Tycker att artikeln i alla fall inte är tillämplig när det gäller förvildade katter.

Jag kan rekomdera alla härinne att läsa Dr. Roger Tabors bok "The wildlife of the domestic cat" som är baserad på hans studier på kolonier med ferala katter i London. Hans studier (och många andras) visar att katter bildar flock med hierarki-liknande strukturer.
Roligt att läsa är att honorna t ex tar hand om varandras ungar.

Det som den kattpsykologen skriver stämmer inte alls med de erfarenheter jag har av katter. (ca 40 år) I vårt stora hus väljer katterna att vara tillsamman i samma rum även fast de har 8 rum och kök plus en massa biutrymmen att välja mellan.

//Lena

Nej jag kan inte hålla med denna kattpsykolog fullt ut. Visst kan det bli problem nya katter emellan men att säga som citatet nedan vill jag nästan kalla bullshit. Här råder harmoni i vår lilla flock i allafall och inga uttråkade innekatter finns hos oss.

Citat från tidningsartiklen:

- Ska man skaffa en kompis till sin vuxna katt ska man alltid skaffa en kattunge, att hämta hem en vuxen katt är bäddat för misslyckande, råder Susanne. - Och det är ingen lösning om man är borta hela dagarna och har en uttråkad innekatt. Då är risken stor att man får två uttråkade innekatter istället.

nä den stämmer inte här hemma heller.njao, Miss skulle i och för sig trivas bässt själv med matte, men eftersom matte är borta och jobbar mycket så skulle hon nog bli ganska uttråkad själv. de andra verkar inte tycka illa om varann i allafall, och när Mini och Baloo ligger och kramas och pussas så kan jag inte ens tänka tanken att den ena skulle kunna va utan den andre,

I boken " Du och din katt" av David Taylor har jag läst mig till att alla katter har revir, även inomhuskatter . Om hushållet har många katter brukar revirtänkandet suddas ut  så småningom tills alla katterna äger huset och försvarar det gemensamt mot inkräktare.

Utekatter är mycket sociala djur och om en hemmakatt går ut blir den medlem i grannskapets kattsamhälle. Alla katter i samhället  känner varandra.

Min erfarenhet är också att dom söker sig till varandra.

5.Lina och Sessan ligger alltid tillsammans och då vrålspinner Sessan av Linas närvaro och när Lina slickar henne på huvudet.

Sebastian och Morrisson grabbarna har alltid tytt sej till varandra och haft jätteskojigt med olika lekar under sin uppväxt.

Och lille Brunius(Bullen )spinner väldigt när han får ligga tillsammans med de andra katterna dessutom går han runt och slickar dem på huvudet när tillfälle ges.Alla väljer sina platser och det finns några som inte lägger sej förrän den andre har kommit till natten i min säng, ganska trångt.

Visst finns säkert katter som vill vara ensamkatter på grund av olika tidigare upplevelser men inte verkar det vara någon av mina i alla fall. Katter är revirtänkande men inte innebär det att de inte har glädje av varandra.Finns ju de som så att säga sörjt ihjäl sej när deras kattkompis dött tappat matlusten mm.

var tvungen att kommentera det ;)

enligt vad hon säger i boken "av tigrars stam" så är katter inte så osociala djur som man ofta tror. de kan jaga i flock, de kan umgås i flock, de kan leva i flock… men de kan oxå leva ensamma. de är väl helt enkelt så flexibla…

våra katter där hemma är väldigt mycket för sig själva. Kurt och Bertil är sällan hemma samtidigt, men när de är det så kan de ligga och gosa tillsammans, och sedan slåss lite.

både kurt och bertil kan komma överrens med och bli arga på vår gamla katt-tant Lucy, hon å sin sida bryr sig inte så mycket.

jag skulle tro att våra katter har så mycket plats med tanke på att de bor ute på landet, att de kan tillåta sig ha relativt stora revir och är vana vid att inte vara i flock.

katter har olika kultur på olika ställen.

