Så gjorde vi när vår Tusse 14 år skulle börja gå ut med sele/koppel. Vi började med att gå i källaren varje kväll med honom under vintern. När våren kom så började vi gå ut när det var mörkt ute. Han blev jätte duktig att gå i koppel tills en kväll när han blev skrämd av någonting, sen ville han inte alls gå ut.

 Så lycka till med träningen..

Tyckte också han blev fin i sin sele. Jag fick köpa en specialsele till min stora röda gammelkatt och han accepterar den så länge han inte är så medveten om att han har den på sig.. Men han är som essuts kisse Tusse. Vill inte gå ut nuförtiden.. trivs bäst i soffan, i knäet :)

#2 Förstår att gamla katter inte vill ut..Dom vill helst vara inne och ha det skönt.

Nu finns inte Tusse längre, han fick somna in för ett år sen, han fick fel på njurarna på slutet.

Min Fritz älskar att vara ute trots sin sele. Jag vande honom direkt jag fick hem honom 12-13 veckor gammal. nu blir han lycklig om jag binder honom i trädgårdrn med lång lina, så lufsar han runt som han vill.

Hoppas ruu ska gilla selen för han längtar ut.. sitter i fönstren och skriker/pratar minst 4 gånger om dagen.. Men vi får se =)

Träna på ska vi =)

Det skall nog gå bra. Vår Baffe som var en van utekatt när han kom till oss vande vi direkt vid en sele. Det gick jättebra med en gång och han kunde genast vara ute med våra andra två katter i sele och lina under första sommaren hos oss.

Han är den ende som är helt cool när det gäller promenader också. Han och jag  går runt här i området som om han vore en liten hund. (Till grannarnas stora nöje - den tokiga katt-tanten med sin stora feta katt…)

Ha ha, ja det hade jag inte haft nåt i mot att bli kallad! =) Galna katt-tanten Emma med sin tjocka Ruu.

NU har vi mött första grannen i trapphuset.. han blev rädd av den plötsliga rörelsen men sen när han såg vad det var ville han hälsa och gno sig mot hennes fötter, vilket han fick =) Hon tyckte det var häftigt att vi var ute och tränade.

Men selen är sååå äcklig.. han lägger sig och rullar för att bli av med den.

så spännande. Thindra är som en hund om man möter någon. Hon springer fram och ska helt klart hälsa. Stolt som en tupp av att gå ute.

Tror Ruu kommer klara det galant.

Så här mysigt kan det vara på promenad:

Vad har ni för koppel till era? Jag har ett alldeles för litet som jag fick med selen.. Jag måste liksom trixa med honom när vi ska gå..

Kan man ha ett sådant där rull-koppel som man kan köpa till hundar?

#11 Jag köpte en rejäl rulle på Biltema med en nylonlina (båttillbehör) som jag kapar av och sätter en karbinhake i ändan. Smälter knutarna med en ljuständare eller tändsticka. Fixat och klart. Sedan är flexi-koppel (som du kallar rull-koppel) utmärkta också. Det har vi en dosa hängande i ett träd där han får sättas fast i bland också.

Jag har dock sett till att köpa en kraftig 5-meters dosa (för hundar) eftersom Baffe är en 6.5 kgs gosse som visar upp oanade krafter ibland

Jaghar ett flexi-koppel till Thindra. (rullkoppel)

Ja verkar bra med rullkoppel. Som sagt, köp inget för klent. Ruphus är ju en bastant herre med stora krafter. Mår han bättre nu? OCh jag skulle vilja här inne att KAttassen ger en beskrivning på hur hon har fixat med löplina i sin trädgård.Vore nog bra för många att veta, vad man köper för grejer och hur man fixar ihop det. MEd bilder delar och allt. En liten artikel?

Hihi, Lucy, ja det är nog bäst att du inte visar dig i första taget på dina träningsrundor. Mina första med Arne såg ut som rena djurplågeriet.

#14 Hm, jo det kan jag gärna göra men hur är det egentligen? Vad säger nya lagen om huruvida man får hålla katt och hund bundna? Jag vill helst inte skriva någon artikel där man uppmuntrar till något som inte är riktigt ok.

Gunilla - kan du inte kolla att det är ok att binda upp katter (givetvis under uppsikt!). Då berättar jag gärna mer hur vi har gjort.

Annars är det så enkelt att man tar ett spännband och surrar fast koppeldosan i en grenklyka sisådär metern upp på stammen och så kopplar jag helt sonika på katten där. Här är en bild på hur det kan se ut:

Bild på koppeldosan får jag ta imorgon när det är ljust.

Annars ser hans sele ut så här:

Hm….. skulle löplina var förbjudet? Nä… JAg vet att när det gäller hund, så får man inte ha kortare än en viss längd(har för mig, at det är 10 m och två meter åt varje håll) och man får inte låta hunden sitta i löplina konstant.

Att däremot ha en hund fast i lina som INTe löper, det får man inte ha alls egentligen.

Skulle vara kul, att få veta vad som EGENTLIGEN gäller för katt….

Nu vet jag, att djurskyddsinspektöre i Strömstad håller på att  flytta över sina grejer till Länsstyrelsen i Uddevalla, så hanvhar nog inte tid att svara.

Vore verkligen kul att veta…. PRecis som det vore kul att veta om min lilla rastgård är laglig…. Vem vet, den kanske är olaglig huvvaligen…….

Jo men jag har för mig om att det pratades om löplina på katt också.

Ja nån som känner sig hågad att gräva bland paragraferna?

#19 Du har pm

Tack1 Ska ta och lusläsa. HAr den visst förut, men just det där med lina vore kul att veta. Som sagt, vem vet, min lilla fina rastgård kanske egentligne är olaglig……..

Ruu mår bättre, ögat rinner lite.. Men har salva åt honom. Men han är som vanligt igen.

Vi var ute på balkongen, det var kul! Frisk luft och massa att lukta på =) Selen var som bortglömd därute. Nemo blev vansinigt avundsjuk bara.. Satt i fönstret och undrade varför han inte fick vara med XD Så fort våren kommer ska den nätas in.

Ska kolla koppel till stoooor hund XD

#22 Han vänjer sig nog snart ska du se! Men koppel till en stooor hund… nja han väger väl inte mer än en liiiiten hund… Men visst, det finns koppeldosor med tunt snöre och ett bredare cm-stort band. Jag föredrar band framför tråd.

Du ska se att han vänjer sig snart. 

Min 15 åriga Rasmus har sele på sig på sommaren ute vid vår stuga och när jag tar fram selen sticker han in huvudet själv men han är van sen han var 12 veckor.

Men han har det aldrig på vintern för han blir alldeles för stressad av att vara ute i stan så det har vi skippat, ändå så kommer han ihåg när vi kommer dit ut så jag behöver bara ta fram selen så går han till altandörren och stoppar in huvudet i selen.

Det gick också likabra med Pysen att ha sele för första gången i sommras.

Jag tror det finns tre olika storlekar på flexikoppel. Vi som har stora hundar på 35-40 kg har ju det stora men vill man ha ett rejält till en katt kan jag rekomendera det mellan kopplet i så fall. Det ska ju inte kännas för klumpigt heller.

I dag har vi varit ute på gården.. =) Det var mys.. Han gillade det tills Simba, grannkatten kom och var nyfiken.. Simba var ganska äcklig. =)

Men jag blir galen på Ruu´s skrikande.. Snart slänger jag ut honom genom fönstret på morgonen när han skriker, skriker, skriker.. I dag började vi vid halv 4- 4 och slutade inte förens 9.. jag blir som sagt galen. Jag trodde han ville ut så jag vänjer ju honom vid selen. Men det verkar inte räcka för herr vrålapa. Han SKA ut. Jag tror inte jag klarar av att lyssna till vrålet.. Han kommer nog få gå ut till våren. Då vet han vart han har oss, då har vi gått i sele fram och tillbax massor av gånger.

Tror nog, att det blir bra, bara du får i ordning balkongen med nät. Och fya honom rejält när han skriker och spruta på hom med blomsprutan.. HAr du möjlighet, så stäng in honom i ett rum, så slutar han nog. För som sagt, den katten är alldeles för snäll för att gå ut ensam. ett perfekt byte för kattplågare.

Men jag tycker det är plågeri att stänga in honom, vattna honom 560 gåner om dagen.. Vi får se vad som händer. Just nu ser det ut som om han kommer få gå ut. Men som sagt lugnar han ner sig så får vi se.

Men jag blir bara så trött, frustrerad och arg på honom när han håller på hela tiden. Sen tillslut får man dåligt samvete för att jag låser honom inne. Han låter ledsen!

Ja du vet min åsikt om utegående katter. Det är rysk roulette med varierande antal kulor i loppet.  Då kanske det är bättre att han får ett annat hem? Han klarade sig ju superbra hos akuthemmet inne i en hel månad. JAg är som sagt starkt anti mot att katter går ut utan uppsikt.

