Mitt hjärta, vart tog du vägen
HAr hon smitit?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Nej hon har inte smitit, hon håller på att provbo i sitt nya hem.Det är en bit av mitt hjärta som nog följt med henne.En annan bit har fäljt med Julia och Gulliver- Julia vet hur killar ska behandlas.De har också fått nya hem.
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Hade de fått hem i höstas när de var 12 veckor hade jag inte blivit så fäst vid dom. Ju äldre de blev ju mer personligheter blev dom.Här Julia tillsammans med hjärtegullet Miramis. Julia är förstås också ett hjärtegull men hon ville inte gosa med mig som Miramis
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Det är några av de katter som jag har haft hos mig i nästan ett år och som äntligen har fått nya hem. Men det känns tomt hemma och jag saknar dom..
Jag har flera katter hemma men de flesta tillhör den diskreta sorten som inte gärna gosar med matte.Men de är mycket underhållande på kvällen när de leker.
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Åh, så bitterljuvt! Jag förstår hur du känner det. Men det är inte längre för dig att hälsapå, förhoppningsvis än det var för dem att hämta. Så du hälsar väl på om du kan?
Som vi säger här uppe, fram och tillbaka är lika långt….
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Åhhh vilka fina missar..o det är så sant så, ju längre man får rå om dom ju mer fäster man sig vid pälsklingarna…det är inte så att du kan ha uppföljningskontakt med de nya hemmen..vet att någon här inne var välkommen att hälsa på sin stödhemskisse när som helst..tror att det känns lite lättare, i allt detta svåra, om man regelbundet får höra från hemmet om "hur gott misse mår och har det"..
Det känns mycket skönt också att jag har lyckats hitta nya hem till dom. Jag har annonserat sedan i höstas och ett tag trodde jag att det aldrig skulle vara någon som svarade på annonserna. Från blocket och olika kattsidor där jag har annonserat har jag inte fått ett enda svar, men det som har lönat sig var att annonsera i tidningen.Ett par månader nu har man fått sätt in gratisannonser och det har varit lönande.Jag har glömt att sätta ut pris ibland och då har tidningen lagt till att katten säljs för minst 100 kr. Det var bara en som ringde som frågade vad hon fick mer än katten.Annars har dom varit seriösa och har inte alls påpekat att det står 100 kr i annonsen.
Jag har ringt och hört mig för hur det har gått för missarna, en av de nya ägarna säljer kattmat och jag hade tänkt åka dit och hälsa på och ev köpa mat. Men vad gjorde jag av telefonnumret?
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Vad skönt att kissarna har fått nya hem nu! Det är alltid lite dubbla känslor det där när en jourkatt flyttar, men mest är man glad i alla fall för att det löst sig för katten/katternas skull.
//Lena
//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"