1. Visst stämmer det som står i den boken om utelevande katter i kolonier. Har här  sett hur konsulationerna katterna emellan har varit det finns 4 katter som aldrig avek från varandras sida de gick alltid i par två och två och det finns olika grupperingar som alltid var tillsammans.

enligt "av tigrars stam" så har inte katter hierarkier som hundar har, med en katt efter en annan… som en stege. utan att det finns en katt som har högre status än de andra, och så är dom andra lika. men jag skulle tro att det kan variera lite oxå.

Jag kan visserligen hålla med så långt att om en katt  är van vid att vara ensam, har varit så ända sen man hämtade den hos sin mamma, har den oftast problem att anpassa sig till att ny vuxen katt flyttar in i dess egna hus. Jag tror iofs att den katten har svårt att acceptera en unge också, men att det kanske känner sig mindre hotad av en unge. Det är lite som att tvinga ett ensambarn att helt plötsligt dela rum, jag tror inte att det går helt smärtfritt heller.

Med detta sagt så finns det ju så många exempel på stora kattkolonier där katter samlas och har gemensamt revir, så att en katt inte kan leva som en del av en flock är ju helt fel.

Det är ju som det är med artiklar av detta slag, hela sanningen kommer aldrig fram och uttalanden vinklas beroende på vad journalisten som skriver anser. För egentligen är det ju inget i artikeln som är felaktigt, det är bara kraftigt förenklat.

Katten är ett komplicerat djur och det är inte så enkelt som att katten är en solitär eller ett flockdjur. Ser man till hur vilda kattdjur lever så lever honorna nästan alltid i familjegrupper dvs. de lever med sin avkomma. En kull avlöses av en annan och totalt sett i tid lever honan mer som ett flockdjur än som en solitär. Hanarna är däremot ofta solitärer, men även där finns exempel på hur unghanar gärna lever i små grupper.

Sedan måste vi ju väga in hela domesticeringsprocessen som har gynnat de "sociala" individerna dvs. de som är mer benägna att föredra ett "flockliv".

Däremot ska man alltid ha i åtanke att katter inte är hundar utan de är fortfarande katter och mår bäst i mindre grupper, inte i stora flockar.

Att hemlösa katter samlas runt en resurs, vanligen mat, och bildar en stor koloni handlar om överlevnad och inte nödvändigtvis om vad katten egentligen mår bäst av.

Jag tänker bara på alla kattkollonier man kan se utomlands vid små fiskelägen i väntan på mat. Sovandes på tak. Putsandes varandras päls osv.

Sedan jagar väl katten helst ensam men det är ju en annan sak.

Hemma har vi i alla fall två.

jag hittade ett bra hem åt en av katterna som skulle omplaceras. Hon var ingen knäkatt, men hon spann när man smekte henne och var framme mest hela tiden och det gick bra att lyfta upp henne även om hon inte tyckte om det. Hon låg bakom soffan i det nya hemmet, åt knappt något även om nya matte lockade med räkor.Nya matte kunde smeka henne och ta upp henne och visst spann hon när hon smektes.

Efter en vecka fick hon komma hem igen. När hon gick ur buren höll hon svansen högt i vädret och hälsade på alla sina kattkompisar.Att bo som ensamkatt var absolut inte något hon ville. Hon ville ha sina kattkompisar.

Mina katter är då oxå mest i samma rum.

Mest nere i datarummet där jag är.

Jenna

När jag har placerat katter så har de nya ägarna berättat att dom suttit och ylat  efter sina kompisar.

Jag hade två syskonbröder, den ena var tuff och nyfiken, den andra var mer rädd, den sistnämnde var enormt beroende av sin bror. Den nyfikna brodern blev påkörd och avled. Så! hans bror sörjde honom, han satt och väntade och ylade efter honom  i veckor, han och jag brukade sitta bredvid varandra, han ylade och jag grät. Har varit med om fler tillfällen där dom varit beroende av varandra. Vad jag vill ha fram med detta är att om dom är ensamkatter, skulle dom då sörja varandra så vid ett farväl????