Då är det bättre, att du låser in honom när ni ska sova. Skaffa en stor ordentlig transportbur och ställ in på toa på nätterna. Snart lär han sig.

Det är ju inte för inte som Arne och gänget inte får gå ut här, fast vi bor på landet.

Men han är ju min katt nu och jag måste få ta mina beslut med honom. Jag älskar katten och vill hans bästa.

Jag tror på att katter mår bra av att gå ut. Har alltid haft ute katter hela mitt liv. Det är bara här i lägenheten det är svårt att låta dem gå ut. Mor och far har en marklägenhet så de kissarna går som dom vill vilket går jätte bra. Inga problem alls. Dom går en runda och går sen in och sover bort dagen.

Jag förstår inte att han inte sa ett ljud hos akuthemmet.. Han vrålar jämt här.

OCH jag KAN inte ge bort honom! Det funkar inte alls med det jag tror på! Har man tagit ansvar för ett liv ska man ta hand om det tills han inte finns mer. Annars blir dom ju slit och släng varor. Som sagt jag tycker mycket om den stora lunsen..

Ni kanske inte ska låta han gå i sele alls heller. Min Thindra får ju mersmak varje gång hon får gå ut och kan då stå vid dörren en timme och skrika. Nu får hon ytters sällan gå ut och hon skriker adrig nu.

Försök att testa i alla fall jag tror han vänjer sig bara det att han har mersmak för utelivet nu. Att han inte skrek i akuthemmet kan ha att göra med att de inte gick ut med honom i sele.

Men han skrek innan selen, lika mycket som nu

Har pyntat granen nu XD Katterna äääälskar den! Melvin ska dock tugga glitter.. *uscha* Annars är dom mest nyfikna inga våldsama påhopp..

Ruphus och Nemo bryr sig inte så mycket. Dom vill hellre mysa med husse och matte. Eller rättare sagt dom vill åt våra våfflor och grädde..

#30 Nu blir jag väldigt förvånad över att läsa denna tråds utveckling. Du vet nog att jag följde Gunillas tråd där hon sökte hem till Ruphus och var jätteglad när han fick ett hem och ville också hjälpa till. Gunilla har hela tiden sagt att katten skulle bli innekatt för han kan lätt bli ett offer så snäll och godtrogen som han är. Om du tycker det är så fel förstår jag inte varför du tog emot katten.

Eftersom katten inte skrek i akuthemmet och inte hos er heller till en början vad jag förstår så funderar jag på om den är sjuk på något sätt. Vi hade tidigare en katt som var uppe och skrek särskilt på nätterna och vi trodde också till en början att han ville ut. Det visade sig att han hade överfunktion på sköldkörteln och behövde medicin.

Håller helt med dig om att katter inte skall bli slit och slängvaror men jag tycker det är fel att bryta löftet till Gunilla. Med den åsikt du har hade det varit bättre att inte tagit emot katten. Du skulle sagt ärligt från början att du tycker det är fel med innekatt och vill att katterna skall vistas ute.

Jag skrev till gunilla att jag skulle leta hus och då skulle katterna få gå ut.. Jag har inte förstått att jag lovade att han skulle bli innekatt!

Jag tycker inte det är fel med innekatt!! Jag tycker att alla katter är olika.. En katt kan älska inne livet, en annan kan det inte.

Jag blir så ledsen av allt det här.. Jag har det jävligt endå. Men en sak ni inte ska beskylla mig för är att inte ta hand om mina katter efter bästa förmåga! Jag äälskar mina katter!

#31 Att han inte skrek i akuthemmet var säkert pga av att han var trött när han hade varit ute hela sommaren och hösten då var han helt enkelt tacksam bara att få vara inne och vila sig. Nu har han vilat upp sig och har återigen fått nys om vad som finns bakom "kulisserna" så att säga - där ute.

#30 En fast rutin för seleträning är nog att föredra. Se till att gå ut med Ruphus ex. två gånger om dagen om det passar i vardagslivet eller åtminstone en gång om dagen. Då vet han så småningom när det är dags och behöver inte skrika och vara bekymrad för han vet att promenaden kommer varje dag.

Vår store katt fick vi göra så med då han varit utekatt i sitt tidigare liv men här där vi bor (trots radhusområde) passar det inte att vara lösgående. Men det är inte så mycket skrik när vi håller på rutinen.

Försök att få honom lite trött när ni är ute. Kanske springa lite med honom och busa så han tycker det är skönt att komma in igen. Gå ut i väder och vind då uppskattar han också värmen inne.

Ja bor man i hus, långt från andra, då kan jag vara enig. Men alla vi som är här inne har ju sett allt kattplågeri och med bakgrund av detta, så skulle aldrig jag våga släppa ut nån kisse.

Jag ville aldrig, att Ruphus skulle bli ute/innekatt, i varje fall inte i ett vanligt bostadsområde.

Han är ju ett perfekt offer för en djurplågare, den katten! Godtrogen och snäll och går fram till vem som helst. Så för guds skull, släpp inte ut honom!

Jag skulle aldrig tagit upp det över huvudtaget.. Och jag ska inte släppa ut någon nu.. Isåfall till våren. Jag ville bara ha råd och stöd för jag orkar inte lyssna på hans missnöjda skrik.

Och låsa in honom i ett litet rum kan jag inte! Det är ju hemskt.. katter ska inte bo i bur.

Jag vet inte vad jag vet överhuvudtaget. Orkar man vakna på morgonen så är det positivt. Katterna gör livet lättare att leva, dom är mina gull.. Om jag inte haft dem och Rasmus..

Men som sagt jag skulle inte tatt upp det överhuvudtaget.

God natt

Ta det lungt nu, vi fösöker ge dig råd och stöd. Jag förstår om det är jobbigt med en skrikande katt.

Det är det, när jag inte vet vad som är fel! Han verkar ju vilja ut.. Jag får inte sova och att stänga in honom är ännu hemskare.. Då kan jag inte sova för att jag har honom där inne i det lilla rummet ensam.

Förlåt.. Men över reagera verkar vara min favorit syssla just nu hela tiden. Men som sagt så ska jag sova nu..

Snälla, inte i ett bostadsområde! OCh att stänga in kissen på natten, är ju inte hela världen. KAn ju vara en grej som bara behövs tillfälligt. Katter är ju inte dummare än hundar. MEn varför vänta med att näta in balkongen? Gör det nu så fort ni kan! Då får du ju ett utrymme ungefär som min rastgård. Lovar att det gör underverk!

Har inte en krona.. Och det är tyvärr precis som det är. Och det är bara Rasmus som jobbar.. Jag får inget bidrag från försäkringskassan längre för att jag är "inte tillräkligt sjuk" Så pengarna går precis runt tyvärr..

Så jag hoppas saker och ting har ordnat upp sig till våren.. då har vi kanske pengar igen..

Vi får hålla tummarna. Att överreagera är något man oturligt nog kan göra när man känner sig maktlös och frustrerad. Sen om man inte får sova som man ska så blir man lättirriterad och extra känslig.

Jag har haft problem med pigga katter och då man bor litet så kan man inte ha ett eget sovrum att stänga in sig i så mellanåt så sover jag med öronproppar och jösses vad jag kan sova. Men om man ska upp och jobba så finns ju risken att man inte vaknar av klockan

Jag hade en katt som skrek.. hela tiden och inga små mjau här inte. vrål! Men han var döv och hörde inte sig själv. Vilken volym han kunde få den katten! Jag vet precis hur frustrerande det kan vara!! Man blir galen på skriket tillslut.

Ja käre Ruphus är ju inte döv, men han kan nog höras tydligen. MEn Lucy, du är inte elak om du stänger in Ruphus på dass tex när ni ska sova. OCh att släppa ut honom som ni bor nu, är något som jag definitivt inte hade gått med på. läste ju på  petdirekt detta:

http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=3&placid_text=3&id=11226

Jag förespråkar att ni fortsätter med selträningen och gör det till en liten ceremoni mellan er och Ruu. Något som bara är för honom och att han känner sig lite extra ompysslad med sina promenader.

Kör hårt med lekar och bus på kvällen så han blir lite extra trött och inte orkar ula.

Jag tänkte på det där med att du tror, att han vill gå ut…

Springer han till dörren det första han gör om han hör att någon ska dit? Och på fönstren om någon vill öppna och vädra?

Det är ju det absolut tydligaste tecknet på att han vill gå ut. Så om han gör det, så prova KAttassens metod förtst och sen får ni väl göra som Puma, låta bli att ta ut. OCh i snabbaste rappet ni kan, näta in balkongen. Det gillar säkert de andra också. Nät på ÖB, snyggt och grönt med fina maskor kostar inte mycket. Finns i 1 meters bredd.

Jag har ingen erfarenhet av skrikande katter men jag har en hona som jamar hela tiden. Jamar för sig själv, när hon går osv. Vet inte varför, tror det är bara en vana. Jag hör det ofta inte ens - medveten. Det är andra som undra…

Men jag tror inte på det med vattenpistol eller låser in honom i en bur i badrummet. Det låter jättegrymt. Det enda som kommer att hända då är att katten bli rädd.

