efterlysningar och annat som handlar om katter på anslagstavlor. Det är dumt gjort, men någonstans, även i en ärthjärna, så finns det en grund till hatet mot katter. Den måste vi försöka komma åt. Kastrera, märk och framförallt ta hand om din katt, det är budskapet som måste ut. Kanske måste man lagstifta om det.

Det är ingen som frågat vad jag menat utan i stället satt ord i min mun som jag aldrig sagt plus att på ett subtilt sätt sagt att de vet mycket bättre om saker än jag. Saker, som jag över huvud taget inte talat om åtminstone inte i denna tråd.

Det som tas upp i #65 0ch #66 är vad jag avsåg för det är alldeles för många katter som får utstå både det ena och det andra när de, som jag tidigare sagt flera gånger, i tätbebydga områden använder sandlådor, rabatter mm som toalett, smutsar ner grannarnas trädgårdsmöbler etc. Detta är också ett problemområde när det gäller katter och som borde ses över eftersom förutom att katterna i tättbebyggda områden får ta stryk från grannar är dessa förhållanden ursprunget till en del hemlösa katter.

Varför läser ni inte det som jag skriver i stället för att läsa ett par ord här och par ord där och sedan sätta i gång drevet plus lite översitteri.

Det verkar som att om fel person säger något så måste någon rätt person först försöka trixa bort vad fel person sade och sedan säga det själv. Ett vanligt fenomen inom politik. Men det är väl inte så denna sajt ska drivas?

#64, du känner dig på påhoppad och att du genom våra inlägg framstås som att "du vet lite". Det beror inte på något annat än de uråldriga åsikter du verkar ha om innekatter och katter i sele, du får vara beredd på mothugg när du skriver som du skriver.

Jag har valt att ha mina katter som innekatter, inte bara för att jag är rädd om dom och vill att de ska känna sig trygga, utan också för att öka kattens status.

Tråden handlar om Eskil Erlandsson och vikten av att öka kattens status. Låt oss fortsätta kämpa för det.

Synd att denna sajt inte kan fokusera på katternas situation här i landet och förstås i resten av världen utan i stället har medlemmar inte drar sig för att rakt av förkasta vad någon annan tycker och detta i nedsättande termer.Ett sådant beende gagnar absolut inte katterna.

Jag tackar för mig. Ni får fortsätta er lilla vet-bäst-klubb utan mig.

Kurran, det är något som du tog fel här. Jag har också utekatter men skulle aldrig skriva nåt mot innekatter eller selekatter.

#62 Där spriten går in går vettet ut brukar man säga..men man kan inte bara skylla på alkoholen här..finns inga ord för hur jag känner för den typ av människa..!! Lågt..mycket mycket lågt…

#69 Ursäkta mig Kurran men nu känner jag mig som ett jättestort frågetecken här! Förstår faktiskt inte alls din reaktion? Jag trodde det var katternas situation i landet som vi diskuterade i den här tråden. Du måste ha missförstått oss totalt.

Oj det gick hett till här idag, ser jag, vad tråkigt - det här är ju inte alls syftet med den här tråden eller sajten öht att någon ska bli eller ska känna sig mobbad.

Tyvärr när jag söker på Kurran så verkar denna ha tagit bort eller dolt sitt medlemsskap, vilket känns väldigt tråkigt och onödigt. Alla vi som brinner för hittekatter måste verkligen hålla ihop och stötta varandra, nu mer än någonsin.

Åt andra hållet får man också försöka ta hänsyn till att vi är många här med de mest skiftande bakgrunder och åsikter, och att det är ett demokratiskt forum som måste stå öppet för tyckanden och tankegångar av skiftande slag, och man måste acceptera att alla inte håller med om eller tycker lika om allt.

Att hoppa av löser tyvärr inga problem, och våra utsatta katter gagnas inte av det. Låt oss därför spara de hårda orden till resten av världens idioter som behandlar katter illa, och vara rädda om varann.

Framför allt får vi kanske vara noga med att skriva i klartext det som är fakta och försöka undvika antaganden om vad vi TROR andra anser eller uttrycker. Här ramlade ju polemiken från Erlandsson till inne- kontra utekatter, vidare till att jag nu försöker gjuta olja på vågorna. Det hör ju egentligen inte heller hit. Men jag måste bara få poängtera att vi BEHÖVER varann och vi måste kanske vara bättre på att snabbt säga ett "Förlåt jag missförstod" när vi ser att någon tagit illa vid sig.

I anledning av den föregående raden vill jag nu också säga att detta avses generellt - jag vill absolut inte hacka på någon enda. Jag säger i så fall Snälla förlåt! i förskott!

Men våra politiker ska vi nu jaga med blåslampa för att få till en godtagbar Djurskyddslagstiftning!

Jag har i samband med EU-röstningen idag ställt frågor om detta till de politiker som gästade vår vallokal och de såg ut som fågelholkar allihop! Där finns nåt att göra: Vässa klorna och på dem!

#73 Jättetråkigt när det blir sådana här missförstånd. Det bästa är alltid att försöka reda ut dem. Fast det blir ju tyvärr lite svårt nu när medlemmen ifråga har lämnat forumet.

Vi får försöka ta oss tillbaka till vad tråden egentligen handlar om tycker jag. Översynen av Djurskyddslagen.

Jag ska inte älta detta något mer, tråden handlar om något annat, men det är jättesynd Kurran att du tog åt dig så av våra synpunkter att du inte tänker skriva här längre, men det är ett diskussionsforum, och alla har rätt att säga sitt, även du, så även jag.  

Jag tog åt mig av dina åsikter eftersom du anser att jag/vi gör fel som värnar om våra katter och tar det säkra före det osäkra och håller dom inne.

Alla bor inte på landsbygden, har man chans att rädda några hittekatter så spelar det ingen roll var man bor och om de är innekatter bara de får ett bra och ett stimulerande samt tryggt liv.

Kurran, om du läser detta, så vet du ju hur jag har det. Jag bor på landet, men vågar inte släppa ut mina. JAg har jätteångest för lilla Mee, som jag inte kan ta in och nu har den damen blivit så klurig, så hon fattar,att lockar jag till mig henen på kvällen, så blir det husvagn. Så då håller hon sig väck. Körde till Tanum i dag och på Rogstadsvägen inte långt fårn mig,, i ett skogsparti, där det rimligen inte borde  gå några katter, låg det en liten död kisse mitt i vägen. Krossad skalle och ena ögat hängde ut. Jag tog den lilla stela kroppen och flyttade den till diket. Lilla kisse, vad hade du där att göra? När jag körde tillbaka ett par timmar senare, så var kissen borta. Vet ej om någon ägare hittade den eller om räven tog den. Förbannade bara den, som körde på katten och inte ens bemödade sig att kolla kissen elelr flytta ut den från vägen. Det körde en bil strax före mig också, inte den brydde sig heller om det lilla liket.

MEn nu var det ju Erlandsson det handlade om, eller hur? OCh rimligen, han ska väl inte korsfästas i detta sammanhang, utan dt ska väl i så fall pressen, som vinklar fel?

Nu börjar det klia i fingrarna här.Jag var in på SKS sida och läste om ev avskjutning av katter.Det var en del inlägg som jag gärna hade svarat på det fanns även andra som förespråkar TNR där.Men nedanstående inlägg retar upp mig ordentligt.

"Om folk slutar ta hand om varenda katt de hittar så minskar tillgången på billiga katter och folk får i högre grad vända sig till uppfödare."

Jag testade t.o.m. att bli medlem där igen men mailadressen var redan upptagen så jag är väl vilande medlem antar jag.