Har läst böckerna, "Dom aovanliga" Vi kanske tillhör dom ,många av oss???? Dom är kattmänniskor, många av dom har massor av katter. Fanns en bild där  kvinnan går först ,efter henne kommer 30-40 katter gående på rad.

Men om det finns många katter på ett och samma ställe, kan ju honan försvinna om hon blir dräktig ,föda sina ungar, sen komma tillbaks när hon anser att dom andra kan få träffa hennes ungar.

När ungarna  kan klara sig själva skjuter ju memman bort dem, men tar sen tillbaks dem igen, detta får i alla fall mig att tvivla på att det är ensamdjur.

Ja herregud det ser man väl ute i naturen i kolonin när katterna tappar bort varandra hur de ropar och kallar på varandra.

Undrar om den där kattpsykologen inte har sett katter ute i det fria,verkar inte så.

Jag tänker på Indien där det finns enorma kattkolonier vid vissa tempel, de väljer ju varann och håller ihop.

Min Bombay sörjer något oerhört våran ragdoll som är efterlyst och som nu varit borta i två veckor. Han bara sitter och tittar ut genom fönstret hela dagarna efter sin kompis och skriker efter honom. Ett nytt beteende för att vara han, de älskar varann och våran bombay är absolut ingen ensamkatt. Vi har varit kattvakt och vi har varit stödhem åt andra katter och det har aldrig varit några problem när det dykt upp nya vuxna katter.

Det sorgligga är om folk tar hans ord för sanning för psykologer och andra med liknande yrken har på något sätt fått tolkningsföreträde i sådana här frågor.

Jag har förresten bägge de där böckerna om de ovanliga, fantastiska böcker

Ursäkta ,jag menar "De ovanliga." Har för bråttomt i bland när jag skriver.

Jaha så har även denna artikel blivit publicerad i GöteborgsPosten idag. Jag måste dock säga att denna kattpsykolog gör det inte lättare att driva arbetet med att omplacera vuxna katter och höja kattens status. Det är många uttalanden i den artikeln som faktiskt stör mitt sinne lite.

#21 Ohh neej - inte där också! Sådant här gör mer skada än nytta. Nu skräms folk till att skaffa mer än en katt även fast det i de allra flesta fall är mycket bättre och roligare än att låta katten vara ensamkatt.

Har du någon länk till artikeln? Det här borde dementeras!

//Lena

När jag sökte på kattpyskoligens namn hittade jag en hemsida som vederbörande driver:

Länk till Kattspecialisten

//Lena

#22 Sitter och letar febrilt på GPs hemsida men jag undrar om den inte bara har kommit ut i pappersversionen. I så fall kan jag scanna in den och lägga ut här.

Jag har skickat det här mailet till Kattpyskologen och bjudit in henne till diskussionen här på sajten:

Hej!  

Jag heter Lena Lindell och är Sajtvärd på www.hittekatter.ifokus.se . Det är en sajt som fokuserar på hemlösa katter. Vi har idag drygt 1500 medlemmar.  

Några av våra medlemmar har tagit upp en artikel till diskussion som baserar sig på dina uttalanden. Rubriken på artikeln lyder "Nej, katten är inget flockdjur".

I artiklen tar du starkt avstånd från att kattägare skaffar sig flera katter.  

Citerar dig från den artikel som var publicerad i Norrbottenskuriren den 10/11: "- Ska man skaffa en kompis till sin vuxna katt ska man alltid skaffa en kattunge, att hämta hem en vuxen katt är bäddat för misslyckande, råder Susanne. - Och det är ingen lösning om man är borta hela dagarna och har en uttråkad innekatt. Då är risken stor att man får två uttråkade innekatter istället".  

Vi är många som har reagerat över artikelns innehåll. Detta då det inte alls stämmer med våra egna erfarheter. Nämnas bör kanske att vi är många som har rejält med erfarnheter vad gäller katter. Då vi jobbar med hittekatter är vi även vana vid att ha många katter tillsammans.  