Lucy, du måste försöka hitta anledning varför han skriker. Sitter han vid dörren eller fönstret som Gunilla skriver? Eller känns det som han är allmän olycklig? Kanske han börjar saknar nu hans förra hem? Men det finns ju inte mer, inte lätt för en katt att förstå.

Kanske du måste trösta honom jättemycket nu?

Han springer mot dörren så fort han hör någon i trapphuset.. Och så sitter han och skriker mot fönstret. Och öppnar jag så sitter han och försöker få ut huvudet i springan.

Jag tror inte heller på att stänga in.. låter grymt i mina öron oxå.. Vatten pistolen använder jag i absoluta nödfall som i natt när Nemo välte julgranen över akvariet 2 gånger.. =( Men han verkade inte fatta läget med att små röda katter inte är ekkorar som klättrar i granar.. Så vattenflaskan funkar inte endå.

Jag försöker verkligen aktivera honom, lille Ruu.. Men han vill inte leka, han slår lite på leksaken och sen är det bra. Har klätterväggen som små pojkarna älskar men han är mer.. "Nja, inte klättra.. Jobbigt." Så selen och rundorna är väl hans motion och aktivering just nu. Ja och när Nemo vill umgås. Nemo kan få igång honom ibland. Inte alltid men ibland så kan lille Nemo få Ruu på lek humör. Byggde tunnlar och hus av reklamen jag fick i veckan. =) Små pojkarna älskade mitt pyssel men Ruu tittar mest på. Lägger sig på ett blad och iaktar.

Om han längtar hem, hur får jag honom att glömma? Han tycker ju om oss.. Det visar han tydligt. Han kelar och följer nyfiket med och kollar läget när man gör något. Han ligger gärna på golvet och iaktar.  

Något måste ju vara galet.. Inte ska en katt gå runt och skrika så här? Och det jag tänker på först är ju att han längtar ut..

Ger honom lite tid! Livet är inte lätt för en liten katt och alla katter är olika. Som vi människor. Mycket kel och tröst. Det klarar ni!

Jag fortsätter med mina rundor i sele, kelar gör vi hela tiden så det behövs ingen rutin på. Han kommer när han är gosig och det är bara att plocka med sig honom när man känner sig ensamen. Han ligger gärna i knät.

Och innätad balkong kommer alla gilla här hemma. bara pengarna räcker till.. Hade tänkt köpa en julklapp till dom.. Kan lägga dom pengarna på virke och nät.. Kommer kanske en liten bit.

Och om jag gjorde någon ledsen igår så förlåt.. Jag vet inte vad det är med mig just nu! Eller jo.. det vet jag egentligen men det är en annan historia. Jag har tablett-besvär.. Och inte så illa som det där lät =) Medicineringen jag får ska ändras och dom funderar på att byta medicin på mig.. Och biverkningarna är underbara.. Sen att inte få sova med ylande gull och ekorrar i granen.. Ja, jag hoppas ingen tar illa vid sig..

Att släppa ut Ruu blir ABSOLUT sista utvägen.. Men den finns fortfarande i bakhuvudet.. Om inget annat funkar.. Jag hoppas innätningen kommer göra susen.

#51 Det är så lätt att känslorna ilar iväg när man som vi alla är så engagerade i alla katter och jag tror inte någon menar något illa. Jag själv t.ex skriver och säger ärligt min åsikt och jag vet också att det inte alltid uppskattas.

Vad det gäller mediciner och biverkningar så har jag full förståelse för det och det kan ställa till ett elände på många sätt. Får man då inte heller sova så förvärras allt och det tar väldigt mycket psykiskt. Det som jag också vet är att när man mår dåligt och blir irriterad så är katterna och hundar också för den delen extremt känsliga. Det känner av sinnesstämningen och blir extra stökiga vilket gör att man kommer in i en ond cirkel. 

Hoppas att du kommer må bättre med ny medicin och då skall du se att allt blir lättare tror jag i allafall.

Innätninigen behöver inte vara komplicerade. Bara 2 öglar höger och vänster och nätet imellan.

#51 Ni kan väl önska er en innätning av balkongen i julklapp? Kanske det finns någon snäll i din familj som vill bidra lite så här till jul för katternas skull?

De flesta har nog redan köpt pressenter, annars var det en bra ide

Vet hur ni har det med en skrikande katt som vill ut. När vi tog hand om Tusse 1994, (han blev lämnad kvar när hans matte och husse skulle skiljas och sälja huset, ingen ville ha honom..) Han var en utekatt okastrerad såklart. När han kom till oss så var han tyst i ca 2 veckor, sen ville han ut till varje pris. Han började på kvällarna att jama och smällde i brevlådan och hoppade på handtaget på ytterdörren. Varje gång tog vi honom till oss i sovrummet och försökte att han skulle ligga hos oss. Men nä han sprang tillbaka till ytterdörren och jamade, så höll det på i ca 4 månader. Till sist så tröttnade han och ville vara inne. Vi försökte gå ut med koppel i början men han var för feg. Som tur var så hade vi inglasad balkong som han älskade att vara på dygnet runt.

När vi flyttade från vår 4:a i Tumba till en 2:a i Kungsör utan balkong så började vi gå ut med honom på kvällarna. Som jag skrev innan så gick det bra tills han blev skrämd en kväll. Tyvärr så fick han inte uppleva att vi flyttade till en 3:a med inglasad balkong. Han fick somna in 2 månader innan flytten.

Våra katter nu vill inte alls gå ut, visst är dom intresserade när ytterdörren öppnas och går ut i trappan och spana mer är det inte.

Vill bara tala om att det går att få en utekatt till en innekatt men det tar tid och ork.

Ja jag pratade med Sannas arbetskarat i går, en av länkarna i KAttkedjan.. Han hade varit hur snäll som helst i Sannas lilla tvåa. Försökte rymma en gång, men annars inte ett pip.

Om inte annat, så har ju faktiskt  lille  Ruphus kostat Emjon och Kattkedjan en del och  att se ca tusen kr gå till spillo helt, är inte bra.

JAg menar, jag tar inte en tusenlapp och gör flygplan av och hoppas att den kommer tillbaka….

Och att spruta vatten på en kisse, som gör något dumt, är i mitt tycke inte grymt. Vi har praktiserat det här och numera så räcker det med att jag tar i vattenflaskan, så blir Arne tyst. Hade jag haft möjlighet, att för några få timmar stänga in en kisse på natten ser jag inte heller som något fel. sak samma där, efter några gånger så blir det  lugnt. HAn lägger sig att sova och är vaken på dagen.

Så du skulle ha slösat massa pengar på att få ner honom till mig. Jag är inget bra hem till honom då.. Jag kommer ha ihjäl katten osv.. Visst du kan få tillbaka dom pengarna.. När jag får pengar. Men Ruu är min nu och jag älskar honom även om han gör mig galen. Jag menar Rasmus gör mig oxå galen! Jag slutar inte älska honom för det.. Små katterna gör mig super galen och jag älskar dom!

Mycket bra sätt att få mig att få ännu mer dåligt samvete också för den delen.

Jag tror inte på att han förstår varför han blir instängd.. Samma sak med vattenflaskan, sprutade på honom i dag när han skrek.. då blev han rädd och la sig under sängen och små pep.. Han blev rädd för mig! Inte fattar han att det är för att han skriker jag spruttar på honom.. Jag kommer lösa detta.

Och han är vaken om dagarna.. Han skriker då med.

Jahapp, here we go again…..

Dessa tongångar har jag hört förr, ska du veta.

Men nu anser inte jag,. att man släpper ut en katt i ett vanligt bostadsområde. Det är min åsikt och den står jag för.

Undrar så, hur du skulle kuna betala eventuella veräkni gar då, som blir, ifll han går ut själv och blir skadad eller sjuk? Varför tror du att jag slutade släppa ut Arne själv, tom med pejl? Jop för att jag vart förbaskat trött på att vareviga månad, så fick jag åka till vet med honom för något. OCh det har jag INTE råd med. Till syvende och sist, så handlar det ALLTID om pengar. Så är det bara.

Bosse har varit ute katt i hela sitt liv.. Han är 6 år. Vi har varit hos vet. 2 gånger.. (+ vac.) Och de två gångerna hade han kattsnuva en gång och en annan så var magen konstig på honom. Så jag tycker inte det är så farliga vet. räkningar.. Sen har mor och far 4 katter till.. Sessa och Ernst är 3 år, Ernst har varit hos vet 1 gång med ett sår på halsen.. annars inget annat än vac och kastreringarna då. Sen har vi Edwin och Ewan på 4 år.. Dom har inte varit sjuka alls i hela sitt liv. Alla är ute katter, vac och kastrerade.

Men visst jag förstår din oro..

