Rent praktiskt så är väl kontrakten helt värdelösa egentlige va, när man köpt katt som privatperson? rent juridiskt menar jag?

Det blir väl annorlunda om det gäller mellan uppfödare, som räknas som näringsidkare, men å andra sidan så avlar ju ingen uppfödare på en kastrerad katthems katt iaf ;)

Men det måste väl mer vara en moralfråga i detta läge?

mumlabus såg att du vill gå djupare med den frågan jag ställde! Putt!

#2. Mmm, det är klart att man undrar… likaså ägarbevis… vad säger att jag äger katten? :( svåra frågor det där.

Nyttigt att det kommer upp igen tror jag, i alla fall jag vill veta hur det där med kontrakt fungerar i praktiken.

Ja, man hoppas att det inte bara är en massa snack från katthemmens sida!!!! Jag äger själv en katt, som förra ägaren sa att katten kommer från ett katt hem! Men jag vet inte vilket katthem eller varför jag inte fick ett papper jag skulle skriva under på! Jag kan iallafall säga att katten har det bättre hos mig!

Jag vet att både Djurhjälpen och Sthlms katthem tar alltid tillbaks sina katter oavsett anledning, sedan kanske de inte har plats samma dag som köparen får för sig utan det kan ta ett tag innan man kan bereda plats för katten, alla vet ju hur fullt det är på katthemmen och borde kunna förstå det men alla gör inte det.

Har även läst på Kattvärnets hemsida om katter som har kommit i retur så jag tror att alla gör det.

Lisa

#5 Jo, stockholms katthem tar emot fd-ingar! Det har jag sett på deras sida! De har rätt så många intressenter till sina katter med!

Låter bra att det fungerar i Sthlm, men hur är det i övriga landet?

Fast frågan är väl inte om katthemmet tar tillbaka om de säger att de ska göra det utan snarare om köparen verkligen vänder sig till katthemmet istället för att omplacera själv eller avliva. Det beror nog på hur snart efter köp katterna 'ska väck', har det inte gått så lång tid så tror jag de flesta köpare lämnar tillbaka, men har det gått några år så tror jag att de flesta inte lämnar tillbaka. Men jag kan ha fel.

Sedan antar jag att katthemmet inte har rätt att kräva att katten ska tillbaka om köparen inte kan ha den kvar, och det gäller nog det mesta som står i avtalet, dvs inget där är juridiskt bindande utan köpt katt är köpt katt, typ. Därmed inte sagt att kontrakten är värdelösa, tvärtom så ser jag dem som ett jättebra sätt att få köparen att inse allvaret i att köpa en katt, att en katt inte är en slit-och-släng-vara.

#8 Det är inte så ofta man ser att det är katter som är adopterade ute på blocket tex. Men sen vet man ju inte hur många som struntar i att skriva det i annonserna!?

Sen när man tänker på allt det här som de gör innan man fått katten och efter! Först går de igenom ansökningarna om man är lämplig att skaffa sig en katt från dem! Sen att de gör hembesök hos en för att kolla om katten har det bra! Hur länge gör de sånt???

Vi har låtit en jurist titta på våra köpeavtal och enligt honom så är de helt i sin ordning och juridiskt bindande. (Vilket förvånade mig, men man måste ändå lita på juristens yrkeskompetens)

I praktiken kan vi naturligtvis inte kontrollera att precis alla kattköpare verkligen följer alla punkter i kontraktet, det vore en omänsklig uppgift.

Men kontraktsskrivandet gör att köparen inser allvaret i situationen och jag tror faktiskt de flesta följer kontraktet.

Vi tar tillbaks alla katter som kommit från oss om ägaren inte kan behålla den, oavsett skäl. Många tänker nog att vi är väldigt lätt-lurade som gick på den där om allergi igen. Men vi väljer att inte tjafsa och ifrågasätta bara för att katterna inte ska behöva råka illa ut. Jag tror faktiskt att de flesta lämnar tillbaks. Det är väl få som väljer att avliva eller bara dumpa katten om det nu finns ett bättre och billigare alternativ.

#10 Jo, kanske lämnar de flesta tillbaka katterna till er! Hur många per år är det då??? Vet du det???

