Det låter som min dotters katt..Hur gosig som helst, tills hon bara blir skogstokig..Så har hon varit i hela sitt vuxna liv.

Även min gamle Tössen är lite småfalsk, vill gärna bli kliad.Men hugger matte i handen istället.

Vad jag har hört, så blir vissa katter överstimulerade. Å kan inte hantera myset..Men jag har ingen aning om det stämmer eller ej..

Det har jag också hört… Knasigt egentligen :)

Thindra nafsar och sparkar med baktassarna när det bli lite för mycket. Biter inte hrt men ibland kan det ta lte fel så det känns lite mer. Detta speciellt när jag ska gosa och klia magen på henne.

Zorro biter o rivs när det blir för mycket gos..han har alltid oxå varit så så vissa katter e ju såna

#3 Jodå det händer även här hemma bland våra egna katter,  i synnerhet Rasmus och Baffe kan bete sig så när det liksom "blir för mycket". Men Lillans beteende är mer aggressivt om ni förstår. Hon nafsar inte utan hugger, fräser och låter riktigt sur. Jag vet faktiskt inte riktigt hur hon lever i vanliga fall men hon är ensamkatt och har så varit hos min svåger som är borta ganska mycket under dagarna. Just det där att hon väser samtidigt som hon spinner och gosar får både mig och mina katter att totalt fatta noll. De är definitivit inte vana vid det kroppsspråket.

Nåja, hon får hållas på sina villkor och de behöver inte korsa varandras vägar hela tiden.

Dessutom är hon separerad från de andra på natten och när vi inte är hemma.

Möjligen är hon osäker med själva situationen. Nytt ställe, nya personer om än bekanta och nya tassvänner. Thindra blir som förbytt när vi åker till min pappa. Där finns inga katter dock men två stora hundar. Det är mycket mer rörlse och folk så hon fräser och morrar även åt mig. det är konstigt för hemma är hon jättego men de har ju aldrig sett någon annan sida än den hon visat där.

Bara att låta dem hållas på sina villkor som sagt så man inte strssar hnne ännu mer. Med tiden så borde det fungera bättre så hon hinner vänja in sig.

#6 Jo så tänkte vi också att det är den nya miljön osv. men eftersom hon även gör så hemma vete katten så att säga… (som svågern uttryckte det; om hon väser så daska lite lätt på rumpan bara…) Känns inte så bra om det är någon slags vana från bådas sida. Katten väser och får en lätt dask på rumpen som tack. Får nog ta ett snack med svågern när han kommer hem.

Min teori är att katten är ganska störd. Lever som ensamkatt i många år är inte bra för de mesta katter.

Skulle jag lever helt isolerad från andra människor under lång tid och plötsligt tvingas leva bland de skulle jag nog också beter mig ganska knäpp. Och aggressiv. Din svåger borde skaffa sig en katt till!

Överstimulerar inte katten nu utan låt henne tar det i sin egen takt.

#8 Ja Alexej det är min teori också att katten är helt präglad på EN människa och har en rörelseyta på en tvårumslägenhet. Han hade förvisso två hankatter när Lillan flyttade in (hon är en hittekattsunge som han tog hand om). De båda kattherrarna satte hon visst snabbt på plats och de tre levde nog ihop i ett par år vill jag minnas. Men icke desto mindre har hon ju levt som ensamkatt de senaste 8-10 åren.

Nej, han kommer inte att skaffa fler katter för om sisådär 6-8 år år är han på väg utomlands. Så när lilla Lillan går över bron en vacker dag blir det inga fler katter skulle jag tro.

Hon ligger just nu på mitt bröst och är hur mysig som helst… Den lilla bitchen

Fick ta några bilder på vår lilla Fräsa. Skall i rättvisans namn säga att fräset har minskat betydligt sedan i torsdags. Hon har acklimatiserat sig mycket väl och tar stoooor plats så liten som hon är

Alla måltider vi äter sitter hon nästan i mitt knä och väntar troget på en liten munsbit… bortskämd vaddå?

Hon kommer inte vija flytta hem igen. Inte efter all uppmärksamhet och gos som hon får hos er;) Hon är jättesöt.

Tydligen ska det bero på en sinneskonflikt enl min kattbok (hmm, vi har också en katt som gör så), att bli klappad påminner om att bli putsad av mammakatt, men sedan utvecklas de flesta katter naturligt att inte ha så mycket kroppskontakt med andra katter annat än vid parning. Det blir för mycket av det goda för dem…

Har man en sådan katt med detta beteende, ska man begränsa klappningar till en liten stund åt gången. Det funkar härhemma, vår katt signalerar rätt tydligt när kelet bör sluta.

Om jag inte fattar det då, får jag ett kärleksbett, men ganska hårt ibland…

#11 Hehe nej hon har funnit sig väl tillrätta men de tre som upplåter "sitt hus" för denna mörka främling kommer nog att såpa trappan den dag det är dags för hemfärd

#12 Tack för denna information. Jomen visst kan det vara så. Hon är ju ensamkatt sedan länge också. Jag har börjat "läsa henne" mycket bättre och det gäller att hålla sig undan magtrakten - där finns knutor kände jag Kan ju helt enkelt vara så att det gör lite ont där.

Hon har charmat dotterns pojkvän och kompisar i gårkväll iallafall. Hon gick från knä till knä och var riktigt mysig.

Vår egna trio känner sig nog lite undanskuffade för tillfället men de är ju iallafall hemma och har tillgång till hela huset. Lite morr och fräs blir det när de råkar mötas då och då.

Hahaha, en sån liten prinsessa! Det är ju bara gilla läget och anpassa sig till kungliheten ;)

Har hört att Paddor är lite bitchigare än andra.

Inte vet jag.

Men vår padda gosar man inte lång stund med innan hon blir galen och fräser ocn morrar.

Men om hon kommer själv då går det bra en stund.

Jenna

#15 Hihi ja grannens katta ser exakt ut som din padda och henne tar man inte där man ställer henne så att säga. Men Lillan är ju en helt "vanlig" svart/vit utan padd-inslag, men hona är hon och rätt bitchig mot våra andra tre… De lommar runt långa omvägar för att slippa konfronteras med henne.