Ja vad säger du, om han blir offer för djurplågare, som kanske borrar ut ögonen på honom? Elle skjjuter honom med luftgevär i rumpan, så tarmarna ramlar ut? Det är ju bara sånt jag sett artiklar om här inne, så vaddå, peanuts……

Nu kör vi lugna puckar! Inget har hänt ännu, Ruu är inne fortfarande. Förstår din oro Gunilla för utelivet är hårt mot kissarna det säger jag inget emot. Ruu är också en mycket snäll kisse så han skulle mycket väl kunna blir ett offer som du säger men Lucy - avvakta lite och kör hårt med promenader osv. så tror jag att det löser sig.

Håll tonen är ni snälla!

Dessutom, så är han ju inte ens IDmärkt ännu. Alltså kan vad som helst hända.

JAg ville ju inte, att kissen skulle bli en katt som gick ut i ett bostadsområde. Den som ville ha honom i Vänersborg hade låtit honom bli innekatt, men hon kom för sent, då var lille vännen redan på väg.

Frågan är, vad händer om han släpps ut och blir sjuk eller råkar ut för något? Det kostar fläsk!

Jag är ledsen att allt inte blev som du ville. Men nu är han hos mig.

Och jag tror inte det står människor som borrar ut ögonen på katterna bakom varje hörna.. Det är JÄTTE Hemskt och jag blir livrädd.. Men det står oxå massa massa hemska saker som händer unga kvinnor som är ute ensama.. Ska jag oxå stanna inne?Och ja jag kan kanske försvara mig bättre än en liten försvarlös katt.. Men inte mot särskilt mycket om de väl bestämer sig för att skada mig.

ID-märkt blir han den 5 januari. Och jag har inte bestämt mig än om han ska få gå ut själv!!!! Men situationen är jobbig.. Han är ju inte lycklig. Han längtar…

Och sen.. Ett råd.. Alla katter ni hjälper vidare till nya ägare. Skriv kontrakt!! För detta är ohållbart om det ska bli tjafs sen. Gör det klart med kontrakt svart på vitt vad du vill ska hända (inne/ute katt osv.) med katten. Och skriv att du har rätt att ta tillbaka katten om det bryts. För du kan inte gå och oroa dig för alla hundratals katter du hjälper vidare..

Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt och de avtalen som skrivs, är inte ens värda att torka sig nånstans med, när det kommer till kritan. OCh visst, nu är han hos dig. UTan att du ens lagt en krona för en så fin katt. JAg ville inte ha pengarna  utan önskade att de skulle gå till Kusten eller Chrissan eller Sofia.

MEn det känns bra kymigt, att ha så lite slantar, som jag har och lägga dem på att en katt ska få det bra och att ett muntligt avtal skall hållas.

JAg är inte gjord av pengar, har en pension på ca 9000 kr, som jag ska hålla min ekonomi på. OCh de som tror, att bara för att jag har en karl,och får ekonomin att gå runt den vägen, ni tror helt fel. Vi har skilda kassor.

Vidhåller med en dåres envishet, att KATTER SKA INTE GÅ UT SJÄLVA I TÄTTBEBYGGT SAMHÄLLE!

#65 Men hallå vad ät det här nu blir jag otroligt besviken på dig när du säger på detta vis. Bara för Gunilla inte skrivit kontrakt så är det ok att bryta hur som helst. 

När Gunilla sökte hem till Rune så sade hon hela tiden att han måste bli innekatt eller promenader ute i sele. Än en gång får jag bevis här på forumet att man skall vara försiktig med vem man väljer som skall få ta hand om en katt. Nu vet jag ialla fall vad jag har dig och vilka åsikter du står för.

För att syfta på inlägg#61, Om OM inte fanns så hade F*N varit präst……….

Jag har inte uppfattat det som att han MÅSTE vara innekatt!!!!

Men nu tycker jag bara att stämmningen är jobbig härinne.. Jag ska aldrig mer ta en katt från någon så här.. Men jag ångrar inte Ruu.. INTE DET MINSTA! Han är underbar!

Jag har det skit som det är. Jag är inte heller gjord av pengar! Jag får inga pengar alls.. Men jag ser katterna som mina barn. Måste jag hoppa över att köpa mat till mig för att få kattsand eller kattmat, JA då gör jag det!!

Jag ska be att få säga adjö till er här inne. För jag orkar inte mer. Ruphus har det bra och han kommer ha det tills den dag då vi måste låta honom somna in.. Och det hoppas jag dröjer minst 12 år till!! Vi kanske ses på någon annan iFokus sida. Eller så syns vi inte alls.

#69 Men så kan du väl inte göra, lämna forumet. Vi vill ju gärna höra hur det går med katten..

Förstår hur Gunilla resonerar, tycker inte heller att katter ska vara ute ensamma.

Ja nästa gång någon här i Strömstad vill placera om någon katt, är det väl lika bra att jag går till veten och avlivar den med en gång.

För har man inte pengar till nät eller IDmärkning eller för att ge ett bidrag till den som Emjon ville att pengarna skall gå till , varifrån skulle pengarna kommit till en eventuell svindyr veträkning?

Det finns tyvärr något, som  heter tänka efter före. Tvivlar inte en sekund på att Ruphus har det bra. MEn jag klargjorde hela tiden, att jag inte ville att han skulle bli utekatt, i vilket fall som helst inte i ett samhälle.

Varför skulle du avliva dom? Jag förstår inte..Orkar inte..

Jag har inte pengar till det nu! Jag har inte det! Och det tänker jag inte gå in på varför men det hade blivit en jävligt bra bok.. För det är då inte mitt fel att det är som det är med ekonomin. Men det hör inte till saken.Och om det är livsviktigt att få pengarna nu då lånar jag.. Då får ni dom!

JAG HAR HELA TIDEN GÅTT MED DOM TILL VET! äVEN OM JAG INTE HAFT PENGAR! DOM ÄR MINA BARN!!!!Om ens barn är sjuka så skiter man inte i det!

Jag låter honom inte gå ut då.. Hoppas alla är nöjda!

Okay, alla här!

Ruphus-Ruu har inte släppts ut. Meningslöst att bråka om det nu.

Lucy, jag hoppas att du förstå Gunillas oro och inser själv att det inte skulle vara bra för katten att vara ute själv. Vill du ger honom ett bra liv står ut med jamande nu, det blir bättre. Det är jag säker på. Många fd utekatter har blivit nöjda innekatter men ger honom tid.

Kan berättar att min dotter bor i ett bostadsområde med en massa katter överallt. Varje gång jag är där ser jag säkert 5 katter. Men jag har också upplevt hur en katt blev sparkad där av en kvinna för att katten alltid gick in hos henne genom altandörren…

PS. Träden handlar om Ruu i sele!

Kontentan är, att man MÅSTE ha en buffert till veträkningar!

Detta är inte första gången, som folk har brutit avtal med mig, när jag jobbat och försökt placera ut kisse. Vill inte namnge vare sig katt eller person här.

OCh är han så jobbig, så tycker jag att du allvarligt ska försöka få annat hem till honom. För som sagt, i Sannas tvåa var han hur tyst och lugn som helst och då hade de ändå en jättehund och en katt till och deras lilla två är inte stor…..Lägg därtill, att både Sanna och hennes kille jobbar heltid och nästan mer ibland!

Gunilla, katten är inte ute och behöver ingen vård än!

Man kan i nödfall ta det på avbetalning eller ta ett lån. Men Lucy kommer säkert att försäkra honom när hon har mer pengar.

Men det är nog bra om du i framtiden kollar upp folk bättre om de stämmer med dina krav, framförallt när ni ska göra det som förening.

Nu gäller det att hjälpa Lucy med katten!

Ja, visst kan man få avbetalning under förutsättning att man är grön och godkänd, annars så blir det inget. OCh att behöva ta ett lån för såna saker då är man ute på väldigt hal is.

OCh att göra ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt. JAg ville inte, att katten ska gå ut själv, i ett vanligt bostadsområde, det klargjorde jag väldig tydligt.

Märkligt, att det är jag som ska framstå som bitchen i detta fall.

OCh det vet ju egentligen alla, att alla fina papper som skrivs, är inte värda ett vitten när det kommer till kritan.

MEn hädanefter blir det en spruta hos veten i stället om någon kommer med en katt. Då vet jag i alla fall, att katten inte kommer att lida.

# 76 Herre gud.. Du är inte bitchen i detta fall! Jag tar gärna på mig den titlen, har blivit kallad mycket mer intressanta saker..

Och en spruta hos vet.. Är mycket mer drastiskt! Det tycker inte jag låter som en bra lösning särskilt inte om du nu bestämt dig för att starta kattkjedjan och hjälpa katter!

Jag känner min vet. Hon vet vem jag är och jag har fått skjuta upp räkningar där förut.. Hon har varit med från början med alla mina katter även vår hund som hon oxå tyvärr fick vara med och avliva. Så vet. räkningar ser jag inte som några problem i detta fall! Jag är mer orolig över mina egna räkningar och rasmus "skit" som aldrig tar slut.

Och som sagt! Han är inte ute än! Vi går i sele.. Och jag sa till våren om det blir så att han får gå ut.. Det vet jag ju inte!