Jag har inge exakta siffror men vi omplacerar ca 500 katter varje år och får ca 20 katter i retur varje år. Det kan ju variera lite från det ena året till det andra. Varje katt i retur är såklart tragiskt, men i relation till antalet omplacerade katter tycker jag inte att det är så farligt ändå.

Vi försöker vara så noga som möjligt när vi placerera ut katter, många tycker att vi är petiga i överkant, men det är ju just för att katterna ska slippa åka fram och tillbaks.

#10. Hurra för att man får lämna tillbaka :) och jag hoppas av hela mitt hjärta att folk gör det hellre än att avliva sin katt (som enligt kontraktet ju faktiskt inte är godtagbart om inte katten är sjuk och bör avlivas). Om man vill lämna tillbaka en katt, vad kostar det i sådana fall att lämna den?

Jag förstår att det inte går i praktiken att hålla reda på alla som har köpt katt genom er :) ni är ju faktiskt bara människor :), men det är kanske olika på olika katthem också? Hur man gör?

Hur ordnar man om en katt ska komma tillbaka, det är ju alltid fullt på katthemmen… och det är ju svårt förutom att människor återlämnar sina katter…

Finns det andra sätt och andra kontrakt på andra katthem?

Tar alla tillbaka sina katter?

/Malin som funderar vidare

Jag är inte så övertygad om att juristen om # 10 konulterat vet vad han/hon talar om för en katt räknas som lös egendom och då spelar det ingen roll vad man avtalat i ett köpeavtal.

Men det är förstå bra att ändå skriva ner hur man vill att en katt ska skötas och gärna kalla det för ett avtal. Viktigt är förstås att man noga beskriver katten, bild eller id-nummer. Lika viktigt är det att båda parter skriver under avtalet kompletterat med namnförtydligande, adress och kanske t o m personnummer.

Händer något som man driva rättsligt blir det i alla händelser ett civilmål vilket kan bli dyrt om man förlorar.

Men varför inte skriva ett fodervärdsavtal som löper på 12 månader och som, om ingen säger upp det senast efter 11 månader, förlängs det med 12 månader till. Jag tänker att om den som fått katten inte tänker på att säga upp avtalet kan det lika bra fortsätta att löpa ett år åt gången. Visar lite hur viktig katten är för nya ägaren om man tänker på att säga upp avtalet.

Huruvida ett avtal om en katt är värt något rent rättsligt kan man ju fråga vilken advokat som helst. De flesta advoakter svarar nog på så enkel fråga utan att ta betalt.

Frågan är ju ändå om någon vill ha en katt till "låns" så att säga? Då kanske man fäster sig vid den, och så tar katthemmet tillbaka den av någon anledning. Det behöver ju faktiskt inte vara för att man missköter den, men gör något som inte "passar" katthemmet ifråga. Tyvärr så har det ju hänt förut.

Jag har själv varit fodervärd en gång, och jag kommer aldrig vara det igen. Man gick som på nålar eller vad man ska säga. Att man var tvungen att vara extra försiktig om just den katten.

Händer det någon av mina katter något så kan jag bara klandra mig själv, men denna katt ägde ju inte jag helt och hållet, utan var "kattvakt" åt min "egen" katt eller vad man ska säga. Hade det hänt katten något så hade det ju inte bara drabbat mig, utan även hon som ägde katten.

Fasen det där är svårt! Det är klart att man vill äga sin katt!

Jag har ju 2 hittekatter som jag tagit hand om, hur ska jag bevisa att det är mina katter? Jag har kvitton och sånt sedan vaccinationer och kastreringar och id-märkning, men… man får ju inte använda ägarbeviset som man får när man har registrerat katten via (total hjärnsläpp) nu är jag för trött… hur kan jag bevisa att mina katter är mina när det är hittekatter?

Jag vet inte säkert, men är det inte så att om du hittar en katt, anmäler den hos polisen så är den din efter viss tid om ingen annan gör anspråk på den?

Annars, om någon skulle bestride saken för skojs skull så är det nog dokumentering, vaccinationsintyg, veterinärkvitton, fotografering osv som gäller.

Har man anmält katten upphittat faller den i din ägo efter 3 månader enligt hittegodslagen om inte ägaren dyker upp.

Ja, hur bevisar man att katten är ens egen egentligen?

