JAg har tagit upp det på många sidor, och det är den i vardagligt tal kallad gullighetsfaktorn på kattungar, som vi reagarar på. Vi människor blir mer känslomässigt engagerade, när vi ser en liten varelse med ögonen riktade rakt fram, alltså som vi själva. Prov har gjorts och folk har fått gradera djurungar. Det spelar alltså ingen roll, hur söt och gullig en kyckling eller ankunge är, den får maka på sig för kattungar, då ögonen inte sitter rakt fram, som på katter. Alltså, så söker vi vår egen spegelbild. Således, så kan en liten ormbebis vara hur näpen och skrynklig och söt som helst, men även om vi(jag) gillar ormar, så tappar ormen, för han har ögonen  fel placerade… Ju mer på sidorna, desto mindre gulliga är djuren.

Tyvärr måste jag säja att det finns vissa raser som jag omöjligt kan tänka mej ha.

Men det får ni inte veta .

Det där med bilder är intressant . jag tror att vissa långliggare på katthem aldrig får intressenter för att de helt enkelt har fel bilder. så man borde byta ut bilderna lite då och då. Och jag vet att det innebär mer jobb för de som redan har för mycket att göra.

#2 tror jag vet Jenna..hi,hii;-)

Kanske hamnar jag lite offcide trådämnet här..men jag har läst att det är mest vi kvinnor som faller för katter..iform av bilder eller levande djur..detta skulle då bottna i vår inbyggda roll att ta hand om barn..sen om jag går till mej själv är det vissa bilder som jag ömmar mer för än andra..framför allt är det katter som har det svårt som berör en mest…men tillsist vill jag framhålla att jag har då aldrig sett någon "ful" katt och det kommer jag heller inte att göra..fula katter finns inte!

# 3 Det tror jag också är en avgörande faktor-eller bilder som visar en kattunge och man kan se på infot att katten är 4 år, men katthemmen har så mycket att göra att det nog inte är högsta prioritet…

Är det bara jag som inte är intresserad av kattungar? Visst är dom söta, men skulle inte vilja ha en här hemma.

Jag tycker om lite äldre katter helst såna som har varit på katthemmen länge eller är mobboffer.

Tänker på att vår Milou var ett sånt offer, henne tyckte vi synd om.. Pontus hade varit i olika jourhem sen 2004, aldrig haft ett eget hem.. Det är såna vi faller för här hemma.

Ja, den vuxna katten har ju den fulländade charmen. Oftast lugna och fina och inget bus  så där hemskt i allafall!

håller med #2. *s*

det känns bättre att kunna hjälpa en vuxen kisse. de små klarar sej ju oftast på sin gulliga uppsyn…..är så glad att jag har min egen Lillan som jag tror att få skulle ha sett… livrädd för allt… vem vill ha en sådan?… men en blick på henne o hennes syster…. jag ska inte åka o titta på någon katt alls om jag inte bestämt mej innan….jag tror inte jag skulle nobba någon jag hälsar på.. alla har sin charm….nu skulle jag bara ha en av dom men vem ska man välja?… såklart bägge fick komma hem… o de har gett stöd till varandra….de är 9 år idag… Buzan har kissat inomhus i säkert minst 6 år…. nu peppar peppar funkar det bra…. men vem skulle ha godkänt detta kissande ÖVERALLT….Lillan får komma till mej på sina villkor…. jättegosig när hon vågar….. är så glad för att jag aldrig gett upp på dom….dom liksom jämnar ut det med de övriga 3 som är "normala" o inte rädda ….

Du har 2 normala katter Marianne, Zazza och Jullan, Bruno nja Fast han är sööööt.

En av min katter fanns inte ens på bild på katthemets sida, och jag lade inte märke till honom när vi var där förrän han lyckades charma (min väldigt svårcharmade) sambo.

När vi åkt hem kunde ingen av oss släppa tanken på honom. Det visade sig när jag pratade med kthemmet att han var en "svår" katt och hde kommit tillbaka fler gånger, trots hund och barnvana. Två veckor senare flyttade han inte här på prov och nu kommer han stanna med oss för alltid. Vad som kan ha vart svårt med denna katt är för mig en gåta, han charmar alla han träffar och jag är så glad att vi bestämde oss för att testa.

jo, visst är kattungar söta det kan man inte komma ifrån. Men jag säger så här en kattunge blir snabbt stor, det e mera pyssel med liten kattunge som har ner saker klättrar på gardiner,på benen mm än en vuxen katt. Själv har jag valt vuxna katter, en av våra har vart kattunge alla andra har vart över 1år. Vad jag faller på är väll ögonen som säger mig att den har något, som att jag är en fin kisse. På katthemen finns det måga katter som vart inne lääääänge en del med udda utsende o färg så det tycker jag är lite konstigt att dom inte blir valda. Jag har vart på 2 katthem vad dom då kanske gör fel är väll presentera katter dom tor att man passar, då har jag sakt vi har barn å då måste man ha en katt som är van vid det. Men så är ju inte fallet, kanske skulle dom visa mera alla katter sätta in lite mer bilder på alla katter byta bilder lite då å då.

Vad roligt att få ta del av era åsikter och höra om era katter. Det ni skriver bevisar också hur känsligt det är vid placeringar. En katt kan få fel "stämpel" på sig om den inte hamnar rätt från början. Det som alltid gör mig extra glad är när en sk svår katt kommer till ett hem och problemen är som bortblåsta. Tänker då på vad Vanessa brukar skriva det finns rätt hem för varje katt bara man har tålamod att vänta. 

När min älskade Knodde gick bort var jag helt förkrossad och det var då Trollet kom i min väg. Vi hade redan då sagt att vi inte skulle ha flera kattungar. Trollet blev en stor hjälp för mig och det bästa jag kunde ge Trollet var en liten kompis och då kom Molly.

När sedan Akutgruppen fick akut kris med kattungar så gjorde jag ett undantag vilket jag inte alls ångrar. Man vet ju aldrig hur länge man får ha sina vänner och mycket kan hända i livet. Om det blir aktuellt att hjälpa flera katter för oss så blir det absolut de äldre som får förtur.