Jag mår inte bra nu och detta med att Ruu inte heller mår bra gör inte saken bättre. Men jag ska tålmodigt vänta ut skriken. Jag försöker ju! Har ju försöökt aktivera honom, gå ut med honom, leka med honom.. jag vet inte vad jag ska göra mer.. Och jag vill inte låsa in, slå eller spruta vatten på honom. Han blir rädd för mig!

HAr ALDRIG sagt, att man ska slå en katt! ALDRIG; ALDRIG!!!

ME vad är det för farligt, att låta honom vara på dass över natten, när ni ska sova? OCh vad är det för farligt att spruta vatten från långt håll, så katten inte vet varifrån det kommer? Ok, nu kanske det är lite känsligt med vatten på Ruphus, för han har nog haft en hård sommar. Han har fått stryk, det trodde farbrorn. för när man strök honom över ryggen, så blev han rädd och arg. OCh ändå, så förbenat godtrogen katt…. Nä stackare……

MEn jag är emot utekatter i tätbebyggda områden. det är för mig att spela rysk roulette med fem kulor i loppet och en plats tom. OCh jag är ingen gambler.

MEn jag är så less på, att löften inte vill bli infriade för andra gången och som sagt, du säger dig vara kattens ägare, javisst, men du har fått en underbar kille till skänks, glöm inte det. Det är kanske det som är felet, att han inte är värd nånting.

Du gör både Emjon och mig väldigt lessna

Han är för fan värd hela världen! Jag orkar inte mer! JAG HAR GJORT ALLT FÖR ATT DEN HÄR KILLEN SKA KÄNNA SIG HEMMA HÄR!

 Jag ska ALDRIG någonsin ta en katt på det här viset igen. ALDRIG! Jag har aldrig mått så dåligt över att gjort något så egentligen underbart att ta in en katt som behöver ett hem.

Och det är ni som skänt mig honom! Jag sa inte att någon skulle betala hans vac! Och om ni nu velat ha betalt för honom.. Varför skrev ni inte det med en gång?!! Vad vill du att jag ska göra!!!

Men jag grät mig igenom förra natten, jag kan göra det igen om det är det du vill.. Få mig att må skit..

FÖR ALLA MINA KATTER ÄR MER VÄRDA ÄN MIG! kanske inte bästa talesättet just nu då jag inte är värd mycket i mina ögon.

Du ska bara veta vad jag älskar de här katterna som bor hos mig! DOm har räddat mig på många fler sätt en ett.

Jag gjorde ett misstag att vända mig hit och sk´riva ner vad jag tyckte och tänkte.

Ha ett underbart liv.

#78 Gunilla - jag tror faktiskt att Lucy gör allt i sin makt för att försöka göra det bra för sina katter och i synnerhet Ruphus. Vi behöver väl inte träta mer och älta detta. Jag vill tro och hoppas att Lucy mer än väl har insett och "get the point" nu så att säga. Nu får vi stötta och ge goda råd på ett kreativt och vettigt sätt så lille Ruu lär sig leva under de förutsättningar som han lever. När sedan våren kommer kanske det löser sig självmant att han är van vid koppelpromenader och nöjer sig med det. En innätad balkong kommer kanske också att bli av till våren får vi hoppas.

Ruphus har nog farit illa över sommaren och verkade lite strykrädd och jag förstår om Lucy inte vill göra Ruu rädd.

Ett löfte är ju förvisso alltid ett löfte men ibland blir inte verkligheten likadan som de tankar och idéer man hade från början. Det är ju trots allt levande varelser vi har att göra med och omöjliga att förutspå i sina egenskaper.
Att Ruphus var lugn och tyst de första veckorna i stödhemmet tror jag beror på att han helt enkelt var utmattad över sitt uteliggarliv och var så tacksam för att få komma inomhus att han inte orkade protestera. När han nu har kommit tillbaka till sitt vanliga jag vill han nog vidga sina vyer. Det är en naturlig reaktion hos en katt.

Skulle det mot förmodan kännas som en omöjlighet till våren och Ruu tycks må dåligt av det inneliv han lever får ni ta ny ställning till en eventuell omplacering. Men i nuläget bör det ges lite tid tycker jag.

Hälsningar från en vars hjärta också klappar för lille Ruphus som jag lyckligtvis fick chansen att gosa med en liten stund:-)

Kunde inte sova.. tänkte bara på detta och att jag verkligen inte läst i annonsen att det stod att han fick lov att vara inne..

Så jag letade upp tråden urgo kastrerad stor kille eller vad den hette och läste från början. Det enda som står är att han måste vara inne då han var på stödhemmet.. Att han skulle vara inne tills han landat.

Jag citerar gunilla står i tråden:

"Just nu är han inne, men jag antar, at med tiden, så skulle han nog trivs betydligt bättre av att få gå ut om dagaran. DVs när han landat på permanent ställe!"

Jag tycker inte att jag missuppfattat! Fick bara lov att få det ur mig..

Sen har jag som sagt inte bestämt mig en.. Han kanske aldrig får komma ut själv.

God natt med er

God natt Lucy!

Än är det vinter:) Hoppas du kan sova!

Varför inte fråga en veterinär istället efter trolig orsak till att katten skriker väldigt ofta och mycket.Han har väl inte bott in sej ännu skulle jag kunna tänka detfinns ju Feliway och ett preparat som heter Zylkene om katten kanske har svårt med förändringar i sin miljö.Kanske inte är nödvändigt  just för Ruphus men jag skulle absolut prata med en veterinäri alla fall och låta den råda mej.

Har inte tidigare följt tråden om Ruphus så vet förstås inget om hans förflutna men detär klart att detb lir jobbigt både för katt och ägare med ständigt skrikande därför måste man försöka hitta orsaken och göra något åt det.

Lucy har inga pengar för en veterinär bara i nödfall.

Har också funderat på Feliway men det kostar en del. Sedan finns det Clomicalm (för katter) som är lugnande men det är bara sista möjlighet, tycker jag. Nu skrev hon ju inte längre om han fortfarande skriker.

Jag har följt denna tråd med intresse och har lite åsikter vad gäller denna katt.

Om man bor i lägenhet och inte har en chans att låta katten gå ut när den vill så ska man nog inte heller låta den gå ut i sele. Katter är vanedjur och om de vänjer sig att vara inne har de inte det behovet av att gå ut.. ..eller de vänjer sig vid tanken och accepterar det.

Men de förstår inte om det får gå ut ibland och ibland inte. Sen att "banna" katter för saker som de inte får göra kan man göra och det är precis som med hundar.. ..det ska man göra. Här hemma hos oss får våra katter vara överallt.. ..men när vi äter få de inte vara på bordet. De vet vad kommandot "GÅ NER" betyder. Det har vi lärt dem genom att putta ner dem, klappa i händerna och säga kommandot. Och alla katter fattar det.

Samma kör jag med en så kallad "klicker" som man använder på hundar när man dresserar dem. Så varje gång mina katter får blötmat eller köttfärs klickar jag och de kommer som skott.

Och när vi bodde på fastlandet bodde vi mitt ute i skogen och katterna fick gå ut och in som de ville. Men varje kväll "klickade" jag in dem och de fick mat och sen var de nöjda.

Sen när vi flyttade hit till Gotland så har de inte fått gå ut ännu. Dels bor vi så nära vägen och dels är kattgården inte färdig än och det är vinter så de behöver inte gå ut. Och visst var det lite tandagnissel i början men eftersom vi var stenhårda med att de inte fick gå ut så har de vant sig vid det.

Så mitt råd är att inte gå ut med Ruphua alls i selen utan vänta tills balkongen är innätad och låta honom vara där sen. ..det kommer han att vara jättenöjd med. Och om han jamar ohämmat på nätterna så kan du faktiskt tala om för honom att så gör man inte och sen sätta honom i t ex i badrummet resten av natten. De fattar vad det är frågan om.. ..till och med vattnet funkar. En katt som är rädd måste ändå veta vad som gäller.

Jag har jobbat med hundar och katter.. ..mest hundar som varit misshandlade och livrädda för allt.. ..men de behöver en ledare i alla fall och får inte bete sig hur som helst.

Vill du prata mer med mig så kan du gå in på min hemsida

 www.four-x.com

där du hittar både mail och telefonnummer, Jag kanske kan hjälpa dig, Om inte annnat har jag en nära väninnan som verkligen är duktig på att se vad djur tänker,

Stå på dig Lucy In the Sky.

natti natti

Förstår inte detta med att banna katten el stänga in den heller inte att spruta vatten el dyl. Räcker med att vara ihärdig och ta ner dem helt enkelt, varför knuffa bort? När det ger samma resultat att lyfta ner. Gäller bara att vara den som håller ut längst. En sak man bör lära sig gällande katter är att katter oftast har mkt mera tålamod/ettriga än en själv. Så ignorerar ignorera och åter ignorera. Till slut lär sig katten att det inte tjänar ngt till att gnälla. Stänga in den hindrar den inte från att skrika. Låter lika illa och mkt därifrån som nån annan stans i lägenheten. Släppa ut katt i tätbebyggt område skulle jag dock inte göra.