Låt oss säga att jag vill stjäla mymlanbus katt, för att jag är helt förälskad i den. Jag anmäler henne för stöld av "min" katt. Men egentligen, vad hag jag som bevisar att just denna katt är min? Om mymlanbus är den som har tex alla kvitton, papper mm på katten, så är det väl troligtvis så att Polisen skulle gå på hennes linje endå antar jag.

Vore intressant att veta om ett sådant fall gått till domstol. Fast ingen tycker väl att det är värt de pengarna de troligtvis kommer att kosta….

Ja, det där har jag funderat över :) knasiga tankar kanske.

Tänker också om man hade utekatter och en av katterna helt plötsligt skulle gilla grannen mer än mig och kanske till och med bli matad där och kelad med (hemska tanke) men i alla fall, det kan ju ske.

Om grannen sedan älskar min katt och säger att det är hennes då, då måste väl kvitton, vaccinationsintyg och sånt gälla?

Man har ju faktiskt hört om katter som flyttar hemifrån :)

Jo, när man anmäler en katt som upphittad och ingen hör av sig så blir den ju min till slut :) men i alla fall… tänk om någon här nere på gatan skulle komma efter 1½ år och säga att Smulle var deras :( och att han rymde för 1½ år sedan… nä… sånt händer väl inte va?

Men id-märkning och registrering av sin misse är väl ett bra sätt att visa vem som är ägare?

#20

Men det står tom på papperet man får ifrån SKK att detta inte räknas som någon form av ägarbevis, tyvärr.

Putt…

Ett avtal mellan två parter ska ge båda parterna både rättigheter och skyldigheter, dvs det ska finnas en symmetri. Detta är något som många gånger glöms bort och den starkare parten ger ofta sig själv alla rättigheter och den svagare får bara skyldigheter.

I fodervärdsavtal kan man ju skriva in att det krävs avtalsbrott för att ägaren ska kunna ta tillbaka katten och tar man tillbaka katten måste ju utlägg som köpesumma, kostader för kastreringar betalas tillbaka. Fodervärdsavtalet ska naturligtvis också ge värden möjlighet att lämna tillbaka katten om något skulle gå snett men att värden ändå ska hjälpa till att hitta ett nytt hem.

Ett fodervärdsavtal ska upplevas som en trygghet för värden och inte ett latent hot.

Men det går nog aldrig att komma åt vare sig ägare eller värd vad som än händer om någon sätter sig på tvären.

Hur man bevisar att man äger en katt finns det nog inga regler för men registrering, veterinärräkningar, veterinärjournaler, vänner och bekanta som kan intyga att man haft katten längre eller kortare tid, köpeavtal kan tillsammans vara bevis för att man äger katten om nu någon skulle driva frågan ända till domstol. Men det finns nog få om ens någon som skulle sätta igång en civilprocess för att pröva vem som äger en katt. Som sagt det kan bli mycket dyrt.

#21. Överst på pappret står det ju "ägarintyg katt" och sedan längst ner står det "denna handling kan ej användas som bevis för äganderätten till katten"

Snacka om motsägelsefullt…

#24

Samma tanke har slagit mig, och jag håller helt med dig ;)

Motsägelsefullt är det men rimligt att id-registreringen inte är ett ägarbevis. Man kan ju ta en omärkt katt, låta id-märka den och sedan registrera den samtidigt som det finns någon som ursprungligen har haft katten och nu letar och gråter efter den.

Texten i registreringspapperen borde ändras så att det står vad de menar och inget annat!

Ojoj! Putt!

#12 Ja, ca 20 katter av 500 katter är ju rätt hyfsat!

Men det där med att man inte har något ägarbevis låter inte kul! Hur är det med hundar då??? Är det samma sak där som med katten???

putt

Putt!

#21 Men då undrar man ju lite ängsligt varför det är sagt att man ska idmärka och registrera sin misse egentligen? Trodde det var för att att visa var den hör hemma.

Jag förstår ju att det är lättare att hävda äganderätten för en katt där man dessutom har köpeavtal med säljaren. Men säg att man hittar och tar in en omärkt, hungrig och tilltufsad katt och hanterar situationen by the book, dvs polisanmäler och annonserar, utan att någon ägare dyker upp under den stipulerade tremånaderstiden. Då är det väl fritt fram att adoptera, låta idmärka och registrera missen i ditt namn för att visa var den hör hemma?