Jag hälsar dig välkommen till vår sajt för att diskutera den här frågan närmare. Här är en direktlänk till den nämnde diskussionen: http://www.hittekatter.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=a4e7dee5-67f8-4488-96b7-e00f85372e28&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup

Mvh Lena Lindell - Sajtvärd för Hittekatter iFokus

Verkar som om man hellre sänker katternas möjligheter till hem än höjer de, så otroligt dumt och obetänksamt.

Bra gjort av dej Lena att kontakta henne!

Mycket bra lena!! Hoppas verkligen hon  hör av sig.

Samma artikel skriven av Anna Lefvert

#28 Den rubirken är ju inget annat än lögn. Det är bara i undantagsfall en katt föredrar ett liv som ensamkatt. Okey katter är inga flockdjur såsom hundar, men för den skulle är de inga helt osociala djur som trivs att leva eremitliv helt på egen hand. Det borde inte vara tillåtet att skriva sådana artiklar.

//Lena

29.Varför envisas de med att föra den här propagandan mot fler än en katt.

Har också en gång tidigare i mitt liv haft en ensamkatt men det skulle jag aldrig mer göra om med facit i hand.Tänk så tråkigt den kattstackaren hade det när jag var på mitt arbete 8 timmar per dag och ingen kompis att ligga hos eller att leka tillsammans med.Katten stod alltid precis innanför dörren och väntade när jag kom hem men åt och åt tills han blev för tjock och måste bantas han hade väl så tråkigt att han tröståt.

Det tokiga i det hela är ju att vem som helst kan kalla sig kattpsykolog och bli tagen på allvar. Vem som helst av oss kan egentligen gå ut med en liknande artikel, titulera sig kattpsykolog och säga det rakt motsatta…

Varför skriver dom så mycket om detta nu  i olika tidningar? Det är ju jättebra för alla stackars katter som nu behöver hem inför vintern. 

Ligger något speciellt bakom detta tro???

31.Skrämmande!

#33

Ja, visst är det. Ser man på Hellmans meritlista står det ingenstans att hon har någon slags utbildning inom etologi, beteendevetenskap, biologi eller djurvård. Hon föder upp katter, har haft djuraffär, suttit med i kattklubbsstyrelser och arbetat för RC (och lite annat smått och gott). Jag skulle kunna slänga upp en liknande meritlista plus akademiska studier i biologi så jag tror minsann att jag är lika mycket kattpsykolog som hon.

Har dessutom bekanta uppfödare som gått utbildningar i kattetologi utomlands och som ändå inte kallar sig kattpsykologer.

Kattpsykolog är en "blajtitel".

ÄVen STNB har artiklen. Ska ta och försöka tigga enPDf, annar så scannar jag!

Tråkigt att hon kommer med såna uttalanden. :(

Synd att det ska finnas folk som tar sig en sådan titel och kommer med sådana uttalanden. Det gör ju att "kattvärlden" känns ännu mer oseriös. :/

usch, det är ju ren katastrof hon kanske lyckas ställa till med. varför ska dom alltid förenkla saker så mycket och bara visa en sida av myntet. Självklart kan det bli katastrof ibland, men på henne låter det ju som att det är ofrånkomligt! Bah…

Har inte fått något svar från denne så kallade kattpyskolog. Det enda jag fått är ett kvitto på att hon läst mitt email (#25.)

//Lena

Skulle gärna bjuda in henne till mig. Då skulle hon kunna ser hur underbara mina katter är mot nya oavsett ålder och kön. Honorna diar kattungarna tillsammans oavsett vems ungar det är eller om de har mjölk öht.

Det bästa är när de gamla stora hanar kommer in och lekar och uppfostrar ungarna. Och ungarna avgudar de äldre hanar.

Och nästa alla mina katter har börjat släppa in möss som de släpper fria i mitt rum där alla kattungar är. Då blir det storbråk om vem som får musen.

En katt behöver plats för att kunna drar sig tillbaka men de trivs utmärkt i en storfamilj.