Om en person har mer än 9 katter ska de ha tillstånd. Om djurskyddsinspektören får in en anmälan är det meningen att de ska undersöka hur situationen förhåller sig. De brukar aldrig  agera särskilt snabbt här i Sverige. Om de vid besöket finner saker som inte är tillfredställande kommer de att göra ett förläggande där de uppmanar djurägaren att rätta till missförhållandena inom en viss tid. T.ex söka tillstånd, minska antalet katter eller rätta till missförhållanden. Om man själv ser djur som far illa ska man aldrig dra sig för att anmäla. Går man bara på hörsägen kan det dock bli lite knepigare eftersom man aldrig kan veta vad som ligger bakom. Ibland uppstår det ju grannfejder där mycket annat kan färga människors uppfattningar. (Säger inte att det är så i detta fall).

//Lena

Men om det är så att de inte klarar av sälja katterna eller minska de på något vis vad händer då?? Jag vet att familjen är lite handikappad och det är sonen som har talat om det för mig, vet inte om han ljuger eller inte men han frågade mig om jag ville ha en kattunge ochså berättade han att de hade si och så många djur. Ja, jag vet inte jag…. Jag ringer på måndag till djurskyddsinspektören och berättar det jag hört så får han göra en bedömning sedan.

#2 Det verkar ju som att de skulle behöva lite hjälp med katterna där. Kan nog vara bra att du ringer och pratar med Djurskyddsinspektören.

Det brukar vara en tidsfrist som utfärdas. Förhoppningsvis tar de tag i det hela och försöker omplacera katterna eller blir mer öppna för hjälp.

//Lena

Här har vi problemet. Man hör om en misstänkt "vanvårdsfall" och drar sig för att anmäla till djurskydssinspektören för man vet att risken för avlivning är stort. Familjen får kanske besök av djurskydssinspektören och får ett tidsbegränsat förläggande och vad kommer att hända? Katthem? Inga platser…Omplacering? Har de inte gjort det innan är chansen inte så stor. Avlivning genom veterinären? Kostar pengar…

Finns inte anledning till ett omgående omhändertagande genom myndigheter är risken stor att katterna hamna ute eller bli avlivad genom en privatperson.

Ja, det är ju sjukt att det ska vara så. Kanske kan någon prata med familjen först? Så att man kan försöka lösa det innan myndigheter kopplas in. Men risken är ju att de tycker att det är helt okej och inte vill ha någon hjälp…

Fast i och för sig så ska man ju alltid anmäla så… Men förstår ditt dilemma! De här processerna inom kommunen brukar vara väldigt långdragna efter vad jag har förstått. Först tillsägelse och sen föreläggande så de har nog ganska lång tid på sig att lösa situationen.

Det är mycket katter som har blivit avlivade sista tiden genom miljöinspektörer. En bekant till mig kontaktade ett katthem. En kvinna låg på sjukhus och katterna matades av en granne. Katthemmet lovade att hjälpa till med att ta hand om katterna och ingen skulle bli avlivad.Men alla katter blev avlivade eftersom de hade öronskabb. Min bekant mår mycket dåligt efter detta. Ville bara hjälpa till. Blev på det bestämdaste lovad att ingen katt skulle bli avlivad.

Sugar

#7 Avlivade pga öronskabb, förstår att din vänninna mår dåligt ,,, helt sanslöst,,

#0 Det som låter väldigt oroande är att sonen frågat om du vill ha kattunge, jag misstänker därför starkt att de är okastrerade, Har de någon kontakt via lss elr soc tros? isåfall kanske du kunde börga där och se om de kan hjälpa till på något vis? annars behövs nog dessvärre en anmälan även om det är en rissk, för annars lär de föröka sig ännumera och då blir det ännu fler att rädda

Allmänt så tror jag inte alla vet att man ska kontakta sin kommun om man har mer än 9 katter. Vet man någon som har fler katter än 9 då tycker jag man ska vara så ärlig mot kattägaren ATT man frågar om personen har ett tillstånd från sin kommun. samt att man förklarar att så här är lagen.

Jag har för mig att tillståndet gäller för katter över 12 månader. Dessutom får man inte ha hur många kullar som helst per år. Det ska också uppges i tillståndet om man har katt hos fodervärd och antalet. samt om man är fodervärd och för hur många.

Sugar

#9 Här har ni en artikel om vad som gäller: till artikel

#7 Det låter ju inte vidare bra om alla katterna blev avlivade bara för att de hade öronskabb. Det har ju så gott som alla hemlösa katter. Det är en rutin att behandla inkomna katter mot detta i katthemmens karantän. Sedan är det ju hemskt trisst när ett Katthem lovat att ingen katt ska bli avlivad och sedan bryter sitt löfte. Enda gången det är legitimt att avliva en katt pga öronskabb är när det gått så långt att katten fått allvarliga skador av följdinfektioner till skabben, som gjort att den fått kroniska skadar på t.ex balanssinnet.

//Lena

Jamen precis #4 vad jag är rädd för… Ja jag vill ju inte att katterna ska bli avlivade. Sonen försökte få mig att ta hand om en kattunge. Katthemmet det enda som jag litar på här i Bollnäs vet jag är till för just övergivna katter, hur det ligger till om de tar emot katter så här vet jag inte. Men jag tror faktiskt inte det. Men visst hade vi en från från djurskyddet Bollnäs här, kanske du kan svara på det? Man vill hjälpa inte stjälpa och det gör jag ju absolut inte om de skulle bli så att de avlivar katterna om de är friska dvs. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om det skulle bli så.