Om det sedan mycket senare poppar upp någon person som hävdar något annat så måste det väl ändå vara fördel upphittaren i en ev tvist/rättegång?

Jag kan alltså inte begripa hur subjektiva "bevis" som fotografier, vänner och grannar kan smälla högre än en idmärkning.

/Pelusa

putt

#31 Det måste ju smälla högre med ID-märkning och registrering än subjektivare varianter som grannars ord, foton och vad det nu kan vara. Vet inte egentligen varför det står så på registreringsbevisen? (Något man borde ta reda på egentligen).

//Lena

#33. Ska kolla upp det i morgon tänkte jag… det bör väl ändras och inte vara motsägelsefullt i alla fall.

puttar…

#31. Människan som jag snackade med på SKK sa att det alltid har stått sådär, men hon skulle ta upp det med någon ansvarig. Ja, det borde ändras för det är motsägelsefullt sa jag… jaha, jag ska ta upp det, svarade hon…

/Malin

Jättebra mymlanbus att du ringde upp och frågade SKK hur man menar… för jag måste säga att jag fatta nada

Avvaktar besked framöver!

/Pelusa

Katthemmet Kompis tar tillbaka katter om de inte kan bo kvar hos sin ägare, oavsett anledning. Nu senast fick Diva komma tillbaka eftersom ägarna tyckte att hon höll dem uppe på natten, samt att hon började kissa inne. På katthemmet har dock alltid gått i lådan.

#38. Låter bra :)

Har ni ofta kontakt med ägarna efteråt också? Eller blir det ett avslut när man har köpt sin katt, om allt flyter som det ska alltså?

Tänker… om man köper en katt och efter 4 år inser att man inte kan ha den kvar av olika anledningar, hör folk av sig till det ställe där de köpte katten eller säljer de katten själva, eller hur gör människor om inte katthemmen kan ta tillbaka katten?

De flesta kattköpare hör faktiskt av sig till oss och berättar om sin katt, antingen per mail, telefon eller per vanlig post. För att inte tala om alla julkort som katthemmet får varje år.  Maritha ringer alltid upp ägaren när katten har flyttat och frågar hur det går. Fast de nya ägarna brukar vara snabba på att ringa själva.

#40. Så glad jag blir när det fungerar sådär bra :) men det har ju med själva kontakten att göra också :)

Någon gång ska jag komma och hälsa på Katthemmet Kompis, de är ju mina idoler :)

Angående denna tråd läste jag om liknande diskussion på konsumentmakt

Den här tråden var lite gammal men jag hade inte sett den förut…

Mina två katter har varit tillbaka två vändor på Stockholms katthem (stackarna) innan dom kom till mig  så där fungerar det garanterat (appropå ursprungliga frågan).

Sen det där med registrering… när jag registrerade mina katter rätt nyligen fick jag ett grönt kort som ser ut ungefär som registreringsbeviset för en bil (nedre delen var en ansökan om Agria försäkring). Det ska användas vid ägarbyte och på det står det : "Bästa kattägare: Härmed översändes en bekräftelse på att du är inskriven som ägare till din katt i Kennelkulbbens ägarregister för ID-märkta katter." Jag tolkar det som att jag kan använda det kortet för att bevisa att jag äger katten, eller?

Det pappret som #21 har fått fick jag också med med inbetalningskortet längs ned, där står raden om att handlingen inte kan användas som ägarbevis.

#43

Lite nyfiken bara: Vilka katter har du?

Hm grönt kort? Hm jag kommer inte ihåg ett grönt kort!

#43 Alla de kort jag fått och varit många genom åren varit lila.

#43. Jag har inte fått något sånt kort, är det ganska nytt?

# 44, jag har Alfredo och Santino. Underbara missar!

# 47, vet inte, registrerade mina i mars-april någon gång i år, hur det fungerade innan dess vet jag inte.

#48

Nej men vad roligt. Det var jag och Marja som åkte ut till Ekerö och fångade in killarna tillsammans med tre andra katter som alla bodde under en sommarstuga .

Om du inte redan visste det så har Alfredo en liten syster som heter Connie. Du kan söka på hennes namn på vår hemsida.

Pussa grabbarna från mig.