#85 Bara för att man "jobbat" med djur som farit illa behöver inte nödvändigtvis göra det till att just ditt sätt är det rätta! Dock är hundar hundar och katter är katter. En hund behöver regler för att må bra. Så fungerar inte katter! Inte i min värld iaf….

Till Lucy… Ha tålamod och vänta ut honom. Ignorera så gott du kan. Till slut brukar dem flesta ge upp. Men du kommer ge upp före honom. Det kan jag lova. Men stå ut ett tag till efter du gett upp, det brukar ge utdelning.

Jag håller med, ge inte upp.. Och jag tror att kattägaren känner sin katt bäst. Du kommer veta vad som är rätt när det känns rätt helt enkelt.

Han kanske lugnar ner sig och blir inne, eller så flyttar ni! Då kommer dom ju få gå ut på ett säkrare ställe. Ha tålamod, näta in balkongen när pengarna finns.

Och en sak till.. Även om det känns mörkt så brukar det lösa sig har själv mått dåligt när jag var arbetslös. Men jag blev inte så dålig att jag åt mediciner. Ha tålamod där också och gråt! Jag gick och gömde mina känslor. Dumt, mycket dumt. Är man ledsen så är man! Ut med det. Kramar!

Lucy, här är en artikel om Feliway!

Feliway har hjälpt många katter att slappna av och må bra. Ibland kan man hitta det billigt på Tradera eller Blocket.

#88 Jag hade Feliway som jag sprejade i buren när Ruu skulle åka sin resa till Öland. Har också det här hemma ibland när katterna behöver lugnas lite.

#86 Bara för att man "jobbat" med djur som farit illa behöver inte nödvändigtvis göra det till att just ditt sätt är det rätta! Dock är hundar hundar och katter är katter. En hund behöver regler för att må bra. Så fungerar inte katter! Inte i min värld iaf….

Precis så fungerar katter också. Jag har en magnet där det står att "HUNDAR HAR ÄGARE.. ..KATTER HAR TJÄNSTEFOLK" Och visst stämmer det.. ..de har en egen vilja. Men för den skull har även katterna en rangordning i sin flock. Och att banna en katt när den gör fel är inte fel.. ..men jag menar inte att banna katten genom att vara elak. Det gäller att göra det i rätt tillfälle och när det verkligen behövs. Jag har haft katt sen jag var liten och har lärt mig att öven katter ska veta vad de får och vad de inte får göra. Och mina katter älskar mig.. ..avgudar mig. Precis som våra hundar.. ..som har en ledara i flocken. 

Jag har två katter som följer med mig på hundpromenaderna som vi gör här i skogen bakom vårat hus.. ..och de vet vad som gäller.. ..att när jag går in så går de in. Detta har de lärt sig genom motivation.. ..precis som hundarna. Så jag tycker nog att jag kan rätt så mycket om katter eftersom jag haft katter i över 25 år. Men man blir aldrig fullärd.. ..det kan jag hålla med om. Jag suger åt mig allt jag läser och hör fortfarande.

Ta det som ett exempel.. ..vi som eldar i en braskamin. Våra katter får ju absolut inte bränna sig om de mot förmodan inte skulle känna värmen där och hoppa upp helt uppspelta. Därför har vi använt både vatten och rösten för att de ska tycka att det är obehagligt att gå upp där.

Och när vi nu fick hem hittekatten Bysen så var han ju helt hysterisk när vi skulle äta och då gjorde vi precis som du själv säger. Varje gång han hoppade upp satte vi ner honom och sa "Nej-gå ner". Första gången tog det väl ungefär 27 gånger, nästa gång 18 gånger och så vidare. Idag försöker han kanske en gång, men inte mer.

Och varje kväll när jag klickar så kommer allihopa för att de vet att det är kvällsmat som gäller. Även om de skulle klara sig utmärkt på det torrfoder som de får så gillar jag att skämma bort dem..

ha det gott och älska era djur

lillan

Tack four-x. Du förstår vad jag menar. KAnhända har jag blivit extra påmind om just så hemska grejer, som händer katter i vanliga bostadsområden det sista som har skrämt mig.

Eftersom jag bor så nära gränsen, så googlade jag på kattedrap+ Halden. Detta är bara ETT av många……

http://www.ha-halden.no/artikkel_print.asp?ArtID=184964

Kattedrap oppklart
En ung gutt har tilstått å ha drept katten «Purre» på Damhaugen.
Av Hanne Eriksen
Publisert: (20.05.2008)
I slutten av april ble katten «Purre» funnet død i et buskas i Nystredet på Damhaugen. Rundt halsen var det surret et tynt nylontau rundt halsens hans to ganger. Eierne trodde først det var en ulykke, men mistenkte sterkt etter besøket hos veterinæren at «Purre» ble drept.
Mistanken var berettiget. Det bekrefter politiets Jon Petter Frimann.
Han sier til HA at en ung gutt under den kriminelle lavalder har tilstått å ha drept katten. Gutten har i samtaler med politiet forklart hvordan han gjorde det. Han er tatt hånd om og får nødvendig oppfølging videre.
Frimann forteller at det er politiets etterforskning, sammen med tips og hjelp fra publikum, som førte til gjennombrudd i saken.

Ni som klickar på länken, får de en hemsk bild. Då kanse ni förstår, att jag INTE vill ha ut en så snäll katt i tätbebyggt område?

Vi har helt enkelt olika åsikter. Men du säger själv att katter har tjänstefolk. Vilket motsäger det du poängterar i uppfostran enlig mig. Att man har haft djur i många år el sen man var liten behöver heller inte betyda att metoderna är rätt för det! El att man kan mer än någon som haft djur en kortare tid. En katt är en ögontjänare och kommer alltid att vara det.. Så spruta ni vatten, den kommer ändå göra som den vill när du inte är där.. O att göra så med en skygg katt innan den fått förtroende för en förstår jag inte hur man kan råda ngn till att göra. Vad har man då åstadkommit? Att lyfta ner är bra långt bättre än att spruta vatten el fya på annat sätt.. Till slut ger den upp iaf när du är där.. Som jag sade tidigare, man måste har dubbelt så mkt mer tålamod än kissen.

Ha det gott du med.

Men sen kan man inte skydda alla vi älskar från allt tyvärr.. Jag måste nog tyvär hålla med om att det händer hemskheter överallt. Idioter som sparkar, slår och mördar katter. Men det finns även våldtäktsmän, mördare och andra puckon därute. Om man ska tänka "säkert" hella tiden så kommer ingen kunna lämna sängen.

Då kan jag inte släppa ut mina barn heller. Pedofiler och annat.

Vissa katter passar som utekatter. Men jag hade absolut inte släppt ut min katt på fel ställe. Min lille Kurt snutt får gå ut nu. Men vi bor långt från vägen. Och jag vill inte tro att någon här ska skada honom. Han trivs med att gå som han vill. Att springa bredvid när jag är ute med hunden. Jätte söta är dom!

Hoppas ni löser detta på nåt sätt, det tar aldelles för mycket på krafterna att gå och vara arg.

Jag tror inte Lucy gör något hon tror skulle skada hennes Ruu.

#92 Visst har katter tjänstefolk.. ..det har våra hundar också, De sitter med vid frukostbordet varje morgon och vi smälter varje morgon och ger dem ost eller annat gott. Men när de fått sitt så vet de det, När man ger dem kommandot "nu räcker det" så går hundarna och lägger sig och katter får gå ner.. ..och det fungerar.

Och att spruta vatten på en skygg katt tror jag inte heller på. Men vad jag fattade så var han trygg i sig själv annars. Det var bara det där med vrålandet på kvällarna. Om jag missat något där så ber jag om ursäkt.

Och att en katt skulle hitta på sattyg när vi inte är hemma.. ..som den blivit bannad för.. ..stämmer inte heller. Det gäller att vara konsekvent.. ..oavsett vad det gäller. Och det gäller hundar, katter och även barn. En lydig hund och katt är en lycklig hund och katt,

De säger att katter inte är flockdjur.. ..men det ser man så självklart när man har flera av dem.. ..vem det är som bestämmer. Så är det ju även i lejonflockar också.

Hemma hos oss är det en svart CRX-hona som bestämmer över alla.. ..även hundarna. Hon startar ALDRIG bråk men de andra djuren går bara på henne EN gång. Hon har en integritet som övergår mitt och alla andras förstånd som försökt att få kontakt med henne. När det kommer folk så letar hon efter ett "offer" som hon kan mysa in sig hos.. ..och där bäddar hon ner sig i värmen hos dem.. ..en katt som folk antingen älskar eller så tycker de hon ser otäck ut..

Vad tycker ni?

lillan

Si cken vacker dam… Inte undra på, att hon bestämmer……

Och fryser gör hon den här tiden på året. Den bästa platsen för henne just nu är framför braskaminen eller under min filt här framför TV:n och datorn.

lillan

Jag måste säga att själv tycker jag inte att DVX katter är speciellt snygga men det är något med dem. De ser ju inte ut som en vanlig katt så man blir lite småkär i dem pga av att de fascinerar mig.
Frågar ngn mig om jag tycker de är snygga så nej men samtidigt tycker ja absolut inte de är fula. Svårt att beskriva. Men jag skulle också kunna tänka mig att ha en själv.

Men det är väl som den kinesiska nakenhunden. Ingen snygg hund men gud så fräck

#94 Du skrev "En katt som är rädd måste ändå veta vad som gäller" Och jag tolkade det som rädd/skygg.. Vare sig du menade rädd/trygg el rädd/skygg så ska man inte spruta vatten på den! En katt blir inte mindre "rädd" av att få vatten på sig. Bara det visar iaf i mina ögon hur mkt kunskap som eg finns…

Klart en katt gör det den inte får när du inte är hemma. Spela in den så får du se! Men du får tro det du vill och jag vet det jag vet och så får det bli.

Både hundar oc katter är ögontjänare. Dt vet vi. MEn att få dem att förstå, vad man får göra, när manär hemma, funkar faktiskt rätt bra med samma metoder, hund som katt. Båda känner samma sak, behag och obehag. Så pass enkla är de i sitt förstånd. De är ju, trots allt inte klokar e än en tvååring. OCh då kommer vi till pudelns kärna igen. VEm släpper ut en tvååring vind för våg?

#99 Nyckelordet "när man är hemma"  Men jag vidhåller att man lika gärna kan lyfta ner el ignorera beroende på vad kissen gör som man inte tycker om än att spruta vatten. El stänga in i badrummet om man inte har 24 kvadrat då. Ger exakt samma slutresultat, därför jag förespråkar den andra metoden. Hundar är följeslagare och ögontjänare. Katter endast ögontjänare…

Sen har jag faktiskt inte sett någon som med vatten spruta försökt få en hund att förstå hitintills.

#98

Jag har läst mina inlägg om och om igen och kan ha missat något.. ..men jag minns inte att jag skrev att man ska spruta vatten på en katt som är rädd/skygg.

Det jag menade att en katt som är skygg eller rädd ändå inte får bete síg hur som helst. De katter som jag haft att göra med som varit rädda eller skygga kan ju få ett spel när man tar i dem.. ..de helt enkelt "exploderar". Och då släpper jag ALDRIG ner den katten.. ..hur mycket panik den än får. För när katten sedan lugnat ner sig och jag kanske är helt blodig.. ..om jag har otur.. ..då kan jag släppa ner katten. Då har jag ju bara talat om för katten att den inte tjänar något på att bete sig.. ..bitas eller rivas.

Jag har många hund- och kattbett men har aldrig blivit tvåa i en kamp. Och det har alltid slutat med att djuret fått ett förtroende för mig. Ta en sån sak som att klippa klor. Ingen av våra djur här hemma skulle komma på tanken att bete sig när de klipps. Det är för dem en avslappnad övning. Men givetvis har vi haft våra fighter där vi med katterna fått ta dem i nackskinnet och fräsa åt dem när de bråkat.. ..men nu är de trygga i sig själva.

Vi hade en butik på fastlandet i tio år för hund och katt. Och vi hade nog mellan sex och tio kloklippningar om dagen. Ibland fick vi sätta på dem en munkorg de första gångerna.. ..sen gick det bra. Och ilbland räckte det med att husse eller matte gick ut.. ..så lugnade katten ner sig. Det var samma sak när vi klippte ner katter eller hundar. Det gick alltid bättre när inte ägarna var med.

Det är ju också ett problem.. ..när folk tycker det är så roligt med långhåriga katter.. ..men sen missar att de ska vänjar vid att badas och kammas. Mina perser börjar med badning vid sex veckor redan.

lillan

#98 Kopierat från ditt inlägg.

"Så mitt råd är att inte gå ut med Ruphua alls i selen utan vänta tills balkongen är innätad och låta honom vara där sen. ..det kommer han att vara jättenöjd med. Och om han jamar ohämmat på nätterna så kan du faktiskt tala om för honom att så gör man inte och sen sätta honom i t ex i badrummet resten av natten. De fattar vad det är frågan om.. ..till och med vattnet funkar. En katt som är rädd måste ändå veta vad som gäller."

Sen om du menade rädd/skygg el rädd/tam gör mig detsamma!

Dom flesta som har vana av djur vet att katter får panik vid hårt hållande. Hundar känner sig tryggare… Men jag tänker inte strida.

#102

Jag skrev nog lite fel där.. ..ber om ursäkt. Jag menade nog att dela upp det i två olika kategorier.. Men det lät fel.. ..det kan jag hålla med om. Jag läste det inte så själv eftersom jag inte tänkte så själv.

Och när katten får panik håller jag den inte hårt utan bara i nacken.. ..precis som kattmamman gör. Dels för att det är en signal som katten är vad med och dels för att själv inte bli så illa biten och riven. Sen när katten har lugnar ner sig "gett upp" kan man ta den i famnen eller släppa ner den. Men man får nte ge sig.

Vad gäller hundar som är aggressriva eller rädda känner de sig knappt tryggare om en människa som de inte känner håller dem. De får ännu mera panik då. Det vi gör då är att vi hänger dem i halsbandet på lagom avstånd tills de lugnar ner sig. Sen kan man bara gå en sväng tills de känner att man inte är ett hot mot dem. Det jag lärt mig de 20 år jag jobbar med hundar är att en rädd hund är farligare än en aggressiv hund. En rädd hund varnar inte och det gäller nog de flesta katter också.

Sen kan jag hålla med om att det är en del som skiljer mellan hund och katt.. ..men det är alltför många som tror att man inte kan ta tag i en katt. En del blir helt chockade när jag talar om för dem hur de ska göra när katterna klöser på möbler, bits eller andra problem. Och det är nog något urgammalt som fortfarande hänger med där man tror att det inte går att "dressera" katter.

lillan

Ja våra funkar numera i alla fall så att säger jag NEJ med hård röst, så slutar de bråka. OCh mina kissar är lugna och goa. Ok, inte speciellt sociala, men vaddå?

Inge är rädd i allafall. UTom och detär väl ine konstingt, de är livrädda för gevär. Det räcker att Jenne sätter nyckeln i vapenskåpet, så gömmer sig alla tre. MEn det är väl inte så konstigt, så många älgar och rådjur som skjutits från altanen……..Ett herrans liv. OCh då har givetvis ingen katt varit ute utan inne hea tiden. Så snacka om behag och obehag

Thindra har aldrig varit den som lyssnat. Jo för någon minut kanske men sen samma visa igen. Jag spröt vatten på henne och efter inte lång tid så räckte det med att visa sprayflaskan eller bara skaka på den så slutade hon. Har tagit henne i nackskinnet de gånger hon totalt fått spelet och då kommer hon av sig.
Tudor lyssnar med en gång, höjer lätt rösten och säger nej så han vad det betyder.

Thindra har ju alltid varit mer vild än tam och till en början så hjälpte inte vattensprutan utan hon blev totaltokig. Då fick jag ta in henne i ducshen. Kan låtas hemskt men hon har aldrig varit rädd för vatten. Behövde heller aldrig hålla fast henne. Ducshade av henne på ryggen så att hon sedan fåck vara sysselsatt med att tvätta sig och då lugnade hon ner sig. jag tog som sagt in henne i duschen ställde upp hennes framtassar på väggen och sen stog hon där utan att jag höll i henne så bestraffning var det inte i sig utan det var för att få henne på andra tankar och sysselsatt med annat. Idag var det länge sen jag behövde göra ngt sånt.

#104

Visst är det olika med olika katter. Jag har en katt som bodde under sängen i nästan en månad.. ..sen kom hon fram när jag gick och la mig och sen vågade hon sig ut till oss andra i huset. Men kommer det folk springer hon upp och kommer ner och kollar läget och kan till och med sätta sig i knät på någon.

Sen har min bästa väninna Mezzzanina här på Gotland fyra hittekatter hemma och en av dem tyr sig bara till henne. Inte ens hennes son får vara nära honom. Det är bara matte som gäller. Men han är ju trygg med henne.

Men jag skulle nog inte vilja ha en katt som är helt livrädd och aldrig visar sig. Det är ju frågan om den katten mår bra av att hela tiden vara rädd och inte ha någon att ty sig till.. ..inte ens en annan katt.

ha det gott

lillan

#102 är ok att skriva fel. När jag pratar om att hålla i katt/hund då menar jag trygga. En otrygg rädd hund ska man som sagt inte tvångshålla. Men vad menar du med att hänga i halsband? "Vad gäller hundar som är aggressriva eller rädda känner de sig knappt tryggare om en människa som de inte känner håller dem. De får ännu mera panik då. Det vi gör då är att vi hänger dem i halsbandet på lagom avstånd tills de lugnar ner sig."

Sen behöver man inte ha jobbat med hundar för att veta att en rädd hund är oftast farligare än än aggressiv. Kallas sunt förnuft =) Rädda katter varnar mer än trygga. Har hört merparten skygga katter varna innan det händer något än än tam katt. För skygga katter är mer rädda för oss än vi för dem.

Jag måste faktiskt säga att jag kan förstå dessa människor som blir chockade. Jag har med enkla medel fått mina katter att inte klösa på möbler, bitas el rivas. Inget av det inbegrep vatten, hålla i nackskinnet el höja rösten.. Tålamod heter den metoden. Det jag vill säga med detta att man genom tålamod vinner mkt mer.

#105 Thindra har aldrig varit den som lyssnat. Jo för någon minut kanske men sen samma visa igen. Jag spröt vatten på henne och efter inte lång tid så räckte det med att visa sprayflaskan eller bara skaka på den så slutade hon.

Varför jag klistrar in detta är för att hon ändå fortsätter. Och nu slipper du sprya henne med vatten. Men hon gör ändå om det.. Det är det jag vill ha sagt… Hade du gått och tagit bort henne så hade det gett samma resultat. Då hon slutar när du skakar flaskan. Så hade hon slutat om du närmade dig henne när hon gör det hon inte bör..

Kontentan av det hela är att en katt fortsätter ideligen göra det den inte får tills den ger upp. Vilken metod du än väljer. Varför då välja en hårdare framför en mildare? Det är något jag inte förstår.

#107 det beror helt och hållet på vad det är. Nuförtiden så behövs nästan adrig flaskan utan räcker med att säga till alt resa sig upp. Men en katt som får tokfnatt och då inget hjälper. Säga ifrån, spraya vatten eller ta tag i nackskinnet då är det inte lätt. Hon kunde få precis galna tokfnatt och lätt som ett lejon som röt. Har aldrig hört det på en katt men jösses.

Hon lyssnar kanske men försöker fortfarande testa vart gränsen går fast något lugnare. Att skaka flaskan är bättre än att närma mig henne, för så fort jag reser mig upp så tar hon det mer som lek och springer iväg innan jag ens står upp på benen och jag vill knappast uppmuntra dåligt beteende med lek, då är det bättre att skaka flaskan så jag får henne uppmärksamhet.

Efter 2.5 år hos mig så är hon idag betydligt lugnare och kan tillägas att jag är Thindras matte mer än hon är mattes Thindra. Hon tyr sig bara till mig och vill bara ha mig för sig själv när vi gosar.

Förlåt, men nu har väl kanske på grund av vad jag skrivit om metoder av kattfostran, hel denna tråd freakat ur?

JAg kan fortfarande inte fatta vad som skulle vara för hemskt att sätta in en kisse i ett badrum i en STOOOR transportbur på natten. Nu pratar jag alltså inte om de vanliga storlekarna, utan modell hund.

OCh som sagt, När det gäller Ruphus, så kanske vatten inte är den allra bästa metoden att få honm att bli lite tystare, då han kanske haft dåliga erfarenheter av vatten under sommaren.

#107

Vad jag menar med att hänga en hund i halsbandet när den blir aggressiv för att den är just aggressiv eller för att den är arg?! Det gäller de hundar som kommer till oss när de har problem. Det är sånt vi jobbar med på dagarna. Man ger dem ett avstånd med ändå talar om för dem att det inte är okej att bete sig så. De tappar fotfästet lite och lugnar ner sig. Sen kan man närma sig hunden på ett sätt som gör att det känns tryggt för den.. ..ofta med godis eller leksaker för att bygga upp förtroendet.

Jag har själv en Lagotto som skulle avlivas för att hon var så aggressiv. Och det var bara mot karlar eftersom hon var rädd för dem.. ..för det var en karl som misshandlat henne. Henne fick jag ta i nacken tills hon lugnat ner sig, Sen fick hon lära sig att lägga sig på sin plats i huset där hon fick ligga tills folk hade kommit in. Sen fick hon själv hälsa på alla som kom och de fick bara nonchalera henne. Det var en förkortning om vad som hände och jag var på väg att ge upp flera gånger, Men idag.. ..ett år senare kan hon skälla när det knackar men vet att hon ska lägga sig på sin plats. Och hon har heller inte problem med karlar,

Sen har vi haft en hund som vi bara nonchalerade och hon gick oss hack i häl men vi fick inte ta i henne. Då började vi leka med en trasa i ett rep som vi gjorde kortare efter ett tag. Sen kunde hon ta godis från oss och sen kunde hon även lära sig kommandon med hjälp av godis. Idag bor hon hos en familj och är hur lycklig som helst,

Samma hade jag en katt som bott under en restaurang som vi lyckades fånga in. Hon var så rädd så jag kunde knappt göra rent i pottan utan att hon anföll mig. Då tog jag tag i hennes nacke tills hon slappnade av och sen släppte jag ner henne och hon la sig i ett hörn i buren. Det upprepades några gånger men sen gjorde hon ingenting. Efter ett tag åt hon från min hand.. ..jag kunde ha henne i mitt sovrum och efter ett tag kom hon upp och sov vid mina fötter. Så där höll jag på tills hon var riktigt tam. Men hon gillade aldrig mina andra katter och bor nu hos en pensionerad tant som har henne i knät i rullstolen hela dagarna. Hon lämnar inte henne. Och hon är jättegosig med hemtjänsten som kommer.

Jag säger inte att man måste ha en hårdare metod.. ..jag har även pratat, gosat och lekt fram många katter. Men det jag försöker att förklara är att ibland måste man tala om för dem vad som händer. Men givetvis är den milda metoden att föredra.

lillan

Ungefär vad jag kände också nu Gunilla.

Det jag tänkte på med min egna erfarenhet vore kanske att hitta något som fungerar med Ruu så att han blir distraherad. Det är samma sak med hundar där då de gör ngt de inte ska så ska man distrahera dem så tänker de på annat och för stunden glömer vad de gjorde. Till slut kan de kanske vänjas av vid det. en då gäller det att hitta ngt som fungerar på Ruu, det är ju som sagt mcket olika mellan katt och katt. för jag tror inte att det jag gjorde mot Thindra skue vara lika effektivt med Tudor. Men som tur är så har jag aldrig behövt skällt på honom.

Ja som du gör med Thindra har ju jag fått göra med Arne. PRecis. MEn det är ju när han är stygg mot Esther eller när han råmar på nätterna. För det gör han också ibland…….

Ja fast jag tror det kan vara en metod som fungerar på en trygg misse. Thindra är ju trygg här hemma men Tudor skulle det nog inte vara så bra mot, han skule inte riktigt förstå.

#110 Så ett avstånd är att hänga i halsbandet? Hur högt upp då? El menar du att hålla hunden ifrån med hjälp av halsband och koppel. Vilket jag verkligen hoppas att du menar.

#109 En katt är oftast inte så förtjust i att sitta i bur, vilket kommer att göra henne/honom ännu mera osäker och förtvivlad. Varför straffa honom för att han längtar ut????

Sen tycker inte jag att det spårar ur om man motsäger sig metoderna som folk tipsar om! Sen om andra har utlägg som är flera sidor får dem väl ha det om dem vill.. Detta är ändå ett forum där man kan ventilera.

#114 Att vi hänger hunden i halsbandet kan låta värre än det är. Det är svårt att förklara här.. ..man ska nog ha jobbat med hund för att mena vad jag menar.

En katt kan mycket väl känna sig trygg i en bur.Det finns katter som mer än gärna kryper in i transportboxar. En del känner sig till och med tryggare där.. ..inget kan komma åt dem där. Det behöver inte vara ett straff.. ..det kan vara ett sätt att bryta ett beteende bara.

#111 Det är just det jag menar.. ..att man bryter ett beteende genom att göra något annat. För det mesta kan det vara en positiv sak.. ..kanske ge honom extra gott att äta på kvällen så att han är belåten av det. Eller att sätta honom i en bur för att bryta vrålandet. Det kan ju vara så att han jamar för att han ser ut och vill ut.

 Och vad jag fattade så var inte Ruphus så rädd av sig.. ..förutom när han fick vatten sprutat på sig. Han lekte ju för fullt och blev aktiverad och tyckte inte att det var så otäckt att vara ute. Så jag upplever inte honom som så rädd. Men jag vet heller inte hans bakgrund så jag ska inte säga för mycket.

Och jag tycker nog att det har ventilerats många bra saker på den här tråden. Jag fortsätter den gärna en annan dag men nu ska jag ta sista promenaden med hundarna innan det är dags att sussa. Och en kväll när jag hade bäddat rent och skulle lägga mig låg det någon annan i min säng.. ..hmmm?!

natti natti

lillan

Nu ber jag att vi avslutar diskussionen om uppfostringsmetoder hos katter och hundar i denna tråd. Om Lucy (som har varit tyst ganska länge nu) vill få ytterligare tips om hur Ruu skall foga sig till inomhuslivet får hon återkomma.

Den som vill diskutera hundar och katters diciplinfrågor får starta ny tråd om det.

Kattassen -  